.png)
Spelar det någon roll vad marknaden tror om företagens vinster? Facit kommer trots allt fyra gånger om året kan man ju invända. Jag ser ibland kommentarer på aktieforum med den inställningen och det gäller i synnerhet om estimaten avviker kraftigt från utfallet, alternativt om ett företag presterar stigande vinster men aktiekursen ändå faller. Då brukar det bli en hel del kommentarer som kritiserar konsensus av karaktären ”vad är det för stollar som kör ned aktie x efter så fina siffror, de ökade ju vinsten med y”. Personligen tycker jag absolut att marknadens förväntningar är viktiga och de utkristalliseras i de så kallade konsensusestimaten. För att de ska vara relevanta krävs att de bygger på a) välgrundade prognoser och b) flera analytikers förväntningar. Ju fler desto bättre.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 5 den 29 januari
På ett lite mer filosofiskt plan handlar det om att en grupp människor är bättre att lösa problem av typen ”förutsäga framtiden” än enstaka individer, ofta kallat ”wisdom of the crowd”. Lite förenklat så bygger det på att enstaka individers olika snedvridningar (bias), t ex överdriven optimism eller pessimism, tar ut varandra när det finns fler som bidrar och genomsnittet blir då en bättre förutsägelse än den individuella prognosen. Här får man helt enkelt förutsätta, vilket man också kan göra på goda grunder, att de som publicerat sina estimat också har en bra kunskap om bolagen och deras intjäningsförmåga.
Men återigen, varför inte vänta tills företagen publicerar sina resultat? Det är tyvärr inte så enkelt. Om man inte har någon förväntansbild att jämföra med så blir vinsterna svåra att bedöma. Är x Mkr i nettovinst bra eller dåligt? Man kan givetvis se till historiken och ett bolag som tidigare brukade takta säg 100 Mkr i nettoresultat i Q4 borde då rimligtvis hamna därikring även kommande Q4. Men marknadens förutsättningar förändras. Ibland dramatiskt som under covidpandemin eller de kraftiga och snabba räntehöjningarna vi sett på senare tid.
Och för bolag som förändras blir historiken lite irrelevant. Ta Schibstedt som exempel som nu ska avyttra det som tidigare var kärnverksamheten. Då kan man inte luta sig mot gårdagens siffror, och däri ligger konsensusestimatens styrka. De bygger på vad analytikerna anser att ett bolag borde kunna tjäna givet förutsättningarna idag utifrån marknadstillväxt, konkurrenssituation, ränteläge och mycket annat. Så de ger mer precision och används med fördel tillsammans med ett bolags historik som i sig bara ger en del av bilden.
Ett bra exempel är unga bolag med hög tillväxt. En omsättning som ökar med exempelvis 20 procent är fenomenalt bra, allt annat lika. Och om man bara ser till absolutnivå skulle ett sådant bolag alltid se ut att prestera fantastiska vinster och det blir champagne för aktieägarna varje kvartalsrapport. Men om det historiskt växt med 50 procent årligen, ja då är inte 20 procent lika imponerande. Skulle det handla om ett år under covidpandemin, ja då kanske 20 procent återigen är en stark prestation. Konsensusestimaten blir en måttstock som också tar med aktuell information på ett sätt som historiken inte gör.
Eftersom konsensusestimatens värde bygger på att det är de bidragande analytikernas förväntningar som utgör basen blir också all form av påverkan på konsensus negativ. Det diskuteras ibland om huruvida så kallad analytikermassage förekommer och ifall det spelar någon roll. Personligen tror jag det tillhör ovanligheterna, men om det förekommer är det helt klart negativt. Företagens intresse är hanterliga förväntningar med små avvikelser mot utfall. Vid en första anblick kanske det kan se ut att ligga i allas intresse med förväntningar som ligger nära verkligheten (utfallet). Men syftet med konsensus är inte bara att träffa rätt och förutse vad vinsten kommer att bli. Det handlar också om att indikera vad den borde bli. Detta under förutsättning att man tror att analytikerna förstår marknaden och bolaget så att deras förväntningar blir en bra vägledning till vad ett bolag borde kunna tjäna. Jag tror det, men är också lite part i målet.
Ytterligare ett problem med analytikermassage i den mån det förekommer är att det ofta kommer en mindre grupp investerare till godo och det är garanterat inte vi småsparare som får gräddfilen. Så nästa gång du laddar för kvartalsrapport i en aktie du äger och det blir en avvikelse mellan förväntning och utfall, tänk inte att analytikerna var dåliga på prognoser. Fundera istället på varför bolaget inte levde upp till förväntningarna alternativt slog dem.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 5 den 29 januari
Vad gäller kursrörelser får man inte heller glömma att en akties värdering bestämmer kravbilden för vinsttillväxten vilket förklarar varför ett bolag som rapporterar t ex en dubblad vinst ändå kan handlas ned. Hur en aktie rör sig på rapportdagen är också som Benjamin Graham uttryckte saken på kort sikt en röstmaskin och på lång sikt en våg. Med andra ord: åsikter och vilka som väljer att uttrycka dem genom köp eller sälj påverkar på kort sikt medan värdet på ett bolag avgör riktningen på lång sikt.
