.png)
Det är emissionstider på börsen. Senast i veckan var fastighetsbolaget Castellum ute och meddelade att man ämnar hämta in 10 miljarder kr från aktieägarna i en företrädesemission som är fullt garanterad. Det är kanske inte så konstigt givet hur den numera största aktieägaren Roger Akelius agerat tidigare.
Det hela började med att han pratade ner hela fastighetssektorn i höstas och ansåg att det inte förelåg något köpläge i sektorn samt målade upp dystra utsikter. Kort därefter aviserades ett större aktieköp i ett av landets största fastighetsbolag, Castellum, av bolagets dåvarande starke man Rutger Arnhult, som pressades av långivarna att sälja ett större block (sk margin call).
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 8 den 20 feb
Köparen Akelius, som bara några veckor innan detta såg mörka moln på himmelen, lättade ordentligt på det tjocka lädret och blev i ett svep Castellums största aktieägare med nära 13 procent av aktierna. Akelius, som vid årsskiftet 2021/2022 slutförde ett av de största fastighetsaffärerna i Norden när han sålde bostäder i Europa för hela 92,5 mdkr till norska Heimstaden, var inte riktigt klar där skulle det visa sig.
Att Akelius först baissar marknaden och kort därefter köper en kontrollpost och blir huvudägare i ett av Sveriges största kommersiella fastighetsbolag är inget förvånande givet hans bakgrund som en välslipad affärsman. Men han nöjde sig inte där. Kort efter köpet av Arnhults post gick han ut i media och totalsågade både Arnhult som vd samt hela Castellums finansiella position.
Efter detta valde styrelsen att slopa utdelningen helt, vilket pressade ner kursen ytterligare. Castellums finansiella position är inte så pass allvarlig idag att det krävs en sådan radikal manöver. Detta går dock alltid att motivera genom att hävda att obligationsmarknaden är iskall just nu och att det föreligger en refinansieringsrisk för Castellum, men någon större ko på isen var det inte. Nej, det här ska nog ses som en långsiktig plan att köpa fler aktier i Castellum till en så billig peng som möjligt.
Nu, några månader efter, aviserar Castellum en företrädesemission på 10 miljarder som sagt. Några villkor meddelas ej, också det kan upplevas som ett sätt att lägga en våt filt över aktien. Akelius säkrar sin andel (12,8 procent) men garanterar även ytterligare 29,1 procent. Det betyder att Akelius nu kan komma upp till ägande avsevärt beroende på utfallet av emissionen, i ett bolag som av många bedömare anses ha kanske det bästa beståndet i Sverige på den kommersiella sidan. Mycket talar för att Akelius (återigen) gör en fin affär över tid. Han har de finansiella musklerna som krävs för att säkerställa all refinansiering de kommande åren och kan sitta och vänta in bättre tider helt enkelt.
Men tillbaka till emissionsförfarandet. Castellum gör alltså en så kallad företrädesemission som är garanterad. Det betyder att alla befintliga aktieägare erhåller samma rätt att försvara sin andel. Gör man inte det så blir man utspädd. Befintliga aktieägare har alltså ”första tjing” och bakom kulisserna finns Akelius som garanterar ytterligare 29 procent om befintliga aktieägare inte tecknar sig till fullo.
Några andra bolag som beslutat om en liknande företrädesemission det senaste halvåret är Securitas, Beijer Ref, Stillfront, Smart Eye. En företrädesemission är ur ett governance-perspektiv positivt då alla aktieägare ges samma rätt att teckna aktier till samma villkor, oavsett hur stor posten är. Nackdelen är att det är en process som brukar ta längre tid och som riskerar att lägga sig som en våt filt över aktiekursutvecklingen. I synnerhet i de fall där en företrädesemission aviseras utan villkor, precis som i Castellums fall, där man får vänta in detaljerna om vilken kurs emissionen sker till osv.
Som motpol till en företrädesemission finns så kallade riktade emissioner. Det är helt enkelt när speciella intressenter ges möjlighet före andra aktieägare att köpa aktier i en nyemission. Det är betydligt mer känsligt och kan skapa irritation i ledet. Ur ett governance-perspektiv är detta inte optimalt. Fördelen är att det sker väldigt snabbt och att bolaget oftast tillförs pengarna omgående. En lyckad riktad emission brukar inte ta mer än en kväll/natt att genomföras.
Dock brukar detta ske till en betydande rabatt oftast och befintliga aktieägare som inte ges möjlighet att vara med får se sig utspädda samt se kursen ta stryk på grund av detta, i alla fall på kort sikt. En riktad emission är lättare och bättre att genomföra på en stark börs. Marknaden sväljer detta på ett lättare sätt. Gör man en riktad emission till stor rabatt på en sur börs så brukar dels rabatten vara betydande vilket mottas negativt.
I Castellums fall hade det troligtvis varit svårt att göra en riktad. Dels för att bolaget redan handlas till en stor substansrabatt (hade blivit rabatt på rabatten), dels för att det hade setts som väl opportunistiskt av Akelius och det hade nog straffat bolaget om institutioner skulle ogilla detta. Nu kan styrelsen alltid hävda att alla ges samma möjligheter, om än att beslutet i sig kan upplevas som att det gynnar Akelius extra mycket i nuläget.
Men även en företrädesemission kan struktureras för att gynna olika intressen. De väsentliga delarna är teckningskursen och hur många aktier som teckningsrätterna ger rätt till. Ju lägre kurs och ju fler aktier teckningsrätten ges rätt till, desto mer värdefull blir denna och desto mindre värdefull blir stamaktien efter att teckningsrätten skiljs av. Som garant, vilket Akelius är i detta fall, föredrar man förstås att teckna aktierna till en så låg kurs som möjligt och med så hög utspädning som möjligt om garantin träder i kraft.
Detsamma gäller för en aktör som vill öka sitt ägande, vilket Akelius såklart också önskar göra. Det motsatta gäller för ägare som inte vill skjuta till nytt kapital som istället får se sig utspädda till en låg prislapp, en effekt som dessutom förstärks i ett svagt börsläge då teckningsrätterna kommer säljas i större utsträckning. Villkoren blir därmed mycket intressanta att skåda i Castellums fall.
Sannolikt är detta inte den sista emissionen som görs i närtid, varken i fastighetssektorn eller på börsen överlag.
Även Balder tog in 1,8 mdkr den 16 december i en riktad emission till AMF nyligen, för att säkra refinansieringen av en hybridobligation nu i mars. Emissionskursen på 50,8 kr var i linje med stängningskursen och utspädningen var marginell, runt 3 procent. Så här sköttes det snyggt och framförallt snabbt. Aktien står över 10 procent högre idag. NP3 genomförde också en riktad emission i veckan som gick på drygt 600 Mkr till 6 procents rabatt, kort efter att man höjde utdelningen på stamaktien, vilket är väldigt märkligt.
Sammantaget så är det värt att stanna upp och fundera över motivationen bakom ett emissionsbeslut. Det kan givetvis vara värt för bolaget att genomföra en sådan, i synnerhet när det rör sig om offensiva sådana, vid exempelvis förvärv eller liknande. Men huruvida det blir en riktad eller en företrädes kan också bero på situationen på börsen men också på bolagets sits. Studera villkoren och ägarsituationen ordentligt. Fatta därefter ett beslut som baseras på hur du själv uppfattar bolagets förutsättningar för att investeringen ska kunna ge en god avkastning över tid.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 8 den 20 feb
