”Det finns inte en chans att elpriserna vi sett de senaste veckorna kommer att föras över på konsumenterna. El- och gaspriserna befinner sig i en bubbla som det kommer att ta ett par år att komma ur. Om vi sett elpriser på 500 euro per megawattimme nu så tror jag att ett långsiktigt pris kommer att ligga på mellan 70–80 euro efter att vi gått igenom den här krisen”, säger Fred Barasi, Managing Director, International Equity Group på JP Morgan under en dragning.

”Med de spotpriserna på el vi ser nu så handlar det om 15–20 procent av disponibel hushållsinkomst inom EU. 2020 låg det på ungefär en tredjedel. I USA är genomsnittskostnaden för el nu runt 3 procent av disponibel hushållsinkomst.”

”De priser vi ser nu kommer dock inte att föras över till konsumenterna. Under de senaste dagarna har till exempel Tyskland sjösatt ett program för att sänka priserna. UK kommer att göra samma sak och de andra EU-länderna kommer att följa efter.”

David Maccarrone och Fred Barasi

Gaskonsumtionen i Europas har gått ner rejält under de senaste veckorna.
”EU länderna har kommit överens om att dra ner på gaskonsumtionen med 15 procent i år. Men nedgången är mycket större än så upp till 30 procent i en del EU-länder”, säger David Maccarrone Managing Director, US and International Equity Group på JP Morgan.

Hur oroad är du över gastillgången? Kommer det att bli svårare för Europa?
”Att stänga ner Northstream 1 ökar risken. Gaslagren är relativt stora just nu, men det är inte tillräckligt för att vara helt säkra på att gasen kommer att räcka i vinter. Vädret betyder mycket för förbrukningen i vinter. Varje grad kan ha stor betydelse för konsumtionen. Det hänger också med hur vädret är globalt inte bara i Europa eftersom flytande naturgas förbrukas globalt.”

Hur har Europa lyckats minska sin gasförbrukning?
”Man har stängt ner gaskraftverk. Man har slutat producera ammoniak och gödningsmedel. Situationen är tuff men man har lyckats dra ner konsumtionen rejält under sommaren. Marknaderna verkar vara mer och mer lugna med hur läget ser ut.”

”Hur kall vintern blir kommer att påverka hur mycket som förbrukas. Men Europa arbetar hårt för att lyckas och många länder arbetar med högtryck med att bygga LNG-terminaler och det kommer att göra skillnad. Europa kommer att behöva fortsätta spara under förutsättning att det inte kommer någon ny gas från Ryssland.”

”De senaste dagarna har jag pratat mycket med tyska gaskunder. Efterfrågan från den tyska industrin har minskat med 60–70 procent under augusti månad. Det gör att man kan vara lite mer positiv än tidigare. Dessutom kommer det att komma statliga stödpaket”, säger Fred Barasi.

Hur ser du på EU:s förmåga att lösa energikrisen?
”Vi ser fler och fler långa LNG-kontrakt som sluts. Det sker innovation. Alternativa energikällor används. De kanske inte är jättebra varken ur ekonomisk eller klimatsynvinkel men det finns stora möjligheter för Europa att elda med olja och kol i stället för med gas och det kommer att vara en väg ut ur den här energikrisen under de kommande åren.”

På lite längre sikt ser det ljust ut.

”Oljeprisuppgången på 1970-talet tvingade Europa att minska oljeberoendet rejält. Jag tror man ska vara försiktigt optimistiskt både på lång- och medellång sikt. Många av de saker som EU gjort kommer att få effekt under 2023. Det kommer att göra läget mycket ljusare. Den stora krisen kommer att vara kort. Frågan är snarare vad det betyder för energitransitionen i Europa. Allt tyder på att omställningen kommer att gå mycket snabbare nu”, säger Fred Barasi.

”Processerna för att bygga vindkraft kommer att kortas ner. Det finns många lågt hängande frukter att hämta där.”

”Förnyelsebar energiproduktion är fortfarande relativt liten i Europa. Det står bara för 15 procent av elproduktionen i EU.”

”2023 och 2024 kommer det att se bättre ut och därefter ser det mycket bättre ut. Då kommer Europa att vara oberoende av rysk gas. Förnyelsebara energikällor kommer att vara mycket viktiga.”

Hur ser du på beslutet att låta tyska kärnkraftverk användas längre?
”Gasbesparingen är inte jättestor från att behålla de gamla reaktorerna i elnätet. Att den tyska regeringen bara väljer att behålla två av de tre reaktorerna ska man tolka positivt i det här läget. Det betyder att man anser sig ha läget under bättre kontroll.”