Det är förstås skillnad på lån och lån. Även de som egentligen skulle kunna betala hela sitt boende utan att ta lån väljer ofta en viss belåning eftersom det ger hävstång. Ett bolån har ju dessutom så gott som alltid en någorlunda värdebeständig tillgång som säkerhet, vars värde historiskt har stigit – och dessutom en låg ränta.

Därför kan man inte säga rakt av att man ska ha så lite lån som möjligt. Precis som med hur mycket risk man är villig att ta är det till stor del en smaksak vad det innebär att vara ”lagom belånad”.

Man skulle däremot kunna säga att det generellt inte är bra för din ekonomi att ta någon form av lån för att konsumera eller köpa kapitalvaror. För den sakens skull kan det ändå vara det rätta att göra, eftersom en bil exempelvis kan vara en förutsättning för dig att kunna ta dig till jobbet.

I möjligaste mån gäller generellt alltså att man helst bara ska ha bolån och studielån. Med det utgångsläget är det som är bäst för din ekonomi att satsa på att få bort lånen med högst ränta först.

”Det är lätt att man tänker att man vill betala av sitt studielån för att man bara har kanske 40 000 kronor kvar, men det är så fel tänkt”, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.

Christina Sahlberg

Har du några konsumtionslån?

Trots de höga räntorna är det många som lånat till en resa, en bil eller en soffa. Är du en av dem, och redan har en buffert som håller dig och din eventuella familj flytande med det nödvändigaste vid en oförutsägbar händelse, är det alltså hit pengarna ska gå tills dina krediter är borta.

Du börjar förstås med att, i den mån du kan välja, betala av lånen med högst ränta först. Fundera också om du kan sälja något för att skynda på återbetalningsprocessen lite.

”En smart idé är att baka in privatlånen i sitt bolån, om det går”, säger Christina Sahlberg, men påpekar samtidigt att det gäller att ha koll på amorteringskravsnivåerna, så att kassaflödet man behöver för att klara vardagsekonomin ändå är tillräckligt högt.

Glöm inte bort kreditkortet. Många tänker inte på att det ofta innebär en mycket hög räntekostnad att skjuta en kreditkortsskuld framför sig eftersom det bara är några hundralappar här och där.

”För den som har många olika små privatlån och avbetalningar lönar det sig nästan alltid att ta ett större lån och betala av de små, eftersom större lån ofta betyder lägre ränta”, säger Christina Sahlberg.

Utnyttja amorteringsfriheten

I dagsläget kan alla med bolån få amorteringsfrihet fram till och med 31 augusti nästa år. Det är ett ypperligt tillfälle att minska sina andra lån med högre ränta, till exempel billånet.

Har man ingen eller en liten buffert är det också en bra idé att ansöka om att slippa amortera för att istället lägga pengarna på sparkontot. 

Se över bolånen

Även om det är låga boräntor nu är boräntekostnaden ofta en tung utgiftspost eftersom lånebeloppen är så stora. Det finns alltså mycket pengar att spara på en lägre ränta även om sänkningen inte är så stor.

”Har du inte pratat med banken om din ränta på länge betalar du nästan alltid onödigt mycket för ditt lån”, säger Christina Sahlberg.

Första steget i jakten på en lägre boränta är därför att helt enkelt fråga banken om den kan sänka den och i så fall hur mycket. Svaret du får kan du sedan jämföra med snitträntorna hos bankerna, tycker Christina Sahlberg.

”Då kan man se vilken bank som har lägst ränta just nu och hur den egna banken står sig i jämförelsen.”

Du kan sedan kontakta bankerna med lägst snittränta och fråga vad de kan erbjuda utifrån dina ekonomiska förutsättningar. Men gör inte en fullvärdig ansökan, eftersom det innebär ett antal kreditupplysningar.

Om du får en ränta som är lägre än den du har på din bank, kontaktar du din bank för att se om de kan matcha.

”Det är inte så krångligt att byta bolånebank nuförtiden, man kan i princip alltid behålla lönekonto och pensionssparande på den gamla banken om man vill”, säger Christina Sahlberg som tycker att man ska dra öronen åt sig om det är motkravet från den nya banken.

Slopad uppskovsränta

Är du en av dem som betalat din vinstskatt på din bostad för att slippa uppskovsräntan? I så fall kan det finnas tusenlappar att spara på att begära omprövning av tidigare deklarationer.

Till och med det sjätte kalenderåret efter det kalenderår då bostaden såldes har man rätt att få sin deklaration omprövad. Alltså, begär du omprövning i år gäller det försäljningar tidigast år 2014.

Då kommer du få betala uppskovsräntan för den här tiden, men det du får är en räntefri skuld.

”Rent ekonomiskt är det ju klart bättre att ta det och betala tillbaka på ditt bolån, eftersom det är ränte- och amorteringsfritt lån, säger Christina Sahlberg.”

Detta är däremot inte något som Skatteverket rekommenderar att göra nu på en gång, eftersom det inte klubbats igenom och dessutom väntas träda i kraft vid årsskiftet. Håll dig uppdaterad genom att läsa på Skatteverkets hemsida om vad du kan göra med ditt uppskov.