Efter skandalerna med Falcon Funds och Allra för tre år sedan var det bråttom för regeringen att få till en åtstramning av PPM-utbudet. I väntan på en större reform av premiepensionssystemet höjdes kraven kraftigt i november ifjol.

Före kraven infördes kunde nästan vilken fond som helst ta sig in på Fondtorget. Det första steget genomfördes hösten 2018 och reducerade antalet fonder från dryga 800 till strax över 500. Då handlade det om kvantitativa krav, såsom storleken på det förvaltade kapitalet och att fonden skulle ha minst tre år på nacken.

Men det var alltså bara början. I november ska alltså utredaren Mikael Westberg, till vardags rättschef på Försäkringskassan, lämna förslag till regeringen på hur det nya PPM-systemet ska se ut. Reformen ska vara på plats nästa år.

”Jag har fått i uppdrag att föreslå ett mål för PPM-systemet, ett regelverk för upphandling av fonder till Fondtorget och en ny myndighet som ska sköta upphandlingen”, säger Mikael Westberg.

Regeringens syfte med det nya systemet är att ”ge bättre trygghet och högre framtida pensioner”. Pensionsgruppen, en blocköverskridande grupp bestående av samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, står bakom reformen.

I ett andra steg i den pågående PPM-utredningen som alltså kommer att offentliggöras i höst kommer en stor del av de dryga 500 fonderna som finns kvar på Fondtorget falla bort. I direktivet från regeringen står att utredaren ska undersöka hur tjänstepensionssystemet fungerar och hur valcentralerna, alltså de som sköter upphandling av försäkringsbolag i den kollektivavtalade tjänstepensionen, väljer fonder.

”Vi har gjort en kartläggning av hur tjänstepensionen och valcentralerna fungerar. När jag presenterar förslaget i november kommer jag berätta hur man kan hitta eventuell inspiration därifrån”, säger Mikael Westberg.

Det står i regeringens beskrivning av uppdraget att ett av syftena med reformen är att det ska leda till att antalet PPM-fonder minskar avsevärt. Hur många som blir kvar återstår att se.

”Det står väldigt tydligt i mitt uppdrag att reglerna jag föreslår ska ge en reell valfrihet för spararna, det råder ingen tvekan om att möjligheten att välja privata fonder från ett varierat fondtorg ska finnas kvar”, säger Mikael Westberg.

Här kan du läsa regeringens direktiv om PPM-reformen.

Den största skillnaden med det nya premiepensionssystemet är att en statlig upphandling kommer att bestämma vilka fonder som kommer att få finnas tillgängliga för PPM-spararna. En ny myndighet, fristående från Pensionsmyndigheten, kommer enligt direktivet att sköta upphandlingen.

I och med det hoppas regeringen att det ska bli lättare för pensionsspararna att överblicka och välja fonder, men också att myndigheterna lättare ska kunna kontrollera förvaltarna. Flest fonder kommer att försvinna inom de kategorier där det finns väldigt många att välja mellan, till exempel ränte- och globalfonder. Regeringen lägger också stor vikt vid att fonderna ska investeras ”…i linje med en hållbar utveckling där vi väger in klimatutmaningarna”.

Så frågan är alltså hur stor valfrihet pensionsspararen kommer att ha efter reformen. Såväl socialförsäkringsminister Annika Strandhäll som pensionsgruppen har utlovat att man värnar om spararnas valfrihet.

Hållbarhetskravet talar enligt Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar, för att det ändå kommer att finnas ett visst urval, eftersom det annars blir en politisk avvägning vilka fonder som platsar.

”Det kan skilja sig mycket från sparare till sparare vad just de anser vara en hållbar investering”.

Vid en kraftig minskning av antalet fonder kan det mycket väl bli så att det blir de riktigt stora förvaltarna som kommer att kunna pressa priser och leva upp till kraven som krävs för att vinna upphandlingen. Upphandlingsförfarandet innebär att också mjuka värden tas in i bedömningen.

”Man kommer antagligen titta mer på vad personer med ansvarspositioner haft för sig och om de hållit på med ljusskygga affärer exempelvis, tror Jonas Lindmark”

En majoritet av spararna kommer antagligen tycka att ett litet statligt valda fonder är bättre alternativ än dagens stora utbud och inte bry sig om att urvalet av fonder minskar avsevärt. Men det finns en betydande grupp som är aktiva i sin PPM-förvaltning och som tycker att det är viktigt att kunna välja fonder.

”De kanske är jättenöjda med sin förvaltning och är trogna ett visst varumärke, precis som att vissa alltid kör Volvo”, säger Jonas Lindmark.

De fonder som ligger mest pyrt till i en bortgallring är alltså de som tillhör en kategori som redan innehåller många fonder. Fonder som inte tillför något till urvalet, de som inte är bäst i klassen på någon parameter, kommer ryka först.

Jonas Lindmark uppskattar att ungefär en tredjedel av dagens fondutbud inte tillför spararna något extra, eftersom fonden inte är bättre än någon annan i samma kategori på någon punkt.

”I vissa kategorier kommer det vara svårt att vara bäst, men i vissa smalare kategorier finns redan bara en PPM-fond.”

Ett möjligt scenario är att vissa fonder inte ens kommer vilja vara med i det nya PPM-systemet. Det kan exempelvis handla om en svensk småbolagsfond, en kategori där i princip alla fonder är aktivt förvaltade.

En sådan fond riskerar att inte kunna fortsätta prestera med ett så stort inflöde av kapital som fonden skulle kunna få om PPM-urvalet minskade kraftigt. Lägg dessutom till den kraftiga avgiftsrabatt som antagligen kommer att krävas för att vinna upphandlingen. För fonder som presterar på topp är det ett dilemma som kan leda till att man inte vill vara med, tror Jonas Lindmark.

”Idag finns 13 småbolagsfonder Sverige med på fondtorget, med tillsammans 25 miljarder kronor insatt av PPM-pengar. Om upphandlingen innebär att bara en enda fond ska få alla dessa 25 miljarder kronor, då gör ökad fondstorlek tillsammans med fondlagstiftningen att förvaltarens urval av småbolag krymper och likviditeten blir sämre, så att det blir svårare att förvalta aktivt.”

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud