Lynx är en av de mest kända förvaltarna inom modellbaserad terminshandel, så kallade CTA:s på engelska. Fonden startade med 10 miljoner kronor för 16 år sedan. I dag förvaltar den över 52 miljarder.

Att den vuxit så kraftigt beror på att Lynx haft en genomsnittlig årsavkastning på 12 procent till en risk som är i nivå med en global aktiefond. Det är få fonder som matchar det.

Lynx är en så kallad CTA-hedgefond. Det innebär att fonden köper och säljer terminer med hjälp av kvantitativa datamodeller. Modellerna analyserar och letar efter trender i olika marknader och utifrån dessa genomförs sedan placeringarna automatiserat.

"Modellernas uppgift är att kvantitativt analysera en marknads prisrörelse och identifiera marknadsläget där det finns en högre sannolikhet att den framtida prisrörelsen ska bli åt ett visst håll", säger Despina Xanthopoulou, kundansvarig på Lynx.

”I Sverige förknippas vi tyvärr med robothandel som internationellt kallas för high frequency trading, vilket är statistiskt arbitrage då man handlar på extremt kort sikt som två, tre sekunder. Vi föredrar att kalla oss trendföljande då vi analyserar långa tidsserier med historiska priser. Vi investerar oftast på ett par-tre månaders sikt”, säger hon.

Despina Xanthopoulou och Svante Bergström.

Fonden investerar på ett 70-tal marknader i terminskontrakt i olika tillgångsslag – valutor, räntor, råvaror och aktier – vilket ger bra riskspridning.

"Vi jobbar systematiskt till 100 procent och vi har en disciplinerad process som vi följer oavsett priset på de underliggande tillgångarna", säger Svante Bergström, förvaltare och en av Lynx tre grundare.

Det är uppenbart att Lynx inte vill förknippas med att vara en black box, där investeraren inte vet vad som genererar fondens avkastning.

"Transparens är viktigt för oss, vi visar så mycket som möjligt av våra positioner och hur avkastningen har skapats. Vi är noga med att förklara vad som driver modellerna, vilket fenomen de försöker fånga, hur risk kontrolleras samt hur vår analysprocess ser ut", säger Svante Bergström.

Vad är framgångsreceptet bakom fonden?

"Vi har en lång historik och har funnits sedan 1999, i dag är vi 65 anställda och vi har 'bara' fokus på en strategi som är trendföljande. Cirka 50 personer arbetar med modellutveckling, riskhantering samt att verkställa affärerna", säger Despina Xanthopoulou.

Enligt Svante Bergström jobbar teamet ständigt med att utveckla och förfina modellerna. I dag har de ett 30-tal olika kvantitativa modeller som letar efter köp- eller säljsignaler kring trender på ett 70-tal marknader världen över.

"Vi fortsätter att utveckla modellen och för att kunna göra det bra är det är viktigt att vi kan anställa och attrahera smarta människor. Därför måste Lynx vara en attraktiv arbetsplats", konstaterar Svante Bergström.

Till de ovanligare inslagen på Lynx kontor vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm hör ett eget gym.

En annan ovanlighet är synen på, eller mer korrekt förhållningssättet till, att det arbetar så få kvinnor i Stockholms finansvärld. Alla kvinnor som söker analytikerjobb på Lynx i samband med en rekrytering får komma på anställningsintervju.

När fungerar fonden som bäst?

"Fonden fungerar som bäst när exempelvis börsen faller under en längre tid som exempelvis ett år. Faller ett tillgångslag mycket under en-två månader är det mer slumpen som avgör om vi hamnar rätt eller fel. Det gör att Lynx enskilda månader kan ha en kraftig vinst eller förlust då modellerna kan signalera en riktning och modellen tar ett bet på riktningen, vilket gör att volatiliteten är hög", säger Svante Bergström.

Även Lynx har haft svaga år då avkastningen inte hängt med börsen. Senast var det under 2015 då fondens värde backade knappt 8 procent när MSCI:s världsindex för aktier samtidigt var upp 5 procent.

En orsak är att Lynx handlar aktivt med terminer med olika underliggande tillgångsslag, vilket gör att avkastningsmönstret inte följer det mönster som de traditionella aktie- och räntemarknaderna uppvisar.

”Ingen hedgefond är den perfekta hedgen, men vi erbjuder något som är osynkat med det man har i portföljen. Jag ser en placeringshorisont på tre till fem år för att det ska bli meningsfullt", fortsätter Svante Bergström.

Han tycker att investerare i allmänhet är för kortsiktiga när de utvärderar sina investeringar. CTA:s kan erbjuda ett annat tillgångslag i en portfölj då den historiska avkastningen har en mycket låg samvariation med aktie- och obligationsmarknaden, vilket reducerar risken i en traditionell portfölj.

"Har man ett tillräckligt långt tidsperspektiv så kommer vi att leverera en bra avkastning för investeraren", avslutar Svante Bergström självsäkert.