Egentligen skulle jag ha varit på en föreläsning i företagsekonomi men i stället satt jag som vanligt klistrad vid börsskärmarna. Det var den 6 maj 2010 och efter börsens öppning i USA skedde en av de mest skakande händelserna i finansvärldens historia. Jag ångrar inte för en sekund att jag missade min professors diabilder.

Nyhetsflödet den dagen kretsade kring den grekiska skuldkrisen och börshumöret var surt men det var inte någon panik i marknaden.

Plötsligt föll marknaden på, och under loppet av ett par minuter rasade det amerikanska börsindexet Dow Jones 9 procent. Det var det största raset – räknat i punkter – på en enskild börsdag någonsin.

Knappt 40 minuter efter kraschlandningen hade börsen återhämtat större delen av kursfallet. Efter sig lämnade den blixtsnabba kraschen ett djupt jack i börskurvan och nästan en hel bransch förundrad av vad som precis skett.  

Någon riktig klarhet kring exakt vad som hände den här dagen har vi inte fått men det vi vet är att det inte handlade om en isolerad nyhetshändelse utan att kursfallet var ett resultat av att någon eller något skapat ett enormt säljtryck i marknaden.

För fem år sedan var börsrobotar relativt färska som storskaliga börsaktörer men med hjälp av enorm datorkapacitet och milslånga algoritmer tog robotarna jobben från bankernas arbitragehandlare.

Genom att koppla ihop olika handelsplatser och interna banksystem kunde robotarna erbjuda ett pris på en marknad och samtidigt köpa samma tillgång billigare på en annan och på det sättet skära emellan.

Min dåvarande pc kraschade var och varannan dag och det har för många legat nära tillhands att misstänka att det vara en eller flera av dessa datorstyrda börsrobotar som fått fnatt och gått bärsärk. Men några hårda bevis har inte gått att presentera.

Den senaste att beskyllas för kraschen är en ensam trader från London. Börshandlaren anklagas för att ha bluffat marknaden genom att använda en teknik som kallas för spoofing.

Det fungerar så här: Handlaren skapar en stor anonym köporder i marknaden men aldrig med avsikt att faktiskt genomföra köpet. I stället är tanken att den stora ordern ska skapa ett underliggande köptryck och hetsa övriga kortsiktiga aktörer till köp och på så sätt pressa priset uppåt.

I samma stund som priset stiger säljer i stället bluffmakaren tidigare införskaffade marknadsandelar, vilket då kan ske till ett högre pris än tidigare. Vänd på steken och bluffaren kan skapa ett tryck i marknaden i motsatt riktning.

Den Londonbaserade tradern ska med hjälp av en egen algoritm spelat marknaden på ett sätt så att han lyckats manipulera en eller flera betydligt större marknadsaktörer som ska ha handlat med aggressiva exekveringsalgoritmer. På så sätt ska en perfekt storm ha skapats i marknaden. Tänk er ett dominospel som faller bricka för bricka i mycket hög hastighet.

På samma sätt vände marknaden våldsamt efter att robotarna triggat varandra och kastat priset uppåt.

I en rapport från amerikanska Securites and Exchange Comission (SEC) beskrivs handeln som skedde den här dagen med termen ”Hot potato trading”.

Huruvida det är den enskilde handlarens fel eller ifall denne bara avslöjat ett rejält glapp i vårt finansiella system är värt att fundera på. Myndigheterna har i alla fall funnit en syndabock och det är betydligt enklare att åtala en människa än en dator.

För vem ska ställas till svars om en företagsägd algoritm ställer till det i marknaden? Är det bolagsägarnas fel eller är det programmeraren bakom koden. Kanske ska vi låsa in dumburken och släcka strömmen?

Fem år efter blixtkraschen tar börsrobotarna ännu större plats på marknaden. Kanske innebär det att marknaden plötsligt kan falla pladask igen. Eller kanske skena i en positiv riktning.

I dag finns det ett antal felsäkringar och regleringar i systemet som ska förhindra alltför kraftiga kursrörelser i enskilda värdepapper. I stället slår börsen, så snart den kan, av strömmen och handeln släcks.

Vi har skapat en finansiell marknad som är så pass snedvriden att vi tvingas skydda oss mot oss själva.

Och om resultatet av säkerhetsspärrarna blir att all världens aktiehandel plötsligt stannar av så hamnar börsens aktörer i en minst lika obehaglig situation som den för fem år sedan.

En lärdom att ta med sig, som gäller lika mycket nu som då, är att det straffar sig att lura de datoriserade marknadsmarodörerna.