Omkostnadsbeloppet är detsamma som inköpspris för värdepapperet plus courtage, och dras av från försäljningspriset i deklarationen. Har man exempelvis köpt 10 aktier för 7 kronor styck och betalat 30 kronor i mäklaravgift blir omkostnadsbeloppet 100 kronor.

Men många upplever reglerna för uträkningarna som krångliga. Särskilt som det för många småsparare kan handla om affärer som de själva inte har tagit initiativ till, utan som skett genom split, inlösen, avknoppningar och emissioner.

"Reglerna är svåra att tillämpa, i synnerhet för dem som inte säljer så mycket. 91 procent av svenskarna gör mellan en och tio affärer per år. Det är alltså inget man gör yrkesmässigt eller i särskilt stor utsträckning, utan som en av delarna i sitt sparande", säger Johan Schauman, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Ett exempel på en affär under förra året som påverkar många svenska sparare är Volkswagens uppköp av Scania, som gav lastbilstillverkarens aktieägare 200 kronor per aktie. Även i bolag som Betsson, HiQ, Vostok Nafta, Tele 2, Volvo och Haldex hände mycket under 2014 som aktieägarna behöver hålla koll på i deklarationen.

"Vi tror att det är hög risk för fel bland de som har sålt aktier i de här bolagen förre året", säger Johan Schauman.

De vanliga beräkningsfel som görs kan lika gärna vara till skattebetalarens nackdel som fördel. Om beräkningarna är fel till ens egen nackdel kan Skatteverket justera upp det och sänka skatten. Om man i stället har lämnat felaktiga uppgifter som innebär att vinsten på försäljningarna blir lägre påförs ett skattetillägg som är 40 procent av ursprungsbeloppet.

"Den särskilda kontrollen i år görs primärt för att det här är en stor källa till fel. Men det är också ett sätt för oss att få reda på vilka uppgifter som folk har använt för att räkna ut sina omkostnadsbelopp, vad de tycker är svårt, och vad de behöver för hjälp".

"På så sätt kan vi bygga e-tjänster som fungerar smidigt snarare än att genomföra kontroller, det är mycket mer effektivt för oss".

Omkostnadsbeloppet kan dels räknas ut med en genomsnittsmetod och dels med schablonmetoden. Den förra innebär att man summerar utgifterna för aktieköpen och dividerar med det totala antalet aktier.

Schablonmetoden innebär att omkostnadsbeloppet räknas som 20 procent av försäljningspriset, utan courtage. Schablonen kan användas om man inte vet vad aktierna köptes för men också om man sålt marknadsnoterade aktier, dock inte terminer och optioner.

De senaste åren har investeringssparkonton, ISK, blivit allt mer populära och eftersom intäkterna beräknas schablonmässigt ställs mindre krav på skattebetalaren som ska deklarera.

Den som gjort aktieförsäljningar på ISK behöver inte fylla i uppgifterna själv, utan banken lämnar en kontrolluppgift som skrivs in i deklarationen. Använder man e-tjänsten finns också flera andra uppgifter förifyllda, och det går att få hjälp med automatiska uträkningar och överföringar.

Enligt Johan Schauman finns i princip inga fördelar med att deklarera på papper.

"Många som är vana vid pappersdeklarationen känner sig förstås bekväma med det och man upplever en otrygghet i att jobba med den elektroniska varianten. Men rent objektivt finns inga fördelar med pappersdeklarationen. Och lämnar man in bilagor är det sex gånger vanligare att göra fel på papper än via någon av de elektroniska tjänsterna, där det finns summeringar och överföringar som gör att det faktiskt inte kan bli fel".

"Sitter man vid datorn ligger det också mycket närmare till hands att gå in och titta i aktiehistoriken på vår webb, där uppgifter om händelser i alla bolagen finns samlade. Någon motsvarande pappersprodukt finns inte".

RICKARD FREDÉN