Allt pekar på att de rödgröna partierna blir större än allianspartierna, men det är desto mer tveksamt om de kan få egen majoritet eller om Sverigedemokraterna blir vågmästare.
Detta innebär en osäkerhet om regeringsbildningen som gör att den politiska riskpremien för svensk del lär stiga, med högre räntor och svagare krona, även om starka svenska fundamenta som låg statsskuld och stark konkurrenskraft talar för att det blir begränsade rörelser.
Kanske än viktigare är dock de långsiktiga effekterna av en möjlig svag regering - som kan komma att föra en mer expansiv finanspolitik och få svårt att genomdriva strukturåtgärder.
Det säger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt.
"Det ser ut att kunna bli en valrysare. Det man naturligtvis befarar är ett dödläge efter valnatten. Om de rödgröna inte får majoritet är frågan hur en regering ska se ut. Det kan det ta flera veckor att förhandla fram en regering, det kan komma att bli många olika bud. Mycket talar för sega, långdragna och ganska besvärliga regeringsförhandlingar", säger Knut Hallberg, seniorekonom vid Swedbank.
De opinionsmätningar som hittills kommit i augusti visar enligt Swedbanks beräkningar att de rödgröna kommer att knipa 173 mandat i riksdagen och därmed vara två mandat kort för egen majoritet. Det är precis ett sådant scenario som marknaden fruktar mest, där Sverigedemokraterna blir "tungan på vågen" i ett nytt politiskt landskap.
Sverige har under lång tid varit förskonat från politisk turbulens men i år får analytikerna följa varje ny opinionsmätning med lupp och lusläsa regeringsformen.
Det finns ovanligt många osäkerheter. Först inför valet där såväl Kristdemokraterna och Centerpartiet hänger på gärdsgården farligt nära 4-procentsspärren. Samtidigt är Feministiskt initiativ en joker om de kommer in eller inte och en annan fråga är exakt hur mycket större Sverigedemokraterna kommer att växa sig.
När väl valet är avklarat stundar talmansval och omröstning om statsminister, där det senare från och med i år är obligatoriskt efter riksdagsval. Även med en rödgrön riksdagsmajoritet kan man räkna att det blir allt annat en lätt att bilda en regering, enligt Knut Hallberg.
"Även om de rödgröna får egen majoritet återstår besvärliga förhandlingar om till exempel Vänsterpartiet ska vara med eller inte och vad de i så fall kommer att kräva", säger han.
Regeringsbildningen blev inte direkt klarare av att statsminister Fredrik Reinfeldt i Agenda häromdagen inte gav något rakt svar på frågan om han står fast vid att släppa fram de rödgröna till regeringsmakten om de blir större än de fyra allianspartierna.
"Problemet är att de rödgröna finns bara när ni serverar resultat från opinionsmätningar, annars finns de inte. De har inga gemensamma förslag, de pratar inte med varandra, de presenterar ingen gemensam politik", sade han i Agenda.
Därefter kommer frågan om hur pass stark Sveriges kommande regering blir. Enligt Knut Hallberg finns en klar risk för att det bara går att bilda en svag minoritetsregering. Nederlag för regeringen i riksdagen, nattliga utskottsförhandlingar och ett latent hot om nyval riskerar att bli vardagsmat nästa mandatperiod.
"Man ska inte utesluta risken för nyval, om det inte går att bilda en stabil regering", säger Knut Hallberg.
Han räknar med att regeringsfrågan kommer att segla upp som allt viktigare för finansmarknaderna i takt med att valet närmar sig.
"Man kommer så smått att börja fundera på detta på marknaderna, vilket leder till högre volatilitet i räntor och kronan inför valet, kanske framför allt på valutamarknaden", säger Knut Hallberg.
Han påpekar dock att rörelserna lär bli förhållandevis beskedliga även om politik blir en viktigare faktor än tidigare.
"Det är inte så att vi kommer att få några kraftigt stigande räntor eller någon kollaps för kronan, i och med att vi har så pass starka grundförutsättningar med låg statsskuld och en stabil ekonomi. Det är mer en fråga om rörelser på marginalen", säger Knut Hallberg.
Även SEB:s chefekonom Robert Bergqvist är inne på att valet kan resultera i en något ökad politisk riskpremie på ränte- och valutamarknaden, men att det handlar om begränsade rörelser.
"Man kan räkna med en något svagare krona och lite högre ränta, men jag tror effekterna blir ganska små. Det finns en stor aptit på statspapper med hög kreditvärdighet och skulle vi se en tendens att svenska räntor går upp tror jag att det kommer att finnas efterfrågan på svenska statspapper", säger han.
Vad gäller börsen tror Robert Bergqvist att den inte kommer att påverkas alls av valutgången. Där är det betydligt viktigare vad som händer i USA eller Ryssland.
"Stockholmsbörsen återspeglar den globala konjunkturen och vad som händer inrikespolitiskt i Sverige får väldigt små avtryck", säger han.
Han säger vidare att vid diskussioner med kunder i utlandet är det ingen som intresserar sig för svensk regeringsbildning.
"Ibland när vi i Sverige diskuterar politiska risker tappar vi referensramarna. Vi kan vara på väg in i ett för svensk del nytt läge som vi inte är vana vid - där det kan komma att krävas mer hoppande majoriteter i riksdagen med långsammare beslutsprocesser, misstroendevotum och kanske tal om nyval. Ur svenskt perspektiv är detta unikt men det är inte helt ovanligt i andra länder att regeringar ställs inför sådana situationer", säger Robert Bergqvist.
Sverige har en stark ekonomi, med överskottsmål, sunda statsfinanser, låg statsskuld och en bred politisk uppslutning bakom det ekonomisk-politiska ramverket, vilket motverkar eventuella politiska osäkerheter.
Att våra nordiska grannländer haft minoritetsregeringar och koalitionsregeringar och ändå uppfattas som stabila länder av internationella investerare tyder också på att det inte kommer att bli någon hög politisk riskpremie för svensk del.
Vad Robert Bergqvist är mer orolig för är de långsiktiga realekonomiska effekterna av en svag regering.
"Sverige har i dagsläget ett bra utgångsläge och det pris vi kan få betala är att vi inte kan utnyttja det läget och flytta fram våra positioner. Vi kan få en mer kortsiktig kompromisspolitik som gör att vi skjuter på viktiga frågeställningar som rör integration, arbetsmarknad, skattesystem och bostadsmarknaden. Det kan påverka utvecklingen negativt i ett längre perspektiv", säger han.
Knut Hallberg ser risker för en slappare budgetdisciplin med en svag regering, som måste kompromissa och köpslå om stöd i riksdagen.
"I förlängningen kan det också bli handlingsförlamning, ingen strukturpolitik och tappad konkurrenskraft", sade han.
En ökad risk för svensk del är att ökat utländskt innehav av svenska statsobligationer, i spåren av att Sverige framstått som en säker hamn i ett turbulent Europa.
"Många nya aktörer från utlandet har kommit till Sverige. Jag tror inte de massivt kommer att sälja, men det kan bli lite mindre köp om osäkerheten kring den ekonomiska politiken ökar. Ett lite högre utbud på grund av svagare budgetdisciplin i kombination med att en del efterfrågan faller bort innebär att räntorna stiger", säger Knut Hallberg.
Opinionsundersökningarna tyder på att de rödgröna kommer att bli klart större än allianspartierna, men det är desto mer tveksamt om de kan samla ihop en egen majoritet.
I statsvetaren Henric Oscarsson Ekengrens "mätningarnas mätning" från den 18 augusti, där resultat från fyra opinionsinstitut och SCB vägs samman, skulle de rödgröna samla 49,1 procent av rösterna, medan alliansen får 38,7 procent. Sverigedemokraterna får 9,2 procent och Feministiskt initiativ 2,4 procent, och hamnar därmed utanför riksdagen.
Att döma av oddsen hos spelbolagen heter Sveriges näste statsminister Stefan Löfven. Hos Betsson ger ett spel på Stefan Löfven 1,45 gånger pengarna och ett spel på Fredrik Reinfeldt 2,40 gånger pengarna. Motsvarande odds hos Unibet är 1,45 respektive 2,50.
Av oddsen att döma ser det vidare mer eller mindre hugget som stucket ut om nästa regering kommer att bestå av Socialdemokraterna och Miljöpartiet eller om det även Vänsterpartiet kommer att ingå i regeringskoalitionen.
