Har du någon gång undrat varför fondbolag och rådgivare i princip alltid är positiva till börsen? Det är alltid det är köpläge, oavsett tillståndet på finansmarknaderna. Det enda som skiftar är placeringshorisonten, ju mer orolig aktiemarknaden är, desto bättre är aktiefonder som långsiktiga placeringar.

Det är sällan tal om vanliga korta räntefonder. Skulle de komma på tal gäller det i så fall flexibla ränte- eller blandfonder, gärna med ett stort moment av allokering, eller företagsobligationsfonder, gärna med högrisk.

Det enkla svaret är att avgifterna är högre i aktiefonder och fondbolagen tjänar så mycket mer på aktiefonder och komplicerade ränte- eller blandfonder än på vanliga räntefonder. Det ligger nära till hands att att de tänker på vad som är bäst för dem, och inte vad som är bäst för kunden. De vet att fondspararna är passiva och om de bara får in dem i dyra fonder så blir de ofta kvar där.

Placeras beräkningar visar att fondbolagen tjänar dubbelt så mycket på aktiefonder än vanliga räntefonder, oavsett om aktiemarknaden faller.

I vår enkla jämförelse har vi investerat 500 000 kronor i två olika fonder, en aktiefond som kostar 1,2 procent per år och en räntefond som bara kostar 0,5 procent per år. Vi har antagit att aktiemarknaden och aktiefonden faller 5 procent per år medan räntefonden stiger med 2 procent per år. Efter fem år har värdet i aktiefonden fallit till drygt 385 000 kronor, medan värdet i räntefonden har stigit till drygt 550 000 kronor.

Från aktiefonden har fondbolaget inkasserat nästan 26 500 kronor i förvaltningsavgifter medan räntefonden bara har genererat intäkter på drygt 13 000 kronor. Det är klart att de säljer aktiefonder i alla väder.

Ett tydligare exempel är att se hur de två alternativen har utvecklats sedan 2007. Vi har använt oss av riktiga avkastningssiffror från globala aktiefonder respektive svenska medellånga räntefonder i genomsnitt.

Linjediagrammen visar hur fondspararnas kapital har utvecklats. Den röda linjen visar kapitalet i räntefonden. Den stiger sakta men säkert under perioden, och slutar på en total uppgång på nästan 22 procent.

Det betyder att spararens 500 000 kronor har vuxit till nästan 610 000 kronor under perioden, en vinst på nästan 110 000 kronor.

För fondspararen som valde den globala aktiefonden (blå linje) har fått en betydligt osäkrare resa. Under 2008 föll värdet med över 30 procent för att under 2009 stiga med nästan 25 procent. Det var först under förra året, 2013, som kapitalet hade återhämtat hela nedgången. Under perioden kan vi summera uppgången till mediokra 9 procent, en värdeökning på 45 000 kronor.

Stapeldiagrammen visar fondbolagens aggregerade intäkter under samma period för de olika fondtyperna. För aktiefonden kommer de upp till nästan 40 000 kronor medan räntefonden bara gett hälften så mycket i samlade intäkter för fondbolaget.

Risken för fondbolaget är i princip noll i aktiefonden. Trots att värdet på kundens fond minskar så fortsätter de tjäna mer pengar jämfört med räntealternativet.

Under 2008 då vår fondsparare i exemplet förlorade nästan 170 000 kronor inkasserade fondbolaget drygt 5 200 kronor, en tusenlapp mindre än året innan. Det var ändå dubbelt så mycket som räntefonden gav under samma år.

Med en sådan intäktskalkyl är det självklart att fondbolagen vill att vi köper aktiefonder, i alla väder.