Det är ett av de där lånen många av oss bara betalar av, utan att tänka särskilt mycket på det. Det beror kanske till stor del på att det handlar om en och samma långivare. Räntan är inte prutbar och inget finns att vinna på att jämföra olika aktörer med varandra och därför är det sällan som detta lån ger upphov till några middagsdiskussioner på samma sätt som bolånen.
Långivaren är Centrala studiestödsnämnden, och lånet det handlar om är förstås ditt studielån. Men hur stor koll på det har du egentligen? Det kan vara bra att få koll på vad lånet innebär, vilka villkor du har, din ränta och - framförallt - om det lönar sig att betala av lånet snabbare eller lägga om det.
Den sista december 2012 hade nära 1,5 miljoner svenskar en skuld till CSN. Låntagarna är uppdelade i tre grupper, beroende på när de började ta sina lån.
Den största gruppen, cirka 960 000 svenskar, har lån tagna efter 30 juni 2001. 497 000 svenskar har lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001. 153 000 svenskar har lån tagna före 1989. Det framgår av CSN:s årsredovisning för 2012. Tidpunkten för när du började ta lånet avgör vilka lånevillkor du har.
Den som tagit lån från 1989 och fram till idag får en ränta på sitt lån som regeringen fastställer varje år. Den beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren. Eftersom svenska staten anses vara en säker aktör att låna ut pengar till blir räntorna låga, och just nu är räntan på CSN-lån tagna från 1989 rekordlåg. För 2013 uppgår räntan till 1,3 procent, en sänkning med 0,2 procentenheter jämfört med 2012.
Räntan är redan från början också reducerad med 30 procent, som en kompensation för att dessa räntekostnader inte är avdragsgilla i deklarationen. Anledningen till att man valt att göra på det sättet är att låntagaren inte ska behöva göra avdrag och sedan vänta i två år på att få tillbaka pengarna på skatten.
Hur stor summa du varje år ska betala beror på hur stor skuld du har. Den som började ta lån efter 30 juni 2001 har 25 år på sig att betala tillbaka lånet, vilket betyder att skuldens storlek helt enkelt divideras med 25 för att ta fram årsbetalningen.
Om du tog studielån under perioden 1989 till 2001 så betalar även du en ränta på 1,3 procent i år. Men återbetalningstiden för dessa lån ser annorlunda ut. Hur mycket du ska amortera varje år avgörs av din inkomst. Du ska betala 4 procent av den inkomst du hade två år tidigare. Det belopp du ska betala till CSN under 2013 bestäms alltså av din inkomst för 2011. Har du en hög inkomst ska du alltså betala in mer varje år och lånet ska återbetalas fortare, än om du har en lägre inkomst.
Tog du lån före 1989 ser din ränta och återbetalningssumma återigen annorlunda ut. Hur mycket du ska betala varje år bestäms av skuldens storlek dividerat med antalet återbetalningsår, precis som för den första kategorin låntagare. Men antalet återbetalningsår är inte fastslaget, utan bestäms av hur gammal du var när du började betala av på lånet. Ju äldre du var, desto kortare blir återbetalningstiden.
Om du var under 36 år när du började betala av på lånet så ska skulden vara avbetald det år du fyller 50 år. Om du var 37 till 50 år när du började betala av så är avbetalningstiden 15 år. Om du var äldre än 50 år så betalar du till och med det år du fyller 65. Om du då fortfarande inte betalat av skulden, till exempel om du på grund av arbetslöshet fått lov att amortera mindre på skulden under någon period, så kan återbetalningstiden förlängas.
Du betalar ingen ränta på studielånet från denna tid. Istället räknas skulden om varje år utifrån ett så kallat regleringstal. Regleringstalet beräknas utifrån konsumentprisindex och uppgår i år till 0,9989. Det innebär faktiskt en liten skuldnedräkning med 0,11 procent. Lånet är alltså räntefritt och därtill minskar din skuld (lite) i år, till följd av den låga inflationen. Detta hände även 2009.
Det handlar alltså om bra lånevillkor för den sistnämnda gruppen. Men som nämnts är räntan för de nyare lånen nu också rekordlåg.
Hur ska du då göra med studielånet?
Har du pengar över och har bestämt dig för att amortera på något av dina lån? Generellt sett ska du i första hand då välja att amortera på eventuella konsumtionslån, där räntorna kan vara höga, och därefter bostadslånet.
Tidigare år har det funnits poänger med att exempelvis lägga om studielånet till ett bostadslån. Det har gällt när räntan på studielånet varit högre, och bolåneräntan lägre, än idag. Många tycker också det kan vara skönt att få alla lån samlade på ett ställe.
Men i dagsläget är det är inte fördelaktigt att göra på det sättet. Förutom att räntan är låg på studielånet så finns fler fördelaktiga lånevillkor jämfört med bostadslånet. När det gäller räntebetalningar på bolånet så tas ingen hänsyn till din ekonomiska situation. Och en eventuell fastslagen amorteringsplan kan vara svår att ändra i efterhand.
Med studielånet är det annorlunda. Blir din inkomst lägre under en period kan du få lov att betala in mindre till CSN under den perioden. Dessutom skrivs lånet av vid dödsfall.
Få uppskattar väl CSN-kuverten när de anländer i brevlådan, och visst kan det medföra en psykologisk "kick" att känna att studielånen är avbetalda. Men för de allra flesta som vill amortera extra lönar det sig att istället försöka få ned bolånet.
Om studielånet är den enda skuld du har kan det vara värt att fundera på om det inte går att få en högre avkastning än 1,3 procent på ett sparande istället.