Det är inte lätt att väcka ett intresse för pensioner hos någon som kanske är i färd med att hitta rätt utbildning, få ihop tillräckligt många timmar för att inkomsten ska bli rimlig varje månad eller precis har fått sitt första jobb. Det är inte lätt att väcka ett pensionsintresse för den som är inne på sitt andra eller tredje jobb heller för den delen. Det finns mycket som är roligare för unga att diskutera än pensioner, det ska erkännas.
Men nu har vi i Sverige hamnat i ett läge där en hel generation riskerar att hamna i kläm och få sina framtida inkomster kraftigt försämrade, utan att saken ens debatteras på ett ansvarsfullt och rimligt sätt.
I det allmänna pensionssystemet finns något som kallas för pendeln. Den finns till för att pensionerna ska följa inkomstutvecklingen i samhället. När det går sämre för Sverige, och de yrkesverksamma betalar in mindre till pensionssystemet, ska pensionerna minska något. När det går bättre, och mer pengar betalas in, ska pensionerna öka. Enkelt uttryckt.
Ett antal pensionärsorganisationer anser inte att detta är i sin ordning. De vill ha högre pensioner, det vill säga större utbetalningar, även om mindre pengar betalas in. Därför har de flera gånger framfört det helt orimliga förslaget att pendeln i pensionssystemet ska tas bort.
Regeringen är lyhörd för den viktiga väljargrupp som äldre utgör och gav förra året Pensionsmyndigheten i uppdrag att se över hur pendeln skulle kunna slå lite skonsammare mot pensionerna. På måndagen kom så myndigheten med nya beräkningsregler för inkomstpensionerna, som syftar till att pensionsutbetalningarna ska bli jämnare över åren.
Gott så. De nya beräkningsreglerna - där pensionsnivåerna inte ska följa den faktiska inkomstutvecklingen de senaste åren utan delvis baseras på en prognos om den framtida utvecklingen framöver - framstår som mer lättbegripliga och kanske träffar mer rätt.
Låt oss bara hoppas att politikernas vilja att blidka äldre väljare stannar där. Varje gång pendeln har slagit åt det negativa hållet för pensionärerna har politikerna snabbt kompenserat med höjda bostadstillägg och sänkta skatter.
Men nu diskuteras än tyngre åtgärder. Det har från politikerhåll, närmare bestämt från ledamöter i den så kallade Pensionsgruppen, också öppnats dörrar för förändringar i premiepensionssystemet. Flera pensionärsorganisationer kräver att premiepensionen läggs ned eller att systemet bantas och att resurser överförs från premiepensionerna till inkomstpensionerna.
I klartext: Från morgondagens pensionärer till dagens pensionärer. Vi talar alltså om förslag som i praktiken handlar om att stjäla från yngre generationer.
Man kunde hoppas att detta skulle väcka ett ramaskri bland unga som inser att deras framtida inkomster är i fara. Men det är tyst.
"Pensiondebatten idag påminner om ett samtal mellan röstfiskande politiker på ena sidan och egenintresserade, målinriktade pensionärsorganisationer på den andra", har Johannes Hagen, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, så träffande beskrivit det.
Med en ointresserad motpart lär argumenten från den viktiga politiska väljargrupp som äldre utgör inte ha några problem att få genomslag hos politikerna. Men vårt demokratiska system mår bäst om de som har intresse i samhällsfrågan tar del i debatten. Pensionssystemet är helt enkelt för viktigt för att en enda parts intresse ska få styra.
De förändringarna i pensionssystemet som nu diskuteras får som störst negativa konsekvenser för en grupp där majoriteten i dagsläget inte bryr sig eller åtminstone inte aktivt deltar i diskussionen. Det är dags för Sveriges unga att vakna och inse att de bör ta del i något som närmast - tyvärr ska tilläggas - får beskrivas som en kamp mellan generationer.