Dagen efter att Finansinspektionen gått ut med att man inför ett så kallat riskviktsgolv för de svenska bankerna på 15 procent (läs mer här) så är finansminister Anders Borg på utspelshumör igen. På en bankkonferens på tisdagen varnade han de svenska bankerna för att det kommer att komma fler tuffa regler.

"De nya reglerna kommer att slå mot bankernas vinster", slår Borg fast.

När reglerna om riskvikter, som enkelt förklarat innebär att bankerna ska hålla mer eget kapital per utlånad bolånekrona, införs innebär det allt annat lika att mindre kapital kan delas ut till aktieägarna utan istället måste behållas i banken.

Men bankerna är börsbolag som har krav på vinster och utdelningar på sig, och marknaden är känslig för besvikelser. Det ligger tyvärr nära till hands att tro att det istället blir bolånetagarna som får högre bolåneränta framöver.

Även mer generella regler som ska införas för bankerna, så som ökade kapitaltäcknings- och likviditetskrav, har det till stor del fallit på bolånetagarna att täcka upp för. Enligt FI kan de nya bankreglerna tillsammans i snitt innebära en höjd bolåneränta med 22 punkter.

Även om det ökade kapitaltäckningskravet på grund av oenighet i EU inte införs vid årsskiftet som planerat, har bankerna redan tagit höjd för det med ökade marginaler på bolånen.

Finansinspektionen fick, när de ökade kapitaltäckningskraven aviserades, i uppdrag av finansmarknadsminister Peter Norman att se till att bolånetagarna inte skulle tvingas bära hela bördan. Men det är tveksamt hur väl FI lyckats i det åtagandet. Myndighetens egna rapporter om bankernas utlåning visar att marginalerna har ökat under hela 2012.

Det ska här sägas att bolåneräntorna harfallit under hösten. Hur marginalerna ändå kan öka beror på att bankernas finansieringskostnader fallit i ännu högre utsträckning.

En del analytiker säger att de ökade kraven på bankerna inte nödvändigtvis behöver innebära högre ränta, eftersom bankerna kan komma att uppfattas som stabilare, vilket skulle kunna leda till lägre upplåningskostnader för dem. Det i sin tur skulle, allt annat lika, leda till lägre bolåneräntor.

Men risken är stor att bankerna ser en legitimitet i att höja bolåneräntorna, eller åtminstone låta dem ligga kvar på samma nivå även om finansieringskostnaderna faller. Det går ju då alltid att skylla på de ökade kraven på eget kapital, vilket ju medför ökade kostnader.

Det är allt som allt svårt att tro att det blir någon annan än bolånetagarna som får se till att Sverige har stabila banker. När Borg och Norman å ena sidan påhejar ett ökat eget kapital i bankerna, å andra sidan varvar detta med arga utspel om ökade bolånemarginaler är det lätt att som bolånetagare bli förvirrad. Vad trodde de?

Det är också svårt att bli av med tanken att de ökade bankkraven tjänar två syften. I samma anförande, där utspelet att de nya kraven ska slå mot bankvinster gjordes, sa Anders Borg att bankernas utlåning till hushåll måste minska kraftigt. Hur får man folk att låna mindre? Tja, högre räntor är ju en väg att gå.

Men det låter förstås bra att vara arg och hård mot bankerna i ännu ett utspel. Som någon skrev på Twitter: Anders Borgs utspel mot bankerna är lika väntade som norske skidesset Petter Northugs utspel mot svenske rivalen Markus Hellner. Det börjar bli lite tröttsamt.