Frågetecken blir kvar även efter grekvalet

Makrokommentar Det upphaussade grekiska valet lär bli en ickehändelse. Det oklara politiska läget i landet väntas inte bli löst, men något större globalt finansiellt kaos är enligt de flesta bedömare ändå inte att vänta på måndag.

Eftersom det enligt grekisk lag inte får publiceras opinionsundersökningar inom två veckor inför ett val svävar alla i en besvärande ovisshet inför söndagens val. Eftersom risken dessutom är stor att vi även efter valet kommer att ha ett ovisst parlamentariskt läge drar säkert många placerare öronen åt sig.

Många hoppas att den grekiska befolkningen ska krypa till korset och ge Ny Demokrati och Pasok, som står bakom den tidigare krisuppgörelsen, majoritet i parlamentet. Det skulle visserligen radikalt minska risken för ett oordnat grekiskt euro-utträde och på kort sikt sannolikt ha en lugnande effekt på de finansiella marknaderna.

Men det här är på många andra sätt ett problematiskt utfall. För precis som ledaren för vänsterpartiet Syriza poängterade i en uppmärksammad debattartikel i Financial Times betyder det att grekerna ska ge förtroendet till de två partier som i allra högsta grad är skyldiga till de senaste decenniernas ekonomiska och politiska vanstyre.

Sett till att Syriza hade medvind i de senast publicerade opinionsundersökningarna kan ett sådant utfall dessutom tolkas som att grekerna, med kniven i ryggen, kände sig tvingade att rösta på de gamla syndarna för att undvika ett kortsiktigt kaos. På lite längre sikt betyder det att politiska missnöjet kommer att kvarstå och att det blir en bräcklig regering med begränsat folkligt stöd.

För många på den finansiella marknaden är dock en vänsterregering lett av Syriza något av ett mardrömsscenario i det korta perspektivet. En sådan regering ges små chanser att omförhandla villkoren i det nuvarande besparingspaketet. Istället kommer sannolikheten för ett oordnat grekiskt utträde ur eurosamarbetet att skjuta i höjden.

Det som för de flesta analytiker som placera.nu har talat med framstår som något av ett önskescenario är att valresultat och krismedvetande leder till breda politiska överenskommelser över blockgränserna.

"Historiska erfarenheter, från bland annat Sverige, pekar på att det är en av få framkomliga vägar när krisen är så djup som den är i Grekland idag", säger Marie Giertz chefekonom på Länsförsäkringar.

Idag ser dock sannolikheten för en sådan utveckling inte särskilt stor ut. Dessutom är det få som tror att  ens en sådan regering skulle ro i land de utmaningar som Grekland står inför.

"Vilken regering det än blir så handlar det väl snarast om med vilken hastighet man närmar sig kanten på stupet", säger Jan Häggström på Handelsbanken, och menar med det ett grekiskt utträde ur euron.

Något större globalt finansiellt kaos är enligt de flesta bedömare inte att vänta på måndag. I den mån man kunnat har många redan positionerat sig i form av ett minskat risktagande och beredskapen bland alla ekonomisk-politiska aktörer är betydligt större idag än den var för några år sedan. Det tar dessutom tid för en ny regering att komma på plats och starta eventuella förhandlingar med Trojkan (EU, ECB och IMF).

"Och det är en mycket stor chansning att spekulera kortsiktigt på olika utfall av det grekiska valet", poängterar Robert Bergqvist på SEB.

Han framhåller dessutom att den politiska risken kommer att bestå även efter det grekiska valet. EU-toppmötet som hålls den 28-29 juni blir därmed nästa stora hållpunkt. Ett möte vars agenda fortsätter att växa och där ett grekiskt euroutträde riskerar att hamna allra högst upp.

Vår bedömning är även fortsättningsvis att Grekland kommer att lämna euron. Valresultatet kan antingen fördröja eller skynda på processen men vi är ödmjuka inför möjligheten att förutse de omedelbara finansiella konsekvenserna av det grekiska valresultatet. Därför är också rekommendationen att inte ta för stora finansiella risker över helgen.

På längre sikt lär Greklandsturbulensen fortsätta att plåga oss, vilka lösningar som än presenteras efter söndagens val. För visserligen vill cirka 80 procent av grekerna behålla euron, men samtidigt vill 70 procent av tyskarna kasta ut Grekland ur eurosamarbetet. Det är en politisk realitet som inte Angela Merkel kan blunda för och därför ska man inte ha för stora förhoppningar på någon ekonomisk-politisk lösning som ens fungerar hjälpligt för alla parter.

Mer från förstasidan

Senaste aktieanalyserna på Placera

Kollage_analys

Här hittar du de senaste aktieanalyserna

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -