En nedgång på 4 procent på börsen var något som för bara ett halvår sedan kvalificerade till min lista över börsfall vi minns genom tiderna. Idag är den typen av börsrörelser vardagsmat. På torsdagen noterade vi en nedgång på 6,2 procent och det är det elfte största raset sedan 1980-talet.

Problemet med de kraftiga svängningarna är inte enskilda ras, de har alltid förekommit på börsen och kommer så alltid att göra. Problemet är att börsens trovärdighet urholkas när dagssvängningarna regelmässigt är större än en tvåårsränta. Det ser mer ut som ett lotteri, eller någon form av pyramidspel där bara de som riggar spelet tjänar pengar.

En allt vanligare åsikt är att det är den så kallade robothandeln som skapar de kraftiga kasten. Robothandeln utgörs av förprogrammerade datorer som på egen hand utför miljontals aktieaffärer under samma tidsymd som det tar en människa att säga köp, allt enligt mönster som datorns ägare bestämt.

Handelsrobotarna är så snabba att tiden det tar för dem att göra sina affärer är nere på mikrosekunder, alltså miljondels sekunder. Aktieaffärerna som görs sker med mycket liten vinst, kanske bara ett öre per avslut, men de görs i ett tempo som ingen levande människa klarar av. Därför kallas detta för högfrekvenshandel. Det är mängden affärer som gör att datorns ägare kan tjäna stora pengar.

Högfrekvenshandel står idag för omkring 15-20 procent av handeln på Stockholmsbörsen. I New York står den för omkring hälften. Under torsdagen fanns uppgifter om att datorerna stod för i stort sett all handel i vissa papper.

Allt fler anser nu att det är datorerna som riggar spelet. Särskilt datorer som blankar, det vill säga spekulerar i nedgång genom att sälja lånade aktier, invänta nedgång och köpa tillbaka billigare, med mellanskillnaden som vinst. Blankningen anses ju av många också vara en orsak till de tvära kasten.

Under torsdagen spreds dessutom ryktet att en felprogrammerad handelsrobot i Tyskland hade lagt en stor säljorder vilket utlöste säljreaktioner hos andra datorer i en nedåtgående spiraleffekt.

Nej, säger Stockholmsbörsens ägare Nasdaq OMX som är den som sätter spelreglerna och dessutom tjänar pengar på varje affär som görs. Deras inställning är att datorerna bara jagar små felprissättningar. Därför bidrar de till mer rättvisande aktiekurser som tvärtom har en utjämnande effekt, anser Nasdaq OMX. Datorerna tillför också mer handel, så kallad likviditet, och smörjer bara systemet.

Att vissa datorer blankar är dessutom bara en utjämnande motpol till de datorer som spekulerar i uppgång.

Som alltid är inget varken svart eller vitt. Men någon nyanserad och någorlunda korrekt bild av läget går tyvärr inte att få. Tyvärr är det ett stort problem att Nasdaq OMX har låg trovärdighet när de försvarar datorerna, eftersom de tjänar så mycket pengar på datorhandeln.

Datorerna är sannolikt inte skulden till allt. Du och jag som småsparare har ju köp- och säljknappen inom räckhåll hela tiden, och allt fler sparare går in och ut på börsen med allt kortare intervall.

Men visst kan det finnas enskilda datorer som är programmerade att manipulera marknaden. Hur som helst är datorerna på börsen för att stanna, men man kan nog räkna med att datorhandeln regleras när krutröken lagt sig. En översyn av datorhandeln är igång på EU-nivå.