Om du hör till dem som tror att vi har ett antal goda börsår framför oss kan kapitalförsäkring vara ett bra alternativ till en vanlig aktiedepå.

Vad är en kapitalförsäkring?

I lagens mening är kapitalförsäkringen en livförsäkring, även om försäkringsmomentet är väldigt litet. Du får inte dra av premierna du betalar in men de pengar du tar ut är redan beskattade.

Traditionellt förvaltade kapitalförsäkringar ger en garanterad återbäring. De modernare kapitalförsäkringarna fungerar som vanliga depåer där du kan handla med aktier och fonder. Här bildar kapitalförsäkringen ett skattemässigt skal runt vad som i övrigt fungerar som en vanlig depå.

Vad talar för kapitalförsäkringar?

Det främsta argumentet för är att du slipper betala 30 procent i reavinstskatt när du säljer med vinst. I stället betalar du en årlig skatt som varierar, men i dagsläget ligger den runt en procent av kapitalet. Ett annat tungt argument för är att du slipper deklarera dina aktie- och fondaffärer i deklarationen.

Ett tredje argument  är att du numera kan ta lån med din kapitalförsäkring som säkerhet. Fördelen med denna konstruktion är att du kan dra av lånekostnaden som kapitalkostnad i deklarationen. En fjärde argument är att du slipper betala skatt på svenska aktieutdelningar.

Vad talar mot kapitalförsäkringar?

Det främsta argumentet mot kapitalförsäkringar är att du måste skatta även om du förlorar pengar. Det spelar ingen roll om 20 procent av din förmögenhet gått upp i rök, en procent av värdet på ditt totala kapital i försäkringen ska in till Skattemyndigheten. Om du köper en kapitalförsäkring som inte har några avgifter måste placeringen ge en årlig avkastning på minst 3 procent för att bli en lönsam affär.

Ett annat argument mot är att du inte kan kvitta förluster mot andra kapitalvinster. Ett tredje argument mot är avgifterna. Tidigare var det vanligt att utgivarnas avgifter åt upp en stor del av kapitalet, vilket var extra otrevligt om börserna backade. Numera har emellertid avgifterna sänkts rejält, och i vissa fall är de borta helt eftersom utgivarna i stället tjänar pengar på att genomföra transaktionerna.

Ett fjärde argument mot, som precis som avgiftsargument blivit svagare, är inlåsningen. Numera finns det försäkringar som tillåter uttag efter mindre än ett år men det gäller inte alla.

Varför har kapitalförsäkringar trots sina fördelar, dåligt rykte i vissa kretsar?

I boken Rådgivarna från 2004 skriver författaren Lars Ohlson om kapitalförsäkringar. Han berättar bland annat om Jane Morgan som i slutet av nittiotalet sålde sitt företag och placerade pengarna i en kapitalförsäkring. Efter ett par år återstod blott 50 000 kronor av köpeskillingen på drygt 2 miljoner kronor. Resten av kapitalet hade ätits upp av sjunkande aktiekurser, bankernas avgifter och skatt. Många sparare blev, precis som Jane, i samband med att börserna toppade runt 2000 rekommenderade att skaffa kapitalförsäkring. När börserna kraschade satt de fast i försäkringarna som dessutom hade skyhöga förvaltningsavgifter.

Sedan dess har mycket hänt. Bättre villkor gör att oberoende experter numera anser att kapitalförsäkringar kan vara ett bra alternativ till en vanlig depå för att minska skatten. Åtminstone så länge börserna stiger.