Individuellt pensionssparande, IPS, är sparformen som ger dig maximal rörlighet. Samtidigt går det att hålla avgifterna på betydligt lägre nivå än i en vanlig pensionsförsäkring. Men gäller att se upp för fallgroparna.

Enkelt kan man beskriva IPS som ett skal. Innanför skalet kan du stoppa in olika typer av sparande: fonder, noterade aktier, obligationer, aktieindexobligationer, börshandlade fonder och likvida medel (bankkonto). Övriga sparformer får enligt Finansinspektionens regler inte ingå i IPS-sparandet: onoterade aktier, fastigheter, warranter och hedgefonder hör dit.

Skalet innebär att IPS följer samma regler som en pensionsförsäkring: Du får dra av inbetalningar på 12 000 kr om året i deklarationen och du måste binda pengarna tills du är minst 55 år. Pengarna som faller ut beskattas som inkomst av tjänst, och de måste tas ut under minst fem års tid.

Här döljer sig en av fallgroparna med IPS:

"Många har missat att avdragsrätten har begränsats till 12 000 kr om året, och den som sparar mer i IPS bör placera om det överskjutande i en kapitalförsäkring. Annars beskattas man för inkomst av tjänst, trots att man inte har fått hela avdraget", förklarar Helena Fosnes-Holm, som är produktchef på SEB.

Avdragsrätten och övriga regler gör att man kan förledas att tro att IPS är en pensionsförsäkring. Det är fel, eftersom det inte ingår något försäkringsmoment. IPS är ett rent sparande, även om man hos vissa banker kan koppla till en livförsäkring.

Det fina med IPS är att du kan placera om tillgångarna innanför skalet utan att först sälja och ta fram eventuella vinster till beskattning. Själva innehållet plockar man från den aktuella bankens vanliga utbud - och betalar gällande avgifter och courtage. Men för att starta ett IPS-sparande måste du göra dina värdepappersköp innanför skalet. Du kan alltså inte lyfta in aktier från vanlig depå till IPS, utan måste först sälja.

Den som har IPS måste betala en avkastningsskatt varje år. Skatten är cirka 1 procent av kapitalets värde vid årets början. Det kan låta lite, men ska betalas oavsett om tillgångarna har stigit eller sjunkit i värde under året. IPS omfattas inte av den statliga insättargarantin. Som sparare tar du helt och hållet ansvar själv för dina placeringar.

Det finns några stora tydliga fördelar med IPS. Den ena är att man kan sätta pengarna på konto om man vill. Det kan vara bra om man till exempel snabbt vill gå ur aktiemarknaden och vill ha lite tid att tänka om. Flera av bankerna erbjuder höga sparräntor. Den andra fördelen är att man kan flytta hela sparandet till en annan bank "helt utan kostnad" lovar till exempel Nordnet. I själva verket ska ingen behöva betala för att flytta:

"Någon bank kan ta 500 kronor om man flyttar, men den kostnaden kanske mottagande bank erbjuder sig att betala", säger Ulf Rydstedt, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

En annan stor fördel med IPS är att pengarna kan tillfalla dödsboet när du dör - om du vill. I en kapitalförsäkring går kapitalet endast till vissa förmånstagare (make/maka och/eller barn). Finns inga förmånstagare tillfaller pengarna försäkringskollektivet.

Är det då en fördel att pengarna är bundna till minst 55 år - till skillnad från en kapitalförsäkring? Det beror på hur man ser det.

"Det är faktiskt en fördel för unga. De lär sig att placera sina pengar och frestas inte att ta ut dem i förtid", säger Helena Fosnes-Holm på SEB.

"Det är en nackdel, särskilt för unga. Det kan vara osmart att binda sparpengar för tidigt, man vet aldrig när man behöver dem", säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Här får var och en göra sin egen bedömning, alltså.

En central fråga är vad som ingår i IPS-sparandet - vad finns under skalet i de olika bankerna?

För det första finns en skillnad mellan storbanker och mindre banker. De stora har en tendens att ta ut en årsavgift för skalet. De små avstår. Men det är inte där som den stora avgiftsskillnaden ligger. För allt som finns under skalet, fonder och aktier, har sina kostnader. Lägger du in en globalfond, får du betala fondens normala förvaltningsavgift. Har den köp- och säljavgift, får du betala den. Köper du och säljer aktier, åker du på courtage och eventuell depåavgift - precis som vanligt. Undantaget är sparkontot, som ger dig sparränta - även den enligt bankens vanliga lista.

Hur dyrt ditt IPS-sparande blir beror alltså på vilken bank du har valt. Fondavgifter och courtage följer sedan med in i IPS-sparandet.

Vem ska då välja IPS för sitt pensionssparande?

"Det finns knappast någon som det inte passar för, säger Eva Zetterdahl, affärsområdeschef för aktie- och fondhandel på Skandiabanken. Alla borde kunna spara upp till 12 000 kr om året, säger hon.

Man brukar säga att för att välja IPS bör man vara intresserad av sitt sparande, vara aktiv och vilja ägna sig åt placeringarna. Men det håller Eva Zetterdahl inte med om:

"Det beror ju helt på vad man stoppar in i sitt IPS-sparande. Du kan placera långsiktigt och fördela riskerna genom att till exempel välja en globalfond, eller köpa aktier i några investmentbanker. Det är också en styrka att du kan sätta pengarna på konto med bra ränta om du tillfälligt vill lämna aktiemarknaden", säger hon.

Utbudet är en sak som skiljer sig mellan de olika bankerna. Det som slår en är att antalet fonder i allmänhet är betydligt lägre hos storbankerna än hos de små. Exempelvis har Handelsbanken mellan 50 och 60 fonder att välja på, medan Avanza har bortåt 900 och Skandiabanken cirka 700.

"Vi har å andra sidan 460 kontor ute i landet, dit man kan vända sig för att få rådgivning. Eftersom produkten IPS inte skiljer sig så mycket bankerna emellan, tror vi att rådgivningen är en viktig skillnad, säger Johan Monthan, produktchef för IPS på Handelsbanken.

De flesta som har IPS utnyttjar inte alla möjligheter som sparformen ger.  Exempelvis är det enligt Claes Hemberg på Avanza ytterst få som har aktier i sitt IPS-sparande - folk känner helt enkelt inte till möjligheten att köpa och sälja aktier utan att ta fram eventuell vinst till beskattning.

"Folk har en tendens att ha gamla fondinnehav i sitt IPS-sparande. De kan vara dyra utan att ge mer än indexfonder. Gör en urstädning och välj billiga indexfonder om du inte vill vara aktiv, eller förvaltade fonder med god avkastning om du vill hålla koll, råder han.