Beväpna dig med rödpenna nästa gång du läser en broschyr från ett fondbolag. Varje gång du läser orden "aktiv förvaltning" ska du stryka över ordet "aktiv" och i stället skriva dit "dyr". Aktiv förvaltning är nämligen vanligtvis detsamma som dyr förvaltning. Hur dyr? Typiskt sett betalar du faktiskt 10-20 procent per år för aktiv förvaltning.

Hemligheten är att ta betalt för 100 procent aktiv förvaltning och sedan leverera 90 procent indexförvaltning.

Så här resonerar jag: Typiskt sett tar fondbolagen ut en förvaltningsavgift på 1,5 procent för sina breda aktiefonder. Därtill kommer courtage och andra direkta förvaltningskostnader som fonden får betala. Totalt sett handlar det om kanske 2 procent per år eller 2 kronor för varje investerad hundralapp. I gengäld utlovas att ett team av professionella aktieproffs ska göra sitt yttersta för att kundens pengar ska växa så snabbt som möjligt. Verkligheten är ofta en annan. Det stora flertalet förvaltare ägnar sig i stället åt vad som vackert brukar kallas "indexnära förvaltning". Det innebär att fondens pengar till kanske 90 procent placeras prick som börsindex. Resten av fonden, kanske 10 procent, förvaltas verkligt aktivt. I praktiken blir fonden en "smyg-indexfond" som inte någonsin avviker från index mer än marginellt.

Med det betraktelsesättet kan man spalta upp den "aktiva" fonden i två delar, en passiv och en äkta aktiv, med två olika avgiftsnivåer. Kostnaden för att lägga 90 kronor av hundralappen i en indexfond är en bråkdel av en procent, låt oss säga 0,3 procent per år, eller 27 öre i kostnad. Baklänges kan man då räkna ut att tiokronan som i realiteten förvaltas aktivt måste bära kostnader på 1,73 kronor (2,00-0,27 kronor), eller över 17 procent per år. Detta är bara ett räkneexempel men det visar hur extremt mycket man på marginalen betalar för aktiv aktieförvaltning istället för att bara låta en dator följa index.

Ibland är det motiverat, vissa förvaltare kan tjäna in avgiften många gånger om åt sina sparare. Men tyvärr är de alltid bara en minoritet.

Det är på sätt och vis inte förvaltarnas fel, eftersom deras prestationer per definition alltid bara är ett nollsummespel sett till hela gruppen. Men därmed inte sagt att man som sparare ska finna sig i att betala 10-20 procents avgift för den aktiva förvaltning som faktiskt utförs.

Det enklaste sättet att slippa bli lurad av fondbolagen på detta sätt är att helt enkelt bara investera i olika indexfonder. Ju billigare desto bättre. För svenska aktier är Avanza Zero billigast och bäst med noll procents avgift. Däremot har Avanzas fondtorg ett dåligt utbud av indexfonder i övrigt. I stället bör man leta sig till SPP, vars aktieindexfonder Europa, USA och Japan är bäst i klassen.