Priset på den underliggande aktien är den viktigaste faktorn för priset på en warrant. Skillnaden mellan warrantens lösenpris och priset på aktien kallas warrantens realvärde.
Därutöver kommer tidsvärdet, som är warrantens pris minus realvärdet. Ju längre tid det är kvar av löptiden, desto högre pris kommer warranten ha, allt annat lika. Resterande faktorer som påverkar priset räknas alla till tidsvärdet.
Volatiliteten, eller hur mycket aktien bedöms svänga under löptiden, har stor betydelse. När förväntningarna på volatiliteten ändras, påverkar detta warrantens pris. Svängningarna är ett mått på risk. Det innebär att ju större svängningar som förväntas, desto högre anses risken vara, och desto lägre ska priset på warranten vara. Kom ihåg att detta bara är ett sätt att mäta risk. Det är inte nödvändigtvis mer riskfyllt att äga en warrant som har fallit snabbt och mycket. När prisfallet beror på att den underliggande aktien har fallit mycket, och man anser att det är omotiverat, så kan man ju göra bedömningen att risken snarare är lägre.
Ytterligare faktorer som påverkar priset är hur många warranter man måste köpa för att få rätt till en aktie (w/u = warranter/underliggande). Även eventuella utdelningar i aktien påverkar. Äger man en warrant så har man dock inte rätt till utdelningar (förutom i extremfall).
Vid nyemissioner och liknande justeras också warrantens pris. När marknadsräntan stiger, så stiger priset på en köpwarrant, och vice versa för en säljwarrant. Ränteförändringar är extra viktiga när valutor är den underliggande tillgången. Slutligen har även vilken typ av warrant (amerikansk osv) det rör sig om viss betydelse.
När man värderar en warrant så finns det alltså ett par nyckeltal som är intressanta att titta på. Dessa finns ofta att tillgå hos den som ställer ut warranten.
Elasticiteten, eller priskänsligheten, anger hur mycket warrantens pris förväntas ändra sig gentemot aktien. Om en warrant har en elasticitet på 2, innebär det att när priset på aktien förändras med 1,5 procent ska warranten ändra sig med 3 procent (1,5 x 2) oavsett om det rör sig om en upp- eller nedgång.
Ett annat nyckeltal är Delta som uttrycker samma sak som elasticitet, men där man mäter i kronor i stället för procent.
Det kan också vara intressant att räkna på vad aktien måste stå i för att du ska gå +/-0 på affären på inlösendagen. Du multiplicerar då bara warrantpriset med antalet warranter och lägger till inköpspriset. (Breakeven = warrantpris x antalet warranter per aktie + lösenpris). Det finns ännu fler nyckeltal, men dessa är inte så lättillgängliga och kräver oftast egna beräkningar.
Linus Stockelberg
