Ekonomie doktor Erik Lidén vid Handelshögskolan i Göteborg har gjort världens största undersökning av aktieråd i media. Resultaten presenteras nu i en bok* skriven tillsammans med journalisten Olle Rossander, före detta chefredaktör för Affärsvärlden samt tidigare huvudsekreterare för regeringens förtroendekommission.
Erik Lidén har granskat totalt 6 041 aktieråd från 1995-2004. Det slår allt annat med råge. Andra liknande undersökningar har som mest omfattat cirka 1 600 aktieråd. Forskningsinsatsen sticker också ut med avseende på antal tidningar, tidsperiodens längd samt att perioden innefattar både upp- och nedgångar på börsen.
Det mest unika med undersökningen är dock att jämförelserna inte gjorts med ett allomfattande generalindex. I stället har varje råd jämförts med hur riskmässigt likvärdiga aktier har utvecklats från samma tidpunkt. Man kan alltså säga att det för de 6 041 aktieråden finns 6 041 specialkonstruerade jämförelseindex. På vanlig svenska: aktieråden jämförs med den avkastning man kunnat få från andra aktier i samma risknivå. Tanken är givetvis att göra resultatet mer relevant och mindre slumpartat. 86 procent av de undersökta råden är köpråd och det är av naturliga där tyndpunkten i undersökningen och analysen ligger.
Som investerare vill man givetvis veta vilka tidningar som ger lönsamma aktieråd. Författarna Erik Lidén och Olle Rossander ger svaret redan i bokens inledande sammanfattning:
"Börsveckan är den enda tidningen som publicerar köpråd som verkligen är värda sitt namn."
Som redaktör för Börsveckan är jag givetvis väldigt nöjd och stolt, även om äran till åtminstone 90 procent tillkommer min företrädare Björn Davegårdh.
Bokens författare har också särredovisat tre enskilda aktieskribenters utfall, varav Björn är en. Björn Davegårdhs 317 köpråd gav på ett år en överavkastning på 13 procent i snitt. Men även exklusive Björns analysinsats gav BV:s köpråd alltså en överavkastning på 4 procent per år. Fortfarande vida bättre än konkurrenterna. (Konstigt nog var BV:s säljråd inte alls lika bra som köpråden.)
I tabellen här bredvid framgår att de flesta andra tidningar gav aktieråd som gick sämre än man kan begära, givet risknivån. Snittet för samtliga köpråd i samtliga tidningar var en underavkastning på 2 procent. Förvånansvärt dåligt måste jag säga. En sådan underprestation är allvarlig om det är så att läsarna agerar på råden. Den som har en akteidepå på 1 Mkr förlorar alltså cirka 60 000 kronor per år på att köpa de aktier som exempelvis DI rekommenderar, enligt Lidén och Rossanders sätt att mäta. En dyr prenumeration. Fast för BV-läsarna blir ju kalkylen lite mer angenäm förhoppningsvis.
Förutom presentationen av forskningsresultaten ger boken en mycket bra, men rätt mörk, bild av dagens svenska aktiemarknad. Alla aktörer nagelfars och ingen klarar sig helskinnad. Aktiemäklare, analytiker, staten, institutionerna, småsparare, corporate finance-bankirer, Aktiespararna, Finansinspektionen, storbankerna och inte minst media i alla dess former. Alla har, enligt författarna, skuld till sakernas tillstånd.
Vore det här en bokrecension så skulle jag inte tveka att säga att boken är klart läsvärd. Språket är rikt och flyter ledigt men ibland märks toner av magsyra. Bitvis har boken ett lite snobbigt von Oben-perspektiv. Fast det kan ursäktas eftersom ämnet är intressant och analysen överlag pricksäker.*) "Lönsamma aktietips? Verkligheten bakom tidningarnas och analytikernas aktieråd", Ekerlids Förlag