Jag läste alldeles nyss en analys skriven av gammal aktieräv som inte gjort sig känd för några vilda utspel eller stora åthävor. Analysen handlade om ett börsbolag, vilket spelar ingen roll, men i en bisats skrev min vän Aktieräven ¿att börsen med största sannolikhet viker nedåt under nästa år¿. Det var ett ganska tvärsäkert påstående från någon som brukar uttrycka sig mer diplomatiskt.

Jag har inte i detalj utrett exakt hur Aktieräven resonerade men min gissning är att utsagan inte bygger på någon superavancerad ekonometrisk beräkning av vinstökningar, p/e-tal, räntenivåer och annat. Troligare är att det är magkänsla baserat på erfarenhet. För runtomkring oss börjar det nu poppa upp alltfler tecken på att börsen blivit lite överhettad. Var för sig ser tecknen inte så märkvärdiga ut, men sammantaget bildas ett mönster som känns igen från förr. Några exempel:

• Företagsaffärerna ökar i antal och omfattning. Fler och fler börsbolag ger sig ut på förvärvsturné och motiven bakom känns inte alltid helgjutna. Prislapparna är däremot i full skala. Se Danske Banks köp av Sampos bankdel. Eller Bonnier/Weils utköp av TV4 eller Nordic Capitals utköp av Capio. Dyra affärer i samtliga fall.
• Förra gången var det TV-programmet ¿Börsmatchen¿ i TV4 som fick symbolisera den sjuka internethaussen. Något liknande har vi inte ännu men i stället finns en hel TV-kanal helt ägnad åt börs- och näringsliv som heter DI TV. Möjligen är TV3:s nya serie om överkonsumtion, ¿Lyxfällan¿, en parallell.
• Ett annat medialt tecken på börstemperaturen är att det startas ekonomisajter i varenda buske. Det gäller allt från Avanzas nättidning om sparande, Placera Nu (där jag själv har ett finger med) till dinapengar.se, ekonominyheterna.se och E24:s kommande privatekonomisajt. Därtill finns en lång rad mindre aktörer som Realtid.se, Webfinanser och Dagens PS. Ett riktigt getingbo alltså. I USA finns det också ganska roande statistik på att antalet ekonomimedier alltid ökar inför en börsnedgång.
• Suget efter högriskinvesteringar ökar snabbt. Såväl storbanker som diverse nischaktörer erbjuder vanliga privatsparare att satsa sina pengar i riskkapitalfonder, fastighetsobligationer, exotiska tillväxtbörser och hedgefonder.
• Det gäller inte bara privatpersoner. Enligt Fondbolagens förening är de största nettoköparna av aktiefonder numera företag och inte hushåll. Det normala är ju annars att företags överskottslikviditet sätts i räntebärande placeringar. Risken är att företagens finanschefer gapar efter för mycket.
• Börsen slår nya rekord. Index är nu på samma nivå som år 2000 om man räknar bort Ericsson. Även med Ericsson är det inte långt kvar till rekordnivån. I USA har Dow Jones index redan passerat de gamla rekordnivåerna från år 2000 och är nu på All Time High. Det breda S&P 500 har bara 12 procent kvar.
• Det råder dånande högkonjunktur, där företagen har svårt att hitta bra folk att anställa. Brist på bra personal anges som ett av företagens största bekymmer just nu. Konsumtionen fortsätter upp i god takt och hushållen shoppar för allt vad tygen håller, samtidigt som det byggs eller projekteras rekordmånga köpcentrum och butiker.
• Såväl svenska Finansinspektionen som Bank of England varnar för risken att åtminstone vissa högbelånade riskkapitalfonder kommer krascha i en sämre konjunktur. Belåningen är i många fall skyhög även jämfört med dagens höga vinstnivåer.

Ovanstående lista är högst ovetenskaplig och är inte heller fullständig. Exempelvis kunde jag nämnt något om taxichaufförer som vill prata aktier (allt vanligare) eller kvällstidningslöpsedlar (som ännu inte börjat handla om aktier i särskilt stor utsträckning).

En viktig brasklapp är att jag personligen inte alls är säker på att nedgången kommer redan nästa år. Justerar man ner avkastningskraven ytterligare något kan börsen stiga en bra bit till. Men helt klart är vi närmare slutet än början av den börsuppgång som pågått sedan våren 2003.