Utomlands är Mark Mobius känd som tillväxtmarknadsfondernas urfader. Han har jobbat med tillväxtmarknaderna i 40 år. Han kom till Franklin Templeton 1987 och startade då en av de första tillväxtmarknadsfonderna.

Trots sin aktningsvärda ålder, 77 år, har han inte dragit ned på tempot. Han reser fortfarande cirka 200 dagar per år och besöker företag. Genom åren har det blivit över 16 000 bolagsbesök i över 100 länder. 

Internationellt drar han fulla hus när tillfälle ges, men i mellanmjölkens Sverige är Didner & Gerge världskändisar, och få vet vem Mark Mobius är. Ännu färre har träffat honom. I måndags var han i Stockholm och vi var fyra personer som tog tillfället i akt att få höra nestorns syn på tillväxtmarknadernas framtid, som har självfallet är positiv till.

Den senaste tidens börsnedgångar ger bra köptillfällen. Den ekonomiska tillväxten i tillväxtländerna är fortfarande betydligt högre än för de forna industriländerna. Som helhet väntas de växa med nästan 6 procent i år, jämfört med 2,7 procent för USA och 1,2 procent för Japan. Tillväxten i Kina och Indien bedöms hamna på knappt 9 respektive drygt 8,5 procent.

Bolagen värderas fortfarande lågt och p/e-talet ligger på 10 idag som snitt för tillväxtländerna. Det är betydligt lägre än toppnoteringarna från maj 2008 som mätte 28, men högre än lågvattenmärket från november samma år då p/e-talet låg på 7 för tillväxtmarknaderna som helhet.

Investeringsalternativen växer också på tillväxtmarknaderna. Under 2010 stod de för 50 procent av världens börsintroduktioner. Det var en ökning från 25 procent under 2009. Under 2001 var siffran 10 procent av börsnoteringarna. Även om det stora antalet börsintroduktioner kortsiktigt tar kapital från marknaden är det positivt på sikt.

Förra året uppgick värdet på börsintroduktionerna på tillväxtmarknaderna till drygt 450 miljarder dollar. Det var mer än dubbelt så mycket som i USA där värdet på introduktionerna uppgick till knappt 200 miljarder dollar. Faktum är att Kina då gick om USA och börsnoterade bolag till ett värde av drygt 200 miljarder dollar.

Den goda börsutvecklingen på tillväxtmarknaderna, tillsammans med det stora antalet börsintroduktioner har drivit upp tillväxtmarknadernas andel av världens samlade börsvärde. Mark Mobius beräknar andelen till knappt 35 procent idag, en markant ökning från cirka 7,5 procent för tio år sedan.

Som grupp har också tillväxtmarknadsländernas goda finanser jämfört med de så kallade industrialiserade länderna. Statsskulden för västländerna uppgår idag till cirka 95 procent av BNP. Sedan finanskrisen har den också ökat från cirka 70 procent. För tillväxtländerna är situationen en annan. De ligger i dag på en statsskuld på drygt 30 procent av BNP. Det är samma nivå som innan finanskrisen.

En annan styrka i tillväxtmarknaderna har varit att de exporterar mer än de importerar. Resultatet är stora valutareserver.  Ansamlat uppgår de till drygt 6 500 miljarder dollar, att jämföra med knappt 3 500 miljarder för de gamla industriländerna. Kina står ensamt för nästan 45 procent tillväxtmarknadernas valutareserver. Bra statsfinanser och stora valutareserver ger billig upplåning och starka valutor.

Under åren har tillväxtländerna framför allt vuxit genom billig arbetskraft och stor tillverkning som sedan har gått på export. Men det håller så sakteliga på att ändras. Framöver ser Mark Mobius en förflyttning från export till inhemsk konsumtion.

Potentialen här är förstås väldigt stor. I tillväxtländerna bor drygt 80 procent av världens 6,9 miljarder människor. De två giganterna är Kina och Indien som har 1,3 respektive 1,2 miljarder invånare. Som jämförelse kan sägas att det bor 0,4 miljarder människor i Europa och 0,3 miljarder i USA.

Befolkningarna i tillväxtländerna får det allt bättre. Mellan åren 2005 och 2010 har BNP per capita ökat med nästan 90 procent i tillväxtländerna medan vi i väst uppvisar 13 procents tillväxt.

När de stora befolkningarna i tillväxtländerna får det bättre är det främst kapitalvaror de köper. I Kina hade bara 1 procent av befolkningen kylskåp 1990. Den siffran hade vuxit till 30 procent 2008. När det gäller tvättmasker har knappt hälften av kineserna en sådan, påpekar Mobius.

För tre år sedan, 2008, hade bara 5 procent av befolkningen en dator. Man kan anta att den siffran har vuxit kraftigt sedan dess, för nu har 650 miljoner kineser tillgång till internet. Det är mer än dubbelt så många som 2008. Cyklar är nog en av de få konsumtionsvarorna som minskar, samtidig ökar bilförsäljningen kraftigt.

Mark Mobius andra tema är råvaror. Det kommer att behövas stora mängder av nästan alla typer av råvaror för att tillfredsställa efterfrågan. Även om den senaste tidens prisutveckling på råvaror har varit volatil, anser Mark Mobius att trenden definitivt är uppåt på sikt.

Kina är världens näst största importör av olja efter USA. När det kommer till råvaror söker han efter företag som är verksamma inom produktion av olja, järnmalm, aluminium, koppar, nickel och platina. Tillgången är begränsad medan efterfrågan ökar. Många av tillväxtländerna är också stora producenter av råvaror, och kommer att gynnas av den ökade efterfrågan.

Enligt Mark Mobius kan den närmaste tiden kantas av fortsatt volatilitet. Men i slutet av sommaren tror han att det kommer en kraftig uppgång. Vi får se om han får rätt.