"Konsumenten är i ett massivt underläge på finansmarknaden", konstaterade Peter Norman när han på onsdagen besökte ett seminarium anordnat av Sveriges Konsumenter angående konsumentmakt på finansmarknaden.

Ett exempel där spararen hamnar i informationsunderläge anser han vara kunskapen om fondavgifternas påverkan på sparkapitalet.

"En vanlig aktiefond har en avgift på cirka 1,5 procent. Det kan låta lågt, men faktum är att efter 40 år i samma fond kan den här avgiften ha slukat nära hälften av sparkapitalet. Det är pengar som går direkt till fondbolaget", säger Peter Norman.

Han tror att om spararen visste hur stor effekt fondavgifterna har så skulle de välja en annan fond.

"Jag tror inte att konsumenterna känner till hur hög en sådan här avgift egentligen är", säger Peter Norman.

Det här vill finansmarknadsministern nu ändra på. Genom att tvinga fondbolagen att i ett tillägg till det ordinarie fondfaktabladet redovisa hur effekten av avgiften blir på lång sikt ska det bli tydligare för konsumenten hur mycket som försvinner i avgiften.

"Inom EU har vi gemensamma faktablad, men här i Sverige vill vi göra ett tillägg", säger Norman, som också säger att han vill vara försiktig med att ingripa i marknaden med pekpinnar men att han här är beredd att reglera.

Norman säger att han diskuterat förslaget med branschen, men på Fondbolagens förening, där man anser sig vara branschens företrädare, är man förvånad.

"Vi har inte fått detta på vårt bord och han har inte tagit upp det med oss", säger Fondbolagens förening vd Pia Nilsson.

Vad är er spontana reaktion på förslaget?

"För det första får man inte göra några nationella tillägg i fondfaktablad, de ska vara enhetliga inom hela EU", säger Pia Nilsson.

"Men är det någon form av bilaga han tänker sig så stänger vi inte helt locket. Vi har inget emot att sparare får den information de behöver, men vi anser att detta är något som diskuteras väldigt grundligt innan man tar några beslut."