Corems vd Rutger Arnhult uppger för Nyhetsbyrån Direkt att köpen är sätt för Corem att ”med relativt låg risk skapa en högre avkastning” på bolagets likvida medel än vad ett normalt bankkonto skulle göra.

”Vi ser dessa placeringar som en likviditetsbuffert som när attraktiva möjligheter finns kan allokeras i nya fastighetsinvesteringar alternativt till amortering av skulder vid behov. Det handlar således inte om något strategiskt skifte utan om ren cash management”, uppger han.

Han är noga med att poängtera att bankplaceringarna inte innebär något avsteg från bolagets strategi eller roll som fastighetsbolag.

”Vi har verkligen inte heller någon ambition att ligga och handla i andra noterade aktier.”

Rutger Arnhult vill inte gå in på vilka av de nordiska bankerna som Corem har valt att placera kapital i, utan konstaterar att fastighetsbolaget har investerat i en diversifierad portfölj av nordiska large cap banker ”från Köpenhamn och norrut.”

Enligt vd:n är bankköpen inte ett sätt för Corem att hedga sig mot en eventuell ränteuppgång som skulle kunna missgynna fastighetsmarknaden men gynna bankerna och vice versa.

”Man ska inte se dessa placeringar som något försök till sådan hedge”, svarar han.

Enligt vd:n har Corem ingen bestämd placeringshorisont för bankaktierna utan fastighetsbolaget ser köpen ”enkom som ett sätt att övervintra vår likviditetsbuffert.”

”När framtida möjligheter uppstår så finns likviditet att frigöra via dessa innehav”, konstaterar han och fortsätter:

”Den potentiella risken på nedsidan i dessa investeringar är över längre tidsperioder begränsad med tanke på banksektorns stabila förutsättningar och möjligheter att generera vinster. Den därtill höga utdelningsandelen skapar dessutom normalt en ökad stabilitet”, uppger han.

De nordiska storbankerna har ett fint år i ryggen med uppgångar om 7,4 procent för Handelsbanken, 34,4 procent för Swedbank, 14,1 procent för SEB och 29 procent för Nordea medan DNB i Norge lyft med knappt 25 procent och Danske Bank i Köpenhamn stigit drygt 41 procent på ett år. Samtliga uppgångar är exklusive utdelningar, som i banksektorn brukar innebära en väsentlig direktavkastning utöver kursuppgången. Exempelvis ska Swedbank i år dela ut 29:80 kronor per aktie vilket räknat på dagens kurs innebär en direktavkastning på 8,8 procent medan Handelsbanken ska dela ut 17:50 kronor vilket ger en direktavkastning på hela 12,5 procent.

”Banksektorn är alltjämt relativt lågt värderad, trots den fina utvecklingen under hösten. Vi ser en attraktiv risk/reward som sannolikt finns där till följd av att aktiemarknaden generellt inte attraheras av den begränsade resultattillväxten i sektorn”, säger Rutger Arnhult och fortsätter:

”Vi tilltalas av de stabila verksamheterna, den höga utdelningsandelen och de relativt låga P/E-talen. Vi jagar absolut inte efter potentiella kursraketer utan är enkom ute stabila kassaflöden på samma vis som i alla våra fastighetsinvesteringar.”