Över tre miljoner svenskar har bolån och över 41 procent av dessa oroar sig för hur deras privatekonomi påverkar om räntorna stiger. Det visar en undersökning som Nordea har gjort med Synnovate Temo. Ju högre lån, desto större är oron, vilket knappast är helt oväntat. Av de svenskar med de högsta bolånen, över 800 000 kronor, är över hälften (53 procent) oroliga för vad som händer när räntorna stiger.

Trots oron finns det marginaler i de flesta bolåntagarnas ekonomi.

"Det genomsnittliga hushållet anser sig klara en höjning med knappt 3 000 kr i månaden", säger Anna Bäcklund, privatekonom på Nordea.

"Sämst beredskap har norrlänningarna, som skulle klara 2 500 kr i månaden, medan stockholmarna uppger att de skulle klara höjda räntekostnader med 3 450 kr i månaden."

Vid sidan av boräntorna är det energi- och bensinpriserna som just nu oroar oss mest. Undersökningen visar att två av tre smålänningar är bekymrade för elpriserna, medan sex av tio norrlänningar mest fruktar höjda bensinpriser.

"Det har skrivits så mycket om att räntorna är på väg upp, och många har förmodligen därför satt sig in i vad en höjning skulle innebära. Nu är det dags att skaffa sig ett grepp om energikostnaderna. Det går att få ner dem genom att till exempel byta elleverantör eller byta till ett annat värmesystem", säger Anna Bäcklund.

Kvinnor är överlag mer oroliga för sin ekonomi än män, vilket beror på att deras ekonomi är mer sårbar och har mindre marginaler för förändringar. I genomsnitt har kvinnor 1 000 kr mindre kvar i plånboken än männen när alla fasta utgifter är betalda. Hälften av kvinnorna svarade att de skulle tvingas lägga om sin ekonomi helt och hållet om de skulle bli ensamma. Något som för de mesta är ett verkligt hot, eftersom hustrun statistiskt sätt överlever sin make.

Svensken har i genomsnitt 73 000 kr på sitt sparkonto, men spridningen är stor. Hela 29 procent, nästan en tredjedel av befolkningen, har inte ens ett sparkapital på 5 000 kr.

Nordea har även frågat norrmän, danskar och finländare hur stort sparkapital de har. De flitigaste spararna finns i Norge, där har man i genomsnitt 96 000 norska kronor i sparkapital. Dansken har fått ihop 82 000 danska kronor och finländaren 7 400 euro (cirka 68 800 kr).

Även i de andra nordiska länderna är oron för energipriser högst. I samtliga nordiska länder är höjda matpriser det som oroar minst.