Kopparens betydelse för Chiles ekonomi är svår att överskatta. Koppar står för 50 procent av Chiles totala export, 25 procent av statens intäkter och 20 procent av landets BNP och sysselsätter mer än 200 000 människor.

Kopparens utomordentliga förmåga att leda el innebär inte bara att den används till elkablar. En vanlig personbil innehåller över 25 kilo. Elektronik, från din Macbook till mobiltelefonen innehåller metallen. Dess breda användningsområde innebär att den är en tidig indikator på förändringar i tillverkning och byggnation. Metallen kallas därför ibland för "Doctor Copper".

Kopparpriset föll exempelvis redan under inledningen av kreditkrisen och började stiga i slutet av 2008, några månader innan aktiemarknaderna började repa sig. Kopparens känslighet för upp och nedgångar i västvärldens ekonomi har dock minskat på senare år. Bakgrunden är Kinas omättliga aptit på råvaran.

2003, innan landets ekonomiska storlek påverkade världsekonomin, låg kopparpriset på 2 000 dollar per ton, i början av 2011 på cirka 10 000 dollar. Kina står dag för mellan 40 och 50 procent av den globala efterfrågan.

Från slutet av juli i år till mitten av oktober föll kopparpriset med över 30 procent till 6 700 dollar. Är det ett tydligt tecken på att vi är på väg rakt ner i en ny lågkonjunktur? Meningarna är delade. Den allra senaste tiden har kopparpriset börjat stiga igen och noterades den 28 oktober i 8 194 dollar. Priset har alltså stigit med omkring 20 procent på en vecka.

Till skillnad från många andra råvaror handlas metallen långt över kostnaden för att bryta den. Vissa menar att om konsumtionen minskar bör priset falla till ett nytt jämviktspris - produktionskostnaden för den dyraste gruvbrytningen, på drygt 5 000 dollar per ton.

Andra bedömare menar att priset på den röda metallen fortsatt kommer vara högt. Utbudet hänger inte med. Det tar närmare åtta år att öppna en ny gruva samtidigt som den totala efterfrågan beräknas stiga med 40 procent till 27 miljoner ton 2020. Kina har även kraftigt dragit ner sitt kopparlager och kommer snart behöva köpa mer.

Chile har Sydamerikas mest välskötta ekonomi och blev förra året medlem i rikelandsklubben OECD. Sedan general Pinochet lämnade makten för 20 år sedan har landet haft en fredlig och stabil utveckling mot demokrati, vilket bekräftas av Transparency International Corruption Perception Index (TCPI) som rankar Chile på 21 plats - före USA och Frankrike.

Den politiska stabiliteten slår även igenom i låga räntor. Chile lånade tidigare i höstas upp en miljard dollar på den internationella obligationsmarknaden till 3,4 procent. Det är den lägsta räntan ett Latinamerikanskt land någonsin har lånat till - Italien lånar till 5,4 procent.

Trots en omfattande jordbävning växte den chilenska ekonomin med 5 procent 2010, och med 8 procent under första halvåret i år. Statskulden är obefintlig och staten lägger pengar på hög i en investeringsfond som uppgår till 20 miljarder dollar.

Enligt Vittorio Corbo, tidigare centralbankschef beror den positiva utvecklingen på strukturella ekonomiska reformer som har öppnat ekonomin och bland annat avreglerat arbetsmarknaden och privatiserat pensionssystemet.

De svagaste i samhället har fått det bättre, tack vare statliga satsningar. Barnadödligheten har fallit, medellivslängden har stigit och tillgång till vatten, avlopp och elektricitet har förbättrats avsevärt.

Samtidigt står landet inför svåra utmaningar. Bland annat behöver utbildningssystemet förbättras. Svagheterna i det offentliga utbildningssystemet har dragit ner landets ekonomiska tillväxt enligt Vittorio Corbo. När den fattigare delen av befolkningen inte får en ordentlig utbildning faller produktiviteten och inkomstklyftorna ökar. Därför är det är viktigt att alla är med. För stora inkomstklyftor är kostsamt och skadligt i både ekonomiska och mänskliga termer, såväl i Chile som i Sverige.

Min bedömning är att Chiles ekonomi fortsatt kommer att stärkas. Mot bakgrund av att den chilenska börsen är starkt korrelerat med kopparpriset borde det därför vara köpläge för Latinamerikafonder med stor andel chilenska aktier.  Snart måste Kina åter börja handla koppar i stora mängder för att fortsätta sitt bygge.