Medan de allra flesta länder med problem i de offentliga statsfinanserna tvingats till betydande åtstramningar, är USA faktiskt ett stort undantag. USA förutsätts fortsätta spendera. Enligt Congressional Budget Office (CBO), ett mer eller mindre oberoende offentligt organ med syfte att ha koll på statsfinanserna, väntas budgetunderskottet i år slå ännu ett mindre smickrande rekord på hisnande - 1,480 miljarder dollar, nästan 10 000 miljarder kronor, eller ungefär tre gånger Sveriges BNP.

Eftersom det i procent av USA:s BNP lär nå drygt 10 procent slår man, i och med detta ett land som Grekland med råge. I Grekland räknar regeringen med att man faktiskt ska ha nått ner till ett budgetunderskott på 7,5 procent redan i år. Visserligen sker nedgången från en betydligt högre skuldnivå men där trenden, i alla fall om man ska tro IMF, kommer att se lite bättre ut under de kommande åren.

Enligt IMF har USA ett betydligt dystrare budgetscenario framför sig (se diagram), och nämnas bör väl att nyare ekonomisk forskning räknar med att en skuldkvot (skulder i förhållande till BNP) på runt 80-90 procent är gränsen för när skulden utgör ett mer påtagligt hot mot den ekonomiska tillväxten. Bägge de här länderna har numera passerat den här nivån med råge. Greklands statsskuld är uppe i 150 procent av BNP och USA:s är precis på väg att passera 100 procent.

Ett än mer akut problem för amerikansk ekonomi är att regeringen har ett skuldtak att förhålla sig till. Skuldtaket bestämmer nivån på hur mycket lån som administrationen kan ta upp. Syftet är att begränsa regeringens möjligheter att låna sig ur kriser eller köpa sig röster med hjälp av lån.

För närvarande ligger gränsen för skuldtaket på cirka 14 300 miljarder och om inget görs för att lyfta skuldtaket  så slår regeringen i taket redan inom några veckor. I praktiken har man redan nått skuldtaket men med lite fingerfärdig redovisning har man ännu så länge lyckats hållas sig under skuldnivån.

Som motprestation för att lyfta skuldtaket kräver dock oppositionen, republikanerna, att den demokratiskt ledda regeringen ska presentera långsiktiga besparingsåtgärder i samma omfattning som skuldtaket höjs. Och det är ingen vågad gissning att den sjukvårdsreform som president Obama lyckades få till stånd ligger i skottgluggen.

Med ett presidentval 2012 finns en påtaglig risk för att de bägge partierna kommer att gräva ner sig i skyttegravarna och därmed skapa en situation med förnyad finansiell turbulens.

Dessutom finns stora frågetecken kring hur kreditvärderingsinstitut som Moodys eller Standard and Poors kommer att agera om USA inte kan presentera en långsiktig plan för hur budgetunderskottet ska hanteras.  Kreditvärderingsinstituten lider av stora trovärdighetsproblem efter finanskrisen och allt fler frågar sig hur Grekland kan ges ett kreditbetyg motsvarande ett IG eller streck på svenska betygsskalan medan USA fortfarande ståtar med ett MVG.

I morgon kväll ska den amerikanska centralbanken presentera sitt senaste räntebeslut och det finns väl ingen som tror något annat än att en eventuell räntehöjning ännu en gång kommer att skjutas länger fram i tiden.  Vilka signaler banken ger om amerikansk ekonomi och den offentliga skuldproblematik som blir allt mer akut blir därför betydligt mer intressant.

Här ser du hur stora Greklands och USA:s skulder utvecklats i förhållande till respektive lands BNP sedan 1980, samt IMF:s prognos för utvecklingen de närmaste åren.