Först och främst ska det konstateras att året hittills erbjudit en riktigt fin börsresa på flera av världens börser (se diagram 1). Den stora djupdykning kom i sin tur i juni när det började talas om en åtstramning av den mycket expansiva amerikanska penningpolitiken samtidigt som konjunkturindikatorerna inte lika entydigt pekad mot en fortsatt återhämtning i den globala ekonomin (se diagram 2).

Årets stora börsvinnare, av de lite mer mogna marknaderna, är Japan där "Abenomics", den nya offensiva stimulanspolitik som sjösatts, verkligen satt fart på landets aktiemarknad. Däremot har  börsutvecklingen inte varit lika imponerande när den ska överföras till svenska kronor eftersom stimulanspolitiken även lett till en svagare yen (se tabell).

Vissa varningsklockor ringer också utifrån det faktum att värderingen på de japanska börsen stigit kraftigt.

Börsutvecklingen i tillväxtekonomierna (Emerging Markets) har generellt sett släpat efter andra regioner. MSCI-index för länderna som helhet orkar med knapp marginal över nollstrecket för året som helhet, men även här har det skett en ljusning under de senaste månaderna.

Uppgången tog fart när konjunkturindikatorerna, i bland annat Kina men även i andra EM-länder visade tecken på att repa sig, och det är bland tillväxtekonomierna som vi hittar många av den senaste tremånadersperiodens börsvinnare.

Bland annat har vi haft en stark börsutveckling i Brasilien, Ryssland och Kina, men observera också att börsutvecklingen i flera fall varit mindre imponerande i svenska kronor än räknat i lokal valuta. Det gäller exempelvis den turkiska börsen som är något av en favorit bland många svenska fondköpare.

Den svenska börsen placerar sig någonstans i mittfåran bland världens börser med ändå imponerar givetvis årets uppgång på nästan 16 procent, exklusive utdelningar.

När det gäller konjunkturutvecklingen så var sommaren en period där makroindikatorer och konjunkturstatistik överträffade analytikernas förväntningar i stor omfattning. Det gällde framför allt i de västliga ekonomierna. I tillväxtländerna kom vändningen uppåt lite senare och här har dessutom överraskningarna generellt sett varit mindre. 

Det ska noteras att "Economic Surprice Index" (ESI) för Sverige i sin tur bygger på ett begränsat  urval statistikpubliceringar som har genomarbetade konsensusprognoser. Det gör att enskilda värden kan få stora genomslag. Det syns bland annat i utvecklingen för det svenska indexet under de senaste veckorna.

Överraskande starka inköpschefsindex drog upp ESI rejält i början av månaden men efter det har svaga kvantitativa statistiksläpp sänkt indexet rejält. Så även om företagen är optimistiska så har det ännu inte gett några vidare genomslag i de svenska tillväxtsiffrorna, möjligen en varningssignal inför kvartalsrapporterna.

Den syns också en tendens i ESI för andra regioner att de positiva överraskningarna blir allt färre även om indexen både i USA och EMU-området fortfarande ligger på hyggliga nivåer. Det här tycker vi dock ger viss anledning till oro, inte minst för att det amerikanska budgetbråket riskerar att lägga ytterligare sordin på stämningen hos placerare.

Vi känner oss därmed fortfarande tillfreds med den lite försiktigare aktiestrategi som vi antog i vår marknadssyn för oktober. Däremot lär väl en lösning av det amerikanska budgetbråket innebär ett kortsiktigt globalt börsrally.

När det gäller enskilda regioner så konstaterar vi att tillväxtländerna överlag har underpresterat i år, både konjunktur- och börsmässigt, även om tillväxten fortfarande är högre än i väst.

Vår bedömning är att utrymmet för positiva överraskningar fortfarande är större här än i andra regioner och att en starkare ekonomisk utveckling i Kina kan agera motor för andra länder i gruppen. Det är heller inte otroligt att den senaste tidens positiva börsutveckling i sig kommer att locka placerare.

Varningsklockorna fortsätter däremot att ringa för Indien som för närvarande brottas med både kortsiktiga ekonomiska problem och mer långsiktiga strukturella problem som riskerar att hämma tillväxten.