Dannemora Mineral står i begrepp att återstarta driften i Dannemoragruvan utanför Östhammar i Uppland. Gruvan drevs fram till 1992 av SSAB.

Dannemora Mineral rapporterade en förlust på 118,2 miljoner kronor för helåret 2011. Vi kan dock lämna resultatet därhän. Det viktiga är vad som nu ligger framför företaget.

Produktionsstart i gruvan kommer att ske under det andra kvartalet i år. Initialt kommer produktionen att uppgå till 500 000 årston. Redan i höst kommer man att rampa upp produktionen till 1 miljon årston. Full produktion i gruvan, 1,5 miljoner årston, kommer att nås 18 månader efter produktionsstart.

Järnmalmspriset ligger för närvarande på cirka 140 dollar per ton för malm med 62 procents järnhalt fritt levererad till Kinesiska hamn. I Dannemora ligger järnhalten för produkten fines på 55 procent, det vill säga 7 procentenheter lägre. Avdrag för lägre järnhalt är cirka 3,75 dollar per procentenhet på den kinesiska marknaden, vilket skulle innebära en rabatt jämfört med riktpriset på 26,25 dollar per ton. Till det ska läggas transportkostnader till kund och eventuella rabatter eller premier.

Många branschbedömare räknar med ett långsiktigt pris på 120 dollar per ton för malm med 62 procents järnhalt. Priset för Dannemoras kvalitet skulle därmed hamna omkring 93,75 dollar per ton i långsiktigt pris. Om fraktkostnader till exempel skulle uppgå till 20 dollar bör det pris Dannemora erhåller hamna i nivån 75 dollar per ton.

Företaget uppger i sin lönsamhetsstudie (sk feasibility study) som genomfördes 2007 (pressrelease från 28 januari 2008) att den långsiktiga produktionskostnaden, exklusive avskrivningar, räntekostnader och sjöfrakt ligger på omkring 200 kronor per ton, vilket motsvarar cirka 30 dollar per ton. Det bör dock beaktas att den uppskattningen är drygt fyra år gammal och att åtminstone inflationen bör ha påverkat kostnaden i en så pass het bransch som gruvnäringen har varit under senare år.

Gruvans livslängd har tidigare angetts till 13 år. Företaget meddelade dock nyligen att mineralreserverna (tidigare benämnda malmreserverna), via prospektering, ökats med 6,9 miljoner ton till 35,1 miljoner ton i reserver. Livslängden på gruvan ökar därmed, med hur många år är svårt att säga. Vi räknar även med att fortsatta prospekteringar kommer att öka reserverna av järnmalm ytterligare.

Företaget räknar med att gruvan över den projekterade livstiden på 13 år kommer att inbringa drygt 1 miljard dollar i kassaflöde, vilket självklart är imponerande. Till detta ska som sagt läggas den uppgradering av fyndigheterna som skett samt ytterligare fyndigheter som kommande prospekteringar kan ge. Med stor sannolikhet framstår därmed 1 miljard dollar i kassaflöde som konservativt.

En ytterligare stor fördel med projektet är att företaget tecknat femåriga leveransavtal med ThyssenKrupp AG, Salzgitter Flachstahl AG samt Stemcor Ltd på totalt 1,2 miljoner årston. Företaget har med andra ord redan idag säkrat avsättning för merparten av den förväntade årsproduktioinen.

Om man jämför Dannemora Mineral med övriga gruvprojekt så finns det ett par avgörande skillnader jämfört med Nordic Iron Ore (NIO) som avbröt sin börsintroduktion nu i veckan.

Dannemora Mineral påbörjar gruvbrytning under årets andra kvartal, NIO planerar produktionsstart till det första kvartalet år 2015. Finansieringsfrågan är fortsatt något som hänger i luften för NIO, för att komma till full produktion krävs 3 miljarder kronor i kapitaltillskott, Dannemora Mineral har finansieringen på plats.

Även prospekteringsföretaget Kopparberg Mineral, som är storägare i NIO, har många år och nyemissioner kvar till dess att brytning kan ske i egen regi. Vi har varit positiva till Kopparberg Mineral tack vare innehavet i NIO.

Ändå avrådde vi från att teckna aktier i NIO:s börsnotering, dels därför att teckningskursen i emissionen var alltför svårberäknad, dels för att företaget om ett år planerar att genomföra en finansieringsrunda på 3 miljarder kronor, varav hälften via en nyemission.

Även prospekteringsföretaget Kopparberg Mineral har många år och nyemissioner kvar till dess att brytning kan ske i egen regi. Vi har varit positiva till Kopparberg Mineral tack vare innehavet i NIO.

Om börsnoteringen hade genomförts hade Kopparberg Minerals innehav fått ett marknadsvärde på mellan 42-53 miljoner kronor, vilket kan ställas i relation till företagets nuvarande börsvärde på cirka 77 miljoner kronor. Den uppskjutna börsintroduktionen till trots så svarar innehavet i NIO för en stor del av Kopparberg Minerals tillgångsmassa. Både Kopparberg Mineral och NIO är intressanta, men avlägsna investeringsalternativ

I dagarna har det Oslo-noterade järnmalmsbolaget Northland Resources sytt ihop en finansiering på totalt närmare 700 miljoner dollar, eller drygt 4,6 miljarder svenska kronor. Ungefär hälften av finansieringen kommer från en nyemission som kraftigt späder ut aktieägarnas andelar, med fallande börskurs som resultat.

Sammantaget vill vi framhålla Dannemora Mineral som det klart intressantaste alternativet. Det är med alla mått mätt ett spännande år som ligger framför företaget. Vi tvekar inte att upprepa vår tidigare köprekommendation.