Det är bättre att väja indexfonder framför aktivt förvaltade fonder för en genomsnittlig sparare. Den bomben släppte William Sharpe, som har fått Nobelpris för sin forskning om placeringar, i början av september.

Men storbankerna stack huvudet i sanden och slog dövörat till. En väl beprövad strategi som de tenderar att ta till när det hettar till. Men fondspararna har rätt att få veta sanningen, och den är inte lika rolig.

Placera har analyserat avkastningen och risken i storbankernas breda aktivt förvaltade Sverigefonder och jämfört de med bolagens egna indexfonder sedan de startade. Resultatet är genomgående nedslående för den egna aktiva förvaltningen, se tabell.

Avkastningen är generellt lägre samtidigt som risken är högre, vilket är den sämsta kombinationen man kan ha. Till det kan läggas att avgifterna många gånger är 3,5 gånger så höga i aktivt förvaltade fonder som i indexfonder. Det rör sig också om mycket pengar som fondspararna skinnas på. Bara för de fem största Sverigefonderna hos de fyra storbankerna rör det sig om över 600 miljoner kronor per år i extra avgifter.

Värst är Nordea. Bolagets flaggskeppsfonder, Nordea Alfa och Nordea Sverigefond, har drygt 19 respektive drygt 9,5 miljarder kronor i kapital. De senaste tre åren ligger den genomsnittliga avkastningen för Nordea Alfa på 8,9 procent och risken uppgår till 15,5 procent. Nordea Sverigefond har stigit med drygt 8,5 procent per år till en risk på drygt 17,6 procent. Samtidigt har Nordea Indexfond Sverige stigit med knappt 10,5 procent till en risk på 16,5.

Indexfonden startade för ganska exakt fem år sedan så vi har även längre historik på den. Och mönstret går igen även där. Nordea Indexfond Sverige har presterat högre avkastning, knappt 10 procent per år, jämfört med de dyrare aktivt förvaltade fonderna, 7 procent för Nordea Alfa och 8,5 procent för Nordea Sverigefond. Risken i indexfonden har varit marginellt högre än i Nordea Alfa och lägre än Nordea Sverigefond.

Morningstars betyg, som är en sammanvägning av avkastning, risk och avgifter i förhållande till samtliga fonder i kategorin, är inte heller någon angenäm läsning. Nordea Indexfond Sverige får betyg 4 medan de två aktiv förvaltade fonderna belönas med det näst lägsta betyget, 2.

Fondspararna i Nordea Alfa och Nordea Sverigefond betalar alltså stora överpriser. Avgifterna i de aktivt förvaltade fonderna ligger på drygt 1,4 procent per år. Det betyder att de betalar nästan 300 miljoner för mycket i avgifter i förhållande till kunderna i indexfonden som bara kostar 0,4 procent per år.

De som sparar i SEB:s flaggskeppsfond, SEB Sverigefond med 14 miljarder i kapital, betalar också ett överpris i förhållande till vad de får jämfört med de som sparar i SEB Sverige Indexfond. Avgiften i SEB Sverigefond ligger på 1,3 procent och i indexfonden på 0,4 procent, så överpriset ligger på drygt 125 miljoner kronor per år.

De senaste tre åren har avkastningen i SEB Sverige Indexfond varit högre och risken lägre än för SEB Sverigefond. Även om skillnaderna är små anser Placera att det ingen finns någon anledning att välja den dyrare fonden. Även om indexfonden bara har funnits i tre år, bedömer Placera chansen som stora att indexfonden även framöver kommer att gå bättre än SEB Sverigefond.

Samma resonemang gör Placera gällande för Handelsbanken Sverigefond jämfört med Handelsbanken Sverigefond Index. Båda fonderna har funnits i mer än tio år. Sett över både tio, fem och tre år, har relationen avkastning och risk varit till indexfondens fördel. Med en så god historik finns det inte heller någon anledning att tro att den aktiva fonden ska bryta trenden framöver. I ett sådant läge anser Placera att det är bättre att välja den billigare fonden.

Det är också något som fondkunderna hos Handelsbanken verkar ha förstått. Fondkapitalet är nämligen betydligt högre i indexfonden, 15 miljarder, jämfört med Handelsbanken Sverigefond, 8,5 miljarder. Skillnaden i avgifter, 1,4 mot 0,65 procent, innebär att de som sparar i Handelsbanken Sverigefond betalar cirka 65 miljoner för mycket i avgifter.

Hos Swedbank Robur verkar de inte marknadsföra sin billiga fond, Swedbank Robur Indexfond Sverige, speciellt hårt utan lyfter fram det dyrare alternativet, Swedbank Robur Sverigefond. Fondkapitalet i den uppgår till drygt 12,7 miljarder jämfört med 2,2 miljarder i indexfonden. Avgiften i den dyrare fonden, 1,42 procent, är 3,4 gånger så högt som för indexfonden, 0,42 procent. Swedbank Robur tjänar alltså drygt 125 miljoner mer på det.

Men avkastningen har varit lägre, samtidigt som risken har varit högre, både de senaste tre och fem åren. Indexfonden har funnits sedan våren 2007 och Placera tror att den även framöver kommer att ge bättre avkastning än sin dyrare storebror.

När Placera summerar läget kan man konstatera att William Sharpe har rätt när det gäller de fyra storbankernas fonder. Indexfonderna är bättre än de dyra aktivt förvaltade Sverigefonderna. Tyvärr kan man inte förvänta sig att kunderna, som i många fall både är passiva och intet ont anande, själva agerar för att sänka sina förvaltningskostnader. Därtill kommer oönskade skattekonsekvenser vid fondbyten.

Men om fondbolagen sätter sina kunder i första rummet borde de fusionera ihop sina dyra fonder med sina billigare indexfonder så att kunderna inte drabbas av oönskade skattekonsekvenser.