Den senaste tiden har Europa fått förnyat förtroende av investerarna. Det visar avkastningen på indexnivå där Europa har stigit mer än både USA och världsindex.

Ur ett amerikanskt perspektiv, alltså räknat i dollar, ligger Europa på plus 10 procent i år, medan den amerikanska marknaden och världsindex bara har stigit med drygt 5 procent och den svenska börsen med 7 procent.

Även europeiska investerare har fått bättre betalt att var kvar på hemmaplan. Räknat i euro ligger Europa på plus 1,6 procent, USA och världsindex på minus 2,7 procent och Sverige på minus 1 procent.

Ur ett svenskt perspektiv gäller samma sak. Europa ligger på knappt plus 2 procent medan USA har backat 2,5 procent och den svenska börsen ligger på minus drygt 2 procent.

Skillnaderna utgörs delvis av växelkursförändringarna. I år har euron stärkts mot både den svenska kronan och den amerikanska dollarn. En anledning är den europeiska centralbankens förväntade räntehöjningar. Men den underliggande europeiska aktiemarknaden har också gått bättre än andra börsen.

Kanske vi står inför en ny trend där gamla Europa fortsätter att utvecklas bra. Vissa investerare har som strategi att köpa det som andra ratar. Vi vet också att trender kommer och går, och att avkastningskurvorna alltid korsar varandra förr eller senare. De senaste åren har Europa inte alls hängt med övriga stora aktiemarknader.

Det senaste året, i lokal valuta, ligger Europa på plus 6 procent medan USA har stigit med drygt 12 procent, lika mycket som Sverige. Världsindex räknat i amerikanska dollar ligger på plus 11 procent. Att Europa har halkat efter har sina fundamentala förklaringar och beror både på lågkonjunkturen och eurokrisen som har lett till att investerare har undvikit regionen.

Det vi har sett hittills i år är kanske början på en islossning för Europa. Problemen är självklart inte lösta, men det har inte heller aktiemarknaden räknat med. Frågan är vad aktiemarknaden förväntar sig, alla förbättringar eller mindre negativa nyheter brukar tas emot positivt.

Värderingarna är historiskt låga. P/e-talet ligger idag på 10,8 vilket är samma nivå som våren 2009. Före finanskrisen och lågkonjunkturen låg de på cirka 14. Även i ett globalt perspektiv värderas Europeiska aktier lågt, p/e-talet för världen ligger på 12,5. I USA ligger de enligt databasen Factset på knappt 14, baserat på bolagens förväntade vinster det kommande året.

Europeiska bolag bedöms också kunna ge riktigt bra med utdelningar framöver. Direktavkastningen ligger på drygt 3 procent. Det är den högsta siffran bland samtliga stora aktieregioner i världen.

För fondsparare som har nerver att köpa det som de flesta andra ratar har placera.nu analyserat de breda europeiska aktiefonderna. Vi har hittat några fonder som vi tror kommer klara sig bättre än de flesta andra i samma kategori framöver.

Gemensamt för de fonder vi gillar är att de har presterat riktigt bra historiskt. Därför tittar vi på fondernas avkastning och risk, sett över tre år. Vi ser en fortsatt risk i att marknaderna framöver kommer fortsätta att vara volatila med stora kast. Därför är det viktigt att fonderna kan visa att de även är bra på att försvara kundernas pengar under nedgångar. Ett kriterium är därför att de presterade väl under 2008 då börserna föll. Utöver det vill vi också att de ska ha gått bra den senaste tiden, varför utvecklingen i år även är en del av analysen.

Tre fonder möter våra kriterier.

Invesco Pan European Structured B är en av dem. Under 2008 gick Europaindex ned med 35 procent, men Michael Fraikin som är ansvarig förvaltare lyckades försvara kundernas pengar väl och tappade bara 19 procent. Året därpå hängde fonden inte med i uppgången utan steg bara med 12 procent. Under 2010 försvarades kapitalet bra och fonden steg med cirka 1 procent samtidigt som börserna föll med 2 procent.

I år har Michael Fraikin gått bättre än de flesta andra och ligger på 2,9 procent, vilket placerar fonden i den absoluta toppen bland breda Europafonder. Förvaltningsavgiften ligger på 1,3 procent per år, vilket är i nivå med genomsnittet.

Black Rock European A2 EUR har vi gillat länge. Redan 2008 uppmärksammade vi fonden. Förvaltningen leds av Nigel Bolton och ett team på sex personer. Förvaltningen är lite mer aggressiv än Invescos.

Risken, mätt som volatilitet, ligger på 18 jämfört med drygt 14 för Invescos fond. Det syns också i avkastningen. 2008 tappade fonden 30 procent i värde, men steg 2009 med nästan lika mycket, vilket var klart bättre än marknaden som steg med drygt 22 procent, räknat i svenska kronor.  Förra året höll Nigel Bolton marknaden stången och tappade bara en halv procent.

Ålandsbanken Europe Value A är den fond som har mest Sverigekoppling, men förvaltningen sköts från Finland av Niklas Lund. Fonden har en utpräglad värdeorienterad förvaltningsinriktning och letar undervärderade bolag. Det brukar betala sig bra i oroliga tider då aktieinvesterare söker sig till defensiva placeringar.

Under 2008 klarade sig fonden bra och tappade 5 procentenheter mindre än index. Dock höll den inte jämna steg med börsen som helhet under 2009 utan steg bara 17 procent. Men det tog den igen 2010 då den steg med nästan 6 procent, vilket var 8 procentenheter bättre än marknaden. Hittills i år forstätter Niklas Lund att prestera bättre än marknaden och ligger på plus 1,7 procent.