Många anser att korta räntefonder är ointressant nu när det finns möjlighet att sätta in likvida medel på olika sparkonton som ger högre avkastning. Som grupp har de korta räntefonderna bara stigit med drygt 7 procent de senaste tre åren.

Men då glömmer man bort att det finns sparformer som inte tillåter högavkastande sparkonton, utan bara fondsparande, till exempel PPM, olika tjänstepensionslösningar och privata fondförsäkringslösningar.

För den som på detta sätt är förhindrad att ha likvida medel, men ändå är ute efter maximal trygghet, är en kort räntefond att föredra.

Före finanskrisen och lågkonjunkturen hävdade placera.nu med flera att den viktigaste aspekten på korta räntefonder var avgiften. Det berodde på att räntorna mellan olika instrument skilde sig väldigt lite åt och att förvaltarnas handlingsutrymme var högst begränsat.

Men sedan dess har kartan ritats om. Skillnaderna i ränta på olika korta lån, såsom statsskuldväxlar, bostads- och företagscertifikat, har vidgats kraftigt. De förvaltare som gjort sin kreditanalys på företagen har kunnat tjäna några procent jämfört med de som tagit det säkra före det osäkra och valt statspapper. Det har till och med visat sig att statspapper har fluktuerat mer än företagscertifikat det senaste året, med periodvis negativ avkastning som följd.

Placera.nu har tittat tillbaka tio år för att se vilka korta svenska räntefonder som har varit stabilast. Av de 47 fonderna är det 35 som har funnits hela tiden och två av dem har gått plus varje månad sedan dess.

En av dem är Nordea Institutionella Räntefonden korta placeringar, Sverige. Avkastningen ligger på drygt 33 procent på tio år. Men för de allra flesta sparare faller fonden bort i urvalet då den kräver en miljon i minsta investering. Den andra fonden är SPP Penningmarknadsfond. Den passar alla, då minsta investering ligger på 100 kronor. De senaste tio åren har den stigit med drygt 31 procent.

Även om det är en bedrift i sig, att inte gå minus en enda månad i tio år, så tycker placera.nu att det finns bättre fonder. Fondspararna kan välja bland ytterligare sex 100-procentare. De har i och för sig inte funnits lika länge, men de flesta har många år på nacken. Det finns en trygghet i att fonderna, åtminstone hittills, har levererat positiv avkastning månad efter månad.

I november 2001 startade Lannebo Likviditet, i december 2003 såg Catella Likviditetsfond dagens ljus, Simplicity Likviditet kom igång i oktober 2006, Skagen Krona lanserades under sommaren 2007, Spiltan Räntefond Sverige i september 2007 och till sist Sparbanksfond Likviditet som startade i juni förra året. Den gemensamma nämnaren för dessa fonder är också att de har gått plus samtliga månader sedan start.

Sätter vi de nya 100-procentarnas prestationer i relation till de gamla så klarar de sig bra, inte bara mot de övriga men också mot de två andra 100-procentarna. När det gäller korta svenska räntefonder så är det sällan frågan om stora skillnader i avkastning så som det är när det gäller aktiefonder. Sedan Simplicity Likviditet lanserads för fyra år sedan i oktober 2006 ligger medelavkastning för fonderna på 10 procent i totalavkastning.

Av 100-procentarna har just Simplicity Likviditet stigit mest, 12,5 procent. Men de andra ligger inte lång efter. SPP Penningmarknad har stigit med drygt 10 procent och Lannebo Likviditet ligger på plus drygt 11,5. Catella Likviditetsfond hamnar lite lägre ned med knappt 9,5 procent.

Men skillnaderna blir tydligare när man sätter fondernas avkastning i relation till risken, mätt som standardavvikelse. Då visar 100-procentarna sin styrka. Låg risk betalar sig. Placera.nu har analyserat vilka av de 47 fonder som står sig starkast under sju olika perioder, alltså sedan de olika 100-procentarna startade.

En fond sticker ut betydligt mer än övriga, och det är Lannebo Likviditet. Fonden har långt ifrån den billigaste, totalkostnaden ligger på 0,3 procent per år, vilket placerar den först på 14 plats, där snittet ligger på 0,42 procent per år.

Men av de sex perioder som Lannebo Likviditet har funnits har den presterat högst riskjusterad avkastning av samtliga svenska korta räntefonder under fyra perioder, och näst högst under de andra två. Det är en bedrift som placera.nu vill uppmärksamma.

Den höga riskjusterade avkastningen kommer främst från val av värdepapper. Förvaltaren, Karin Haraldsson, har idag inga pengar placerade i statspapper utan bara i korta räntebärande värdepapper utgivna av företag och bostadsinstitut. Fondens största innehav är i ett lån till Husqvarna som löper ut i juli 2012, följt av lån till Vasakronan och Vattenfall. Räntorna är högre än det som staten erbjuder, och även om risken på pappret är högre är den i realiteten minimal.

Vi rekommenderar Köp i Lannebo Likviditet.