Många kärnkraftsanläggningar närmar sig pensionsåldern och ska läggas ner eller ersättas.

De kommande åren kommer vi att få se stora förändringar i kärnkraftsindustrin både i Sverige och utomlands. I Tyskland planeras till exempel en omfattande avveckling av kärnkraften de kommande åren. IUSA, Kina och Indien talas det om att bygga många nya kärnkraftsverk. I Sverige ska Vattenfall och Sydkraft det kommande decenniet investera mångmiljardbelopp i de svenska anläggningarna för att förlänga dess livslängd med ytterligare 10-20 år.

Runt om i världen ligger det mängder av avfall efter de 400-500 befintliga kärnkraftsanläggningar som väntar på att tas om hand. Behovet av service, reparationer och investeringar kommer således att öka med tiden. Ett färskt exempel på att nya investeringar behövs är kärnkraftsverket i Forsmark där man upptäckt brister i anläggningen som medfört att utsläppen av radioaktiva ämnen har varit mycket högre än vad som är tillåtet.

Nyköpingsbolaget Studsvik gynnas av nästan alla dessa trender eftersom man finns med under hela kärnkraftsverkets livslängd. Studsvik har således en stor och växande marknad att arbeta på under många decennier framöver, även om det aldrig skulle byggas fler kärnkraftsverk någonstans. Avfallsproblematiken kommer nämligen att finnas kvar och växa alldeles oavsett.

Studsviks största affärsområde heter Avfallshantering och stod för hela 42procent av koncernens totala omsättning på cirka 1,2 miljarder under 2006. Affärsområdet växer kraftigt. Dels på grund av det gigantiska underliggande behovet och dels tack vare fjolårsförvärvet av RACE.

Lönsamheten har dock tagit stryk. Marginalerna nästan halverades till 6,6 procent. Mycket långt från de 20 procent som ledningen hävdar att Avfallshantering kan nå.

Förvärvade RACE omsatte 2005 cirka 300 Mkr med en rörelsemarginal på 14 procent. I år har förvärvet påverkat affärsområdets omsättning positivt med drygt 150 Mkr från konsolideringen i maj till årsskiftet. Det borde vara mycket mer och förvärvet har alltså inte fått någon drömstart. Avfallshantering har verksamhet i Sverige och i USA. På hemmaplan behandlas stora volymer låg- och medelaktivt metalliskt kärnavfall. Genom en speciell teknologi med förbränning och smältning reduceras den radioaktiva avfallsvolymen med 90-95 procent, vilket i sin tur sänker kundens deponeringskostnad.

I USA-anläggningenhanterar Studsvik så kallat vått avfall enligt den unika Thortekniken. Via hälftenägda bolaget TTT (Thor Treatment Technologies) bearbetas storkunden USA:s energidepartement. I jämförelse med den konkurrerande förglasningsteknologin sägs Thor ge ett stabilare slutresultat till en bråkdel av kostnaden. Skulle det visa sig att Washington på allvar fastnar för Thortekniken kan TTT: s värde öka drastiskt.

Affärsområdet Driftoptimering, som säljer tjänster och programvara för tester och analyser av kärnbränsle, är Studsviks lönsammaste med en rörelsemarginal på 22 procent (15). Lägst lönsamhet finns inom affärsområdena Service & Underhåll samt Avveckling & rivning. Marginalen för båda affärsområdena ligger kring 6 procent och mer kan man nog inte hoppas på. Mycket av arbetet inom Service & Underhåll finns på plats ute hos kunderna i den dagliga driften av kärnkraftverken. I Sverige konkurrerar Studsvik med städjätten ISS. Service & Underhåll har också stora synergier med Avveckling & rivning, som är en mer ingenjörsdriven projektverksamhet som kan ta hand om allt kring avvecklingen av en kärnanläggning.

Värderingen då? Vinsten per aktie slutade på 4,24 kronor (7,48) för helåret 2006. Koncernmarginalen föll ner till 6 procent (7). En bra bit upp till målet på 8 procent alltså. Antar man att Studsvik omsätter 1,3 miljarder nästa år och att ledningen lyckas uppfylla marginalmålet på 8 procent under 2007, får man p/e 30 räknat på dagens kurs (258 kronor). Detta är dyrt, även för en högriskaktie som Studsvik med spännande framtidsutsikter.

Med lite god vilja kan man värdera Studsviks helägda verksamhet till motsvarande 200 kronor per aktie. Börskursen är 270 kronor och ger då en implicit värdering på nära 600 Mkr som Studsviks 50 procent av TTT måste bära.

Om det är mycket eller lite är omöjligt att bedöma. Vi vet egentligen ingenting mer än att TTT för ett par år sedan fick en miljardorder från Energidepartementet. Sedan dess har det varit tyst och lönsamheten är också en öppen fråga.

Dessutom verkar det alltid dyka upp något som bromsar lönsamheten i Studsvik. Nu senast var det ett produktionsstopp i avfallsbehandlingsanläggningen i USA som påverkade resultatet negativt med 12 Mkr under sista kvartalet. I Börsveckan nr 34/06 fanns en köpanalys på Studsvik och sedan dess har aktien stigit 42 procent. Det ska man nog vara rätt nöjd med.

Gabriel Isskander