Just nu går det att räkna upp hur många negativa parametrar som helst, framför allt för den globala ekonomin. Uppsägningarna är stora och arbetslösheten ökar kraftigt. Huspriserna spås fortsätta ned, och hushållens köpkraft försvagas i rask takt.

Lågkonjunkturen drabbar enskilda människor. Företagen spår lägre aktivitet framöver och vinstvarningarna duggar tätt, vilket är en av anledningarna till att de säger upp personal.

Den låga aktiviteten slår även mot hela länder. Japan och Hongkong har haft negativ tillväxt i två kvartal i rad och är därmed i recession. Tidigare har även Irland, Nya Zeeland, Singapore och Tyskland redovisat två kvartal i rad med minskande BNP.

Och fler länder lär följa i samma spår. Vår egen finansminister, Anders Borg, har skrivit ned den svenska tillväxten för nästa år från 1,3 procent till någonstans mellan minus 1,2 och plus 0,1 procent.

Men det är ingenting jämfört med hur det ser ut i Ukraina. Där uppskattar man att tillväxten faller med 7 procent nästa år. Även Island, Lettland och Ungern går på knäna och är i stort behov av kapital. Internationella valutafonden, IMF, uppskattar att medlemsländerna behöver skjuta till minst 100 miljarder dollar, närmare 800 miljarder kronor, under de närmaste sex månaderna i olika stödåtgärder till länder i kris.

Det är svårt att se något positivt i omvärlden. Men det finns det, åtminstone om man tänker på börsen. Globalt har de fallit med mellan 40 och 50 procent. Det i kombination med rädsla för bolagens framtida vinster har dragit ned värderingarna på börsbolagen till historiskt låga nivåer.

Den amerikanska kapitalförvaltaren Black Rock uppskattar att direktavkastningen på USA:s 500 största bolag idag är högre än räntan på en tioårig obligation. Det är första gången på nästan 50 år, och indikerar att börsen är väldigt nedtryckt. Det visar sig också genom att mer än 60 procent av bolagen värderas till längre än tio årsvinster, vilket är den lägsta siffran sedan 1982.

Det amerikanska inköpschefsindexet har kommit ned till nivåer som historiskt sett har visat sig vara köpläge, det visar beräkningar från den amerikanska investmentbanken JP Morgan. Indexsiffran är nu under 39 och tidigare har den amerikanska börsen, de följande tolv månaderna, stigit med i genomsnitt 24 procent. Bäst gick det 1957 då S&P 500 index steg med nästan 34 procent, och sämst var 1948 då börsen bara steg 10 procent. Senast indexsiffran var så låg var 1981 och då steg börsen med 15 procent de kommande tolv månaderna.

De räntesänkningar som centalbankerna gör för att stötta sina ekonomier bör ge stöd åt börserna. Hittills har de inte burit så mycket frukt, men marknaden räknar med att fler sänkningar kommer. IMF-chefen, Strauss-Kahn, uppmanar också världens centralbanker att fortsätta sänka styrräntorna.

En förutsättning för räntesänkningar i Europa har hittills varit att inflationen inte skenat i väg, och lågkonjunkturen har bromsat inflationen avsevärt. Därför kan vi räkna med fler sänktingar världen över, och de, tillsammans med andra stimulansåtgärder från regeringar runt om i världen, kommer förr eller senare att få fart på ekonomin.

Optimistportföljen

För optimisterna har placera.nu satt ihop en fondportfölj som bör ha goda förutsättningar att stiga tidigt i konjunkturvändningen, se tabell.

I botten finns SEB Asset Selection som är en multiasset fond som investerar i aktier, valutor, räntor och råvaror. Hittills har Hans-Olov Bornemann lyckats väl med att navigera bland de olika tillgångsslagen och fonden har trotsat börsmörkret och stigit med 20 procent i år.

USA gick in i lågkonjunkturen före Europa och kommer troligtvis också ur den före, vilket borde ge tidigare börsuppgångar där. Den möjligheten vill vi kapitalisera på och investerar i Franklin US Equity Fund. Förvaltaren Kent Shepard har presterat relativt väl under börsnedgången och vi tror att han kommer att fortsätta göra ett bra jobb framöver. Fonden har också ett relativt lågt förvaltningsarvode och investeringsbeloppen passar de flesta plånböcker.

Historiskt har tillväxtmarknaderna kommit tidigt i konjunkturen, det beror bland annat på att efterfrågan på råvaror ökar då, och att mycket av råvarutillgångarna finns i tillväxtmarknaderna.

Vi tror att historien kommer att upprepas, vilket bör gynna råvarutunga länder som Brasilien och Ryssland. Vi väljer att investera i JPM Russia och HSBC Brazil som har klarat sig bra och som inte tar ut hutlöst i förvaltningsarvode. För att spetsa till portföljen ytterligare investerar vi också i Swedbank Robur Råvarufond, som är en relativt billig fond i sin kategori.

Vi tror också att räntesänkningarna och konjunkturvändningen kommer att gynna räntekänsliga sektorer så som finans och fastigheter. De har varit finanskrisens största offer, men vi tror att de kommer igen. Fidelitys globala finansfond och Morgan Stanleys globala fastighetsfond lockar med relativt god avkastning och låga priser.

Optimistportföljen är som synes ganska aggressivt positionerad för en vänding, men då ska man komma ihåg att börsen vänder alltid långt innan det syns i den reala ekonomin. Förra året vände börsen ned under sommaren men det tog ända fram till i höstas innan vi såg vändningen i den reala ekonomin.

Pessimistportföljen

För de som tror att lågkonjunkturen biter sig fast och att börsen inte kommer att vända än på länge har placera.nu tagit fram en pessimistportfölj. Även den har SEB Asset Selection som bas, men sedan har den betydigt försiktigare fondinvesteringar.

Under orostider tenderar kapitalet att fly till säkra placeringar. Och oavsett vad man anser om den amerikanska ekonomin så har börsnedgången visat att den amerikanska dollarn anses som en skyddande hamn. Den har stärkts betydligt den senaste tiden och kommer säkert att fortsätta med det om börsen fortsätter söder ut. Därför väljer vi, Morgan Stanley SICAV US Dollar Liquidity, en kort och billig dollarfond.

Utifrån ett svenskt perspektiv är det ännu mindre risk i en svensk kort räntefond. En av de absolut billigaste är Spiltan Räntefond Sverige som bara kostar 0,1 procent per år. Den ingår också i vår pessimistportfölj.

Portföljens fjärde fond är, BlackRock World Healthscience Fund, en global läkemedelsfond. Läkemedelssektorn är också en defensiv bransch som brukar klara börsnedgångar relativt väl. Hittills i år har läkemedelsfonderna bara backat med drygt 11 procent jämfört med världsindex som har fallit med över 30 procent. Portföljens fond har klarat sig lite bättre än snittet och har fallit med 10 procent, och vi tror att den även framöver kommer att klara sig bra om börsen fortsätter ned.