Airbus är världens största flygplanstillverkare för medelstora och stora civilflygplan. Airbus designar och tillverkar också militära flygplan, helikoptrar, drönare och satelliter.

Eurofighter

Airbus rapport för det första kvartalet i år var sämre än väntat. Omsättningen ökade med 9,1 procent till 12 830 miljoner euro jämfört med 11 763 miljoner euro förra året.

Rörelseresultatet blev 609 miljoner euro. Det ska jämföras med 390 miljoner euro för samma tid förra året. Resultat per aktie var 0,76 euro. Det var knappt 30 procent högre än samma period förra året.

Anledningen till det svagare resultatet är att Airbus befinner sig i en stark tillväxtfas och anställer mycket folk. Totalt är tanken att anställa 10 000 personer i år.  Vid årets slut räknas den totala personalstyrkan uppgå till 150 000 personer.

En annan faktor är att Airbus byggt ut sina lager. Bakom detta ligger de stora störningar i försörjningskedjorna som bolaget upplevt under och efter pandemin.

Trots det lite svagare utfallet valde Airbus att upprepa guidningen för helåret.

Under det första kvartalet i år levererade Airbus 142 flygplan. Det var en ökning med 12 procent mot föregående år. Trots det var det något färre än förväntat. För helåret 2024 är målet att leverera 800 flygplan.

Airbus har en orderbok på 8 600 plan. Under senare år har bolaget särskilt tagit ordrar i de större segmenten av smalkroppsflygplan. Särskilt modellen A321 dominerar över stort över Boeings motsvarande modell 737 MAX 9 och 10. Airbus har här 75 procent av marknaden.

Sett över hela linjen har Airbus en marknadsandel på runt 60 procent när det gäller smalkroppssegmenten.

I år väntas omsättningen för Airbus öka med 9 procent. Vinsten per aktie väntas landa på 6,3 euro. Det är en ökning med 30 procent mot förra året.

Det som idag är Airbus grundades 1970. Bolaget skapades av regeringarna i Frankrike och Tyskland. Den brittiska regeringen var också länge med men valde att dra sig ur strax innan projektet förverkligades eftersom de inte trodde på det kommersiellt.

Målet var att skapa en konkurrent till de amerikanska flygplansjättarna Boeing, McDonnell Douglas och Lockheed.

Enskilda europeiska flygbolag var för små för att kunna konkurrera. Förhandlingarna för att dra igång en europeisk flygplansjätte började vid flygshowen i Paris 1965.

Första steget var att ta fram ett plan som kunde transportera minst hundra passagerare till korta till medellånga distanser och till en låg kostnad.

Modellen A300 var det första flygplan som utvecklades och togs i drift 1974. Modellen tillverkades fram till juli 2007 och gjordes i 561 exemplar.

Cirka en tredjedel av dessa är fortfarande i drift. Många av planen är dock ombyggda till fraktflygplan och många används av logistikjätten Fedex.                                             

Knappt 70 procent av omsättningen genereras från försäljningen av civila flygplan.

Försvars- och rymddelen står för 20 procent och Airbus helikopterdel stod för drygt 10 procent.

Geografiskt fördelas omsättningen till Europa med 41 procent, Asien 26 procent, Nordamerika 17 procent, Mellanöstern 6 procent och Sydamerika 2 procent.

Hittills i år har Airbusaktien klättrat 14 procent. Sett under de senaste tolv månaderna är uppgången 30 procent.

16 av 21 analytiker sätter köp på aktien och den genomsnittliga riktkursen ligger på 178 euro.

Även om det finns utmanare som brasilianska Embraer har Airbus fortsatt en fördel av den svaga konkurrensen inom segmentet flygplan som kan transportera över 100 passagerare.

Airbus har dessutom visat sig ha betydligt bättre kvalitetskontroller än rivalen Boeing, vars konkurrensmodell till A320NEO är 737-MAX. Långsiktigt är detta något som gynnar Airbus.

A320NEO

På lite längre sikt arbetar Airbus med att ta fram flygplan som ska drivas klimatneutralt med vätgas. I bästa fall kan dessa börja flyga om lite drygt tio år.

Airbus befinner sig för närvarande i en drömsituation med liten eller ingen konkurrens. Största risken med Airbus är sannolikt att Airbus själva inte lyckas hantera den gynnsamma situationen och leverera flygplan som utlovat. På ett större plan finns risken att flygindustrin drabbas av politiska begränsningar på grund av den klimatpåverkan som flyget har. I ett första steg kan då övergången till SAF-bränsle göra att priset på att flyga stiger kraftigt och dämpar efterfrågan. På längre sikt väntar sannolikt vätgasdrivna flygplan.

Airbus är sannolikt den flygplanstillverkare som kommer bli först med vätgasdrivna flygplan, vilket ytterligare kan komma att stärka deras marknadsposition.

Fortsatt talar det mesta för att Airbusaktien kommer att gå starkt under de kommande åren.