Ett certifikat är en börshandlad produkt som gör att du kan spekulera i en tillgångs upp- eller nedgång. Den läsare som läst Placeras artikel om trackers kanske hajar till och undrar vad skillnaden mellan en tracker (eller trackercertifikat) och ett certifikat är.

Svaret är att en tracker är en typ av certifikat som följer en tillgång eller en korg av tillgångars avkastning i relationen 1 till 1. Alltså; om Tesla-aktien stiger 3 procent, då stiger Tesla-trackern också 3 procent och vice versa om den sjunker.

Men inom gruppen certifikat finns också produkter som stiger mer än den underliggande tillgången eller som gör att du tjänar pengar när den underliggande tillgången i själva verket går ned.

Bull- och bearcertifikat

Bull- och bearcertifikat är de vanligaste typerna av certifikat. Med ett bearcertifikat tjänar du pengar om den underliggande tillgången, till exempel börsen, går ned, med ett bullcertifikat tjänar du pengar om börsen går upp.

De har ofta hävstång i olika storlekar som benämns X2, X3 och så vidare. X2 betyder att du får två gånger den underliggande tillgångens avkastning, X3, tre gånger avkastningen. Hävstången är dock daglig, så om du har ett certifikat över flera dagar är det inte säkert att det du tjänar överensstämmer med hur börsen gått under perioden.

Ett certifikats underliggande tillgång kan vara en aktie, ett index eller en råvara.

Vad är hävstång?

När en investering har hävstång är den finansierad med lån. Belåningsgraden avgör hur stor hävstången blir. Är du 75 procent belånad är hävstången 4, är du 50 procent belånad är hävstången 2 och så vidare.

Ju större hävstången är, desto mer riskfylld är förstås investeringen.

Räkneexempel:

Adam satsar 100 kronor på börsen varav han lånar 80 kr och tar 20 kronor från sparkontot. 100 kr/20 kr = 5, det betyder att hävstången är 5.

Om börsen går upp 10 procent har Adam tjänat 10 kronor. Han betalar då tillbaka de 80 kronorna (plus ränta) och har då 30 kronor. Hans insats har då stigit med 50 procent.

Om börsen går ned 10 procent har Adam förlorat 10 kronor han betalar tillbaka 80 kronor plus ränta och har kvar 10 kr. Hans insats har sjunkit med 50 procent.

Bill har också 20 kronor att satsa på börsen, men han vill inte ha någon hävstång. Om börsen går upp 20 procent tjänar han 4 kronor och om den går ned så förlorar han 4 kronor.

Hävstången kan variera under dagen

Den som går in och tittar på dagsutvecklingen av ett certifikat och jämför den med utvecklingen av dess underliggande tillgång kan slås av att matten inte riktigt stämmer. Det beror på att hävstången kan röra sig under handelsdagen.

Så här räknas hävstången ut:

Pris på underliggande tillgång /(Pris på underliggande tillgång – Finansieringsnivå) = Hävstång

Alltså; om aktiens pris är 100 och finansieringsnivån (andelen belåning) är 80 procent:

100 /(100 – 80) = 5

Om aktien under dagen stiger med 5 procent så händer följande med hävstången:

105 /(105 – 80) = 4,2

Således gäller det att ha koll på nivån på hävstången när man investerar i produkten.

Hur hög hävstång ska man ha?

Hur hög hävstång du ska ha beror förstås på hur hög risk du är villig att ta. En hög hävstång på tio gör att allt ditt investerade kapital kan försvinna snabbt om den underliggande tillgångens utveckling går åt motsatt håll jämfört med vad du trott.

Exempel, hävstångseffekt om du satsar 100 kronor:

Men det är också investeringens längd som påverkar. Ju högre hävstång, desto kortare bör också din investeringshorisont vara. Detta beror på något som kallas för urholkningseffekt, vilket närmast kan beskrivas som en omvänd ränta-på-ränta-effekt.

Eftersom de flesta tillgångar sjunker vissa dagar kan värdet urholkas då ett bull- eller bearcertifikat har en daglig hävstång. Räkneexemplet nedan visar hur värdet av ett certifikat kan urholkas över tid, något som också har skett historiskt.

Räkneexempel:

Christine har investerat 100 kronor i ett bullcertifikat med hävstång 10. Hon håller investeringen i två dagar.

Christine investerar i stället 100 kronor i bullcertifikat två dagar i rad, en position som hon alltså stänger varje dag.

Vill du hålla din position över en längre period, ha hävstång, men slippa urholkningseffekten är mini-futures ett alternativ. De har nämligen en linjär hävstång, det vill säga att hävstången matchar utvecklingen över tid.

I tider av kraftiga rörelser på börsen, såsom det vi har sett den här våren kan det vara lockande att investera i bull- eller bearcertifikat. Men tänk då på att en dag med kraftigt sjunkande börser inte sällan följs av en rekyl och vice versa. Är börsen volatil och du behåller positionen över flera dagar så förlorar du antagligen pengar oavsett om du har bull- eller bearcertifikat.

Ett certifikat har ingen löptid

Ett certifikat har inget särskilt datum där löptiden tar slut. Det kallas open end. Det enda som kan få ett certifikat att försvinna från marknaden är om emittenten väljer att avnotera det. Det kan exempelvis hända om spreaden blir alldeles för stor.

En market maker garanterar likviditeten

Till skillnad från aktiehandel så spelar likviditeten i certifikaten ingen roll, eftersom en market maker ser till att det hela tiden finns ett pris på produkten som överensstämmer med den underliggande tillgången och dess hävstång.

Hur påverkas ett certifikat av utdelning?

På samma sätt som det inte går att tjäna några riskfria pengar på att blanka en aktie före utdelning går det heller inte att göra det med korta börshandlade produkter. Finansieringsnivån justeras helt enkelt i samband med utdelningen.

När det gäller de långa börshandlade produkterna finns en negativ effekt av att emittenten tar skatt på utdelningen. Det motsvarar effekten av att äga aktien på ett vanligt depåkonto och det är således inte ekonomiskt fördelaktigt att äga långa börshandlade produkter på konton med schablonbeskattning när aktien handlas utan utdelning.

Vad kostar certifikaten?

Certifikaten har ibland en administrationsavgift. I stora drag kan man säga att den varierar mellan 0 och 1 procent. En stor del har ingen sådan avgift alls.

Spreaden är en kostnad som uppkommer vid såväl köp som försäljning och är bra att vara medveten om.

Om certifikatet handlas i en annan valuta än svenska kronor ska du förstås betala en växlingsavgift, men de flesta certifikaten, även de som har utländska aktier som underliggande tillgång, handlas i svenska kronor.

Det finns en emittentrisk

Eftersom du inte äger själva aktien eller någon annan underliggande tillgång finns en emittentrisk när du investerar i certifikat. Det handlar om att ditt certifikat i värsta fall kan bli värdelöst om den som ger ut själva produkten skulle hamna på obestånd.

Genom att läsa villkoren i prospektet kan du få en bild av hur emittenten, alltså själva banken som ger ut certifikatet, skyddar dig som investerare. Det sker bland annat genom att banken har en motsvarande korg i en annan bank med tillgångar som ska matcha de utgivna certifikatens värde, ett så kallat kollateral.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, Spotify och Soundcloud