Tjänstepensionen kan antingen bestå av en traditionell försäkring, en fondförsäkring eller både och. Huruvida du ska ha traditionell försäkring eller fondförsäkring beror på vilken risk du vill ta och i vilken mån du faktiskt kan välja mellan de två.

Var inte rädd för att ta risk

För de allra flesta är det lång tid kvar tills pensionen. Även om den är nära förestående är utbetalningsperioden ofta över minst tio år. Ingen i denna värld sitter varken på en fungerande kristallkula eller facit, därför är det rimligt att förutsätta att börsen kommer att bete sig i framtiden som den gjort historiskt och alltså stiga på sikt.

Håller man med om detta antagande, om att börsen kommer att stiga i framtiden, kan det vara bra att ta en högre risk i sitt sparande och välja fondförsäkring med aktiefonder. Den som ändå vill undvika stora svängningar i sitt innehav ska välja traditionell försäkring.

I tabellen nedan ser du avkastningen för traditionell försäkring samt entrélösningen inom fondförsäkring för en 35-åring.

Källa: Konsumenternas.se

För att läsa om hur tjänstepensionen är uppbyggd och vad traditionell försäkring respektive fondförsäkring är – läs här.

Trots att det historiskt lönat sig att på lång sikt ha en hög exponering mot aktier har de flesta spararna traditionell försäkring, inte fondförsäkring, i sin tjänstepension. Det är nämligen det som är icke-valet inom den kollektiva tjänstepensionen som 90 procent av Sveriges löntagare tillhör.

Aktieexponeringen i traditionell försäkring kan vara så låg som en tredjedel.

Vill du välja?

Alla människor vill inte välja. Är du en av dem som helst slipper göra val och vill ha en traditionell försäkring behöver du inte göra något. Det vill säga om du har tjänstepension inom något eller några av de fyra stora kollektivavtalen. Dessa är:

Avtalspension SAF-LO – privatanställd arbetare Valcentral: Fora

Avtalspension ITP1 och ITP2 – privatanställd tjänsteman Valcentral: Collectum

Avtalspension PA16 – statligt anställd Valcentral: SPV

Avtalspension AKAP-KR – anställd inom kommun och region Valcentral: Pensionsvalet

Vill du ta en högre risk, men vill slippa välja fonder, väljer du ett bolag med fondförsäkring och stannar kvar i den så kallade entrélösningen, alltså förvalet. Det är ett urval av fonder som pensionsbolaget valt. Tillhör du ITP1 måste du dock ha minst 50 procent i traditionell försäkring.

Har du tjänstepension inom kollektivtal behöver du verkligen inte ha dåligt samvete för att du inte gör aktiva val i din tjänstepension (frånsett att du ska vara medveten om att du eventuellt avstår från potentiell avkastning om du stannar kvar i traditionell försäkring), eftersom de alternativen är upphandlade med en rejäl prispress.

Utbudet av försäkringsbolag varierar mellan kollektivavtalen och beroende på hur gammal du är.

Är man intresserad kan man med fördel gå in på Konsumenternas.se och se vilka alternativ som finns inom sitt avtalsområde. Där kan man också jämföra villkor, avgifter och historisk avkastning.

På Konsumenternas.se kan du också jämföra de olika alternativen och sortera utifrån en rad faktorer, såsom fondutbud, avgifter och försäkringar. Du väljer vilket avtalsområde du tillhör och får på så sätt fram de alternativ som gäller dig.

Har du en eller flera tjänstepensionslösningar utanför kollektivavtalen finns det risk att någon av dem är en dyr och mindre bra tjänstepensionslösning med begränsat utbud.

”Med individuella tjänstepensioner är det i regel så att man inte har så mycket valmöjligheter, utan valmöjligheterna uppstår när anställningen avslutas och försäkringen läggs i fribrev”, säger Stefan Thelenius.

Stefan Thelenius

Flytta eller inte flytta?

Har du några år i arbetslivet på nacken kan du ha samlat ihop ett gäng tjänstepensioner. Det kan vara värt att se över om du tjänar på att flytta några av dem.

På det här området har det hänt en del på senare år, men det gäller främst de individuella pensionerna, där det införts ett tak på 600 kronor för kostnaden för att flytta fond- och depåförsäkringar.

Inom kollektivavtalade tjänstepensionen är det som innan, enkelt och billigt att flytta, men du kan inte byta till något utanför de valbara alternativen. Du gör det via din valcentral där du loggar in med bank-id.

Å andra sidan är kanske incitamenten att flytta inte lika starka när det kommer till den kollektivavtalade tjänstepensionen, eftersom den redan är såpass prispressad.

När du avslutar en anställning läggs försäkringen i ett så kallat fribrev. Ett fribrev är tyvärr inte nog för att du ska kunna flytta din tjänstepension. Du måste också fråga din före detta arbetsgivare om lov, eftersom det är den som är försäkringstagaren.

Så den första frågan du bör ställa dig innan du kontaktar ditt gamla jobb är alltså ifall försäkringen medför flytträtt.

”Alla tjänstepensioner från juni 2007 och senare har enligt lag flytträtt”, säger Stefan Thelenius.

Att tänka på är att flytträtten betyder att försäkringsbolaget måste erbjuda en flytt, men för den saken skull måste inte försäkringstagaren, alltså arbetsgivaren, ge sitt godkännande till flytten.

Konsumenternas har tre olika checklistor utifrån om du vill undersöka om det går att flytta en kollektivavtalad tjänstepension, en privat pensionsförsäkring eller en individuell tjänstepension.

”Det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning och tänka långsiktigt. Det är många års sparande och förhoppningsvis många års uttagande av pensionen det gäller”, säger Stefan Thelenius, som tycker man ska tänka till lite extra om flytten initieras av någon annan än en själv.

Tänk på det här när du väljer traditionell försäkring

Förutom avgift och historisk avkastning finns det några andra faktorer som är viktiga när man väljer traditionell försäkring. Det är dels om försäkringen ger avkastningsränta (direkt avkastning) eller återbäringsränta (utjämnad över tid) och hur hög den är.

Det andra du ska undersöka är försäkringsbolagets solvens. Det är nämligen solvensen som skvallrar om ifall bolaget kan bli tvunget att köpa räntebärande papper i stället för aktier, eftersom det finns lagar som reglerar hur mycket risk det får finnas i en traditionell försäkring.

Om solvensen är låg måste försäkringsbolaget minska risken och därmed ökar sannolikheten för att de tvingas minska återbäringsräntan. Med andra ord är frågan om försäkringsbolaget har tillräckligt mycket pengar enligt de regler de måste följa för att kunna köpa mer högavkastande aktier, eller om de måste ha en högre andel räntor.

Konsolideringsgraden är ett annat mått att ha koll på. Den avgör försäkringsbolagets förmåga att betala ut pengarna till sina kunder. De bolag som har återbäringsränta (alltså jämnar ut avkastningen över åren) har ofta ett bredare intervall för konsolideringsgraden, medan de med avkastningsränta (som direkt ger avkastning) ligger närmare 100.

Exempelvis innebär en konsolideringsgrad långt över 100 att återbäringsräntan sannolikt kommer att höjas och ett värde långt under 100 att den kommer att sänkas.

Informationen om solvens och konsolideringsgrad finns på respektive bolags hemsida. Något som är bra att veta, så att du kollar upp rätt försäkring, är att det kan vara olika värden på måtten ifall den traditionella försäkringen är inom systemet för den kollektiva tjänstepensionen eller inte.

Stefan Thelenius 5 tips när du ska välja traditionell försäkring

Avgifter: ”En del bolag har utöver låga avgifter även avgiftstak. Detta blir fördelaktigt när pensionskapitalet blir större.”

Garantier: ”De flesta garanterar en viss procent av insatta premier. En del bolag garanterar en viss procent av pensionskapitalet vid första utbetalningstillfället. Den sista varianten kan vara fördelaktig om inflationen varit hög över en längre period då en första varianten av garanti blir mindre värd realt sett.”

Fördelning av pensionskapitalet: ”Går oftast att avläsa på bolagens webbplatser. Tyvärr inget vi på Konsumenternas jämför i dagsläget.”

Hållbarhetsarbete: ”Även på detta område får man läsa på försäkringsbolagets hemsida och skapa sig en egen uppfattning”

Livslängdsantagande och prognosränta: ”Det påverkar utbetalningsbelopp vid livsvarig utbetalning*.”

*En kortare förväntad livslängd hos de försäkrade ger högre månatliga utbetalningar och en låg prognosränta ger mer stegrande utbetalningar, en hög prognosränta ger högre inbetalningar i början, men mindre stegring. Dessa antaganden går också att jämföra i Konsumenternas jämförelseverktyg.

Tänk på det här när du väljer fondförsäkring

Det första du behöver göra när du ska välja fondförsäkring är att se över vilka alternativ som finns inom ditt avtalsområde. Det kan du göra på respektive valcentral eller på Konsumenternas.se. Väljer du entrélösningen, det vill säga en sammansättning av fonder som försäkringsbolaget gjort, behöver du inte göra någonting.

För att se vad som ingår i entrélösningen och vilka fonder som går att välja får du gå in på respektive bolags hemsida. Det lättaste är att googla till exempel ”Folksam entrélösning”. Det skiljer sig beroende på hur gammal du är, eftersom du får högre andel räntefonder, men det kan också variera på det viset att entrélösningen kan ha 100 procent aktier eller ha en viss del räntefonder för de som har långt kvar till pension.

Jämför avgiften

Det är stor skillnad mellan olika tjänstepensionsalternativ, både när det gäller avgift och avkastning, särskilt när det gäller de individuella tjänstepensionerna. Framför allt ska du välja ett billigt alternativ, eftersom den historiska avkastningen säger mycket mindre om den framtida avkastningen än vad avgiften gör. Skillnaden i avgifter är stora och kan i värsta fall göra att pensionen blir flera hundra tusen kronor lägre.

Har du tjänstepension kopplad till ditt kollektivavtal är avgifterna upphandlade och låga, men kan även här skilja sig åt.

Steg för steg – Så ser du över din tjänstepension

Exempel: Anders är 30 år och har arbetat för privata arbetsgivare i hela sitt liv, både som tjänsteman och arbetare, med och utan kollektivavtal. Anders har minst 35 år kvar till pension och tror att en bred global aktieportfölj till en låg avgift kommer att ge den bästa avkastningen för hans pension.

1. Anders går in på Minpension.se och ser vilka tjänstepensioner han har.

2. Anders misstänker att alla tjänstepensioner inte har hunnit dyka upp på Minpension.se, han funderar på vilka anställningar han haft och går in på valcentralerna Collectum och Fora (hade Anders arbetat inom stat och kommun/region hade han även behövt logga in på SPV och Pensionsvalet).

3. På Collectum hittar Anders en tjänstepension som ännu inte uppdaterats på Minpension.se

4. Anders har alltså en tjänstepension genom ITP1 – han väljer att placera 50 procent i en fondförsäkring (eftersom traditionell försäkring måste väljas till 50 procent inom ITP1).

5. Anders väljer att inte ha familjeskydd och återbetalningsskydd på sina försäkringar, eftersom han inte har någon familj.

6. Anders loggar in på SPP:s hemsida där han undersöker vilka fonder som finns att välja mellan och vad som ingår i entrélösningen (förvalet). Han väljer att ha kvar den då det är ett billigt och bra alternativ med en fördelning som passar Anders.

7. Anders väljer en traditionell försäkring. 

8. Anders går in på Fora för att se över tjänstepensionerna som är samlade där och väljer fondförsäkring. Han väljer Länsförsäkringar eftersom han vill ha deras billiga globalfond.

9. Han går sedan in på Länsförsäkringars hemsida där flytten ännu inte har hunnit gå igenom, men han märker att entrévalet innehåller fonden han vill ha till 80 procent och en billig Sverigefond till 20 procent och tycker att det verkar vara ett bra val. 

10. Anders har också en privat tjänstepension på Avanza. I den väljer han att investera i den billigaste globalfonden.

Har du inte tjänstepension? Läs den här artikeln.