Tyska kemijätten Bayer värderas idag till 58,5 miljarder euro. Det är ungefär lika mycket som bolaget köpte agrokemibolaget Monsanto för år 2016.

Med Monsanto följde en lavin av stämningar, där de klagande hävdar att användningen av växtgiftet glyfosat orsakar cancer.

Stämningarna har rört bekämpningsmedlet glyfosat som främst sålts under varumärket Roundup. Glyfosat används främst inom jordbruk. Medlet kan lämna rester i livsmedel och vatten.

2022 väntas bolaget ha omsatt 50,7 miljarder euro jämfört med 44,1 miljarder 2021. För 2023 väntas bolaget omsätta 51 miljarder euro.

Bayer som idag har cirka 100 000 anställda beskriver sig själva som ett life-sciencebolag. Företaget verkar inom de tre segmenten läkemedel, konsumenthälsa och växtskyddsmedel.

Växtskyddsmedels- och utsädesdelen som går under namnet Crop-Science sysslar med såddfrön och diverse medel att skydda skördar från skadeinsekter.

Tillsammans utgör växtdelen cirka 45 procent av bolagets omsättning.

Läkemedelsdelen sysslar främst med läkemedel inom hjärtsjukvård, blodsjukdomar, cancer och ögonsjukdomar. Läkemedelsdelen står för drygt 40 procent av bolagets omsättning.

Konsumenthälsodelen utvecklar och tillverkar läkemedel och kosttillskott som inte behöver skrivas ut. Det rör sig till exempel om hudvårdskrämer, allergimedicin, solkrämer och smärtstillande läkemedel som till exempel Aspirin. Denna del står för drygt 10 procent av omsättningen.

Geografiskt sett är cirka 30 procent av försäljningen i USA. 25 procent i Europa, 20 procent i Asien och 15 procent i Sydamerika.

När väl Bayer löst problemet med stämningarna är bolaget högintressant eftersom deras produkter är i det närmaste okänsliga för konjunktursvängningar.

De megatrender som Bayer tror kommer att gynna deras verksamhet framöver är dels den åldrande befolkningen, befolkningsökningen och klimatförändringarna.

Andelen människor som är över 60 år kommer att fördubblas fram till 2050. Utvecklingen spås gynna Bayers läkemedelsdel.

Befolkningsökningen kommer att vara runt 2,2 miljarder människor fram till 2050. Det i sin tur ökar behovet av mat, vilket Bayers växt- och utsädesdel kan stå för.

Även klimatförändringarna ser Bayer som en möjlighet. Fram till 2050 spås jordbruksmarken minska med 17 procent. Det innebär att Bayers specialkompetens inom växt, sådd och bekämpningsmedel kommer att behövas än mer för att förse världen med mat.

Bayer är ett av de största och viktigaste kemiföretagen i Tyskland. Bolaget grundades redan den 1 augusti 1863 av Friedrich Bayer och Johann Friedrich Weskott som drog igång en start-up inom syntetiska färger.

Friedrich Bayer var köpman inom färghandel och hans kompanjon Johann Friedrich Weskott var specialist på färgtillverkning. Industrialiseringen hade precis tagit fart i Tyskland och textilindustrin behövde billiga syntetiska färger till skillnad från dyra traditionella naturfärger.

Friedrich Bayer

Bolaget växte i en rasande takt. 1881 hade man över 300 anställda.

Nu började Bayer investera rejält i egen forskning. Det gav resultat. Under de kommande åren skulle bolaget utvecklas till en internationell kemijätte. Utöver färgtillverkning börjar Bayer nu utveckla läkemedel. Det stora genombrottet inom läkemedelstillverkningen är lanseringen av den egenutvecklade huvudvärkstabletten Aspirin som bolaget lanserade 1899.

1904 börjar bolaget tillverka fotokemikalier. 1913 genereras 80 procent av intäkterna utanför Tyskland.

Första världskriget blir förödande för Bayer. Bolaget förlorar tillgången till större delen av sina exportmarknader. I Rysslands beslagtas dotterbolaget. I USA beslagtas bolagets patent och varumärken och säljs vidare. 1919 är omsättningen bara en tredjedel jämfört med innan kriget.

1923 drabbas bolaget av hyperinflationen i Tyskland och tvingas ställa in utdelningen.

Under mellankrigstiden står det klart att den tyska färgindustrin kommer att kunna återta sin ställning på världsmarknaden. Strategin nu blir att hitta andra nischer och fusionera in sig i I.G. Farben 1925. Bolaget Bayer förblir dock intakt inom den nya gemenskapen.  

Bayerdelen av IG Farben sysslar nu med att uteckla konstgummi och malarimedicin. Bolaget är framgångsrikt i båda fallen.

Under tredje riket och naziregimen ställs verksamheten om till krigsproduktion. Under det andra världskriget är upp till en tredjedel av alla anställda tvångsarbetare.

I november 1945 beslagtar segrarna i andra världskriget IG Farbens tillgångar. Bolaget ska upplösas och tillgångarna ska användas till reparationsbetalningar.

Verket i Leverkusen som hamnat i den brittiska ockupationszonen tillåts dock dra igång verksamheten igen under namnet Bayer. Tillsammans med Västtysklands starka ekonomiska återhämtning på 1950-talet går det mycket bra.

Förra året tjänade Bayer 4,5 euro per aktie. I år väntas bolaget tjäna 5,2 euro per aktie.

För 2023 handlas bolaget till ett p/e-tal på 11,5 och för 2024 är p/e-talet 10,4.

Givet de lukrativa och framtidsorienterade branschsegment som Bayer verkar inom är bolaget klart undervärderat. Så länge som Monsantostämningarna ligger över bolaget kan vi dock räkna med att aktiekursen kommer att vara pressad.

Trots oron sätter 15 av de 22 analytiker som bevakar Bayeraktien köp. Den genomsnittliga riktkursen är 75 euro per aktie.

Hittills i år har Bayeraktien stigit 25 procent. Sett på ett år är uppgången 12 procent. En del av förklaringen bakom uppgången är att investerarna ser att det inom det kommande året kan komma en uppgörelse rörande glyfosatstämningarna.

Det som talar mot Bayeraktien nu är dels stämningarna, dels att 2023 är ett investeringsår för läkemedelsdelen. När marknaden väl börjar blicka framåt och vi kan börja skönja en lösning på glyfosatkrisen så är Bayeraktien egentligen given i varje framtidsorienterad basdepå.