För att bankerna ska kunna ge ut bostadslån räcker inte pengarna på våra sparkonton. Därför finns något som kallas säkerställda obligationer, bostadsobligationer, som finansierar våra bolån.

Marknaden för bostadsobligationer är oerhört stor, värdet uppgick till cirka 2 500 miljarder kronor 2020 – det är ungefär dubbelt så mycket som det för Sveriges alla utställda statsobligationer.

Räntan på bostadsobligationer följer räntan på statsobligationer – och trots allt prat om höjda räntor som varit på senare tid är det faktiskt först nu som de har börjat röra på sig ordentligt även här i Sverige. Det beror på att centralbankerna håller på att strama åt.

Räntan på bostadsobligationer har stigit kraftigt sedan årsskiftet. Källa: Riksbanken

Det är främst den amerikanska inflationen som oroat marknaderna. Det som händer i USA påverkar alltså oss svenska låntagare mycket, trots att den europeiska inflationen alltså verkar vara av mer av övergående natur.

”Det påverkar ju hela obligationsmarknaden, sedan kan man ju se att riskpremien inte ökat så mycket eftersom det inte är bankerna man är orolig över. Men i förlängningen blir det ju så eftersom räntorna går upp så kommer även bankernas upplåningskostnad att öka”, säger Louis Landeman, kreditanalyschef på Danske Bank.

Louis Landeman

Att bankernas upplåningskostnad ökar kommer förstås göra avtryck i svenska låntagares plånböcker.

Bankernas genomsnittliga boräntemarginal är för närvarande 1,45 procentenheter. Källa: Finansinspektionen

Louis Landeman poängterar att vi är i ett skede som vi aldrig någonsin prövat tidigare. Och trots det stora fokuset på den låga räntan är det lätt att glömma bort de astronomiska summor som världens centralbanker köpt obligationer för.

”Det är ju främst i USA som räntorna stigit mest, men på senare tid har det spillt över på Europa och Sverige”, säger Louis Landeman.

Riksbankens innehav av bostadsobligationer Källa: Riksbanken

Faktum är att Europiska centralbanken i samband med sitt räntemöte förra veckan inte ändrade sina prognoser så mycket, men ECB-chefen, Christine Lagarde, kunde enligt marknaden inte ge tillräckligt raka besked om vad hon trodde om resten av året och det bidrog ytterligare till att höja räntorna.

”Det låter inte så mycket med en halv procent kanske, men med tanke på de låga nivåerna blir det en kraftig prisrörelse. Det man kan fråga sig nu är om vi redan sett hela ränterörelsen eller om vi bara är i början av en större prisändring på hela obligationsmarknaden”, säger Louis Landeman.

Det är framför allt i USA som inflationen skapar större och större farhågor. Inte minst för att man gått över från att ha sett den som ett övergående problem till att den verkar hänga i.

”Här i Europa är inflationen väldigt driven av stigande energipriser, men i USA är den bredbaserad. Man tror ju mer och mer att Fed ligger på efterkälken och att man därför kommer att behöva strama åt sin penningpolitik rejält framöver.

Louis Landeman är rädd att Fed kan tvingas till väsentliga räntehöjningar för att stävja inflationen.

”Då är man inne på ganska svåra frågor, att de höjer så mycket så att tillväxten bromsar in. Det är en svår balansgång. Det är klart att Fed inte vill driva in ekonomin i en lågkonjunktur, men samtidigt är de nu tvungna att agera med kraft för att behålla sin trovärdighet.”

Förutom att höja räntan kan det även bli aktuellt att inte bara dra ned på obligationsköpen, utan faktiskt att också börja sälja av de gigantiska innehaven. En risk som Louis Landeman tycker att man ofta underskattar och finns skäl till oro om man upplever att Fed har hamnat på efterkälken.

”Jag tror man ska vara ödmjuk inför vad det kan få för effekt på marknaderna om Fed börjar sälja av obligationer. Det finns så mycket osäkerhet. Vi är eventuellt i en sådan brytpunkt och det tror jag skulle kunna ha en jättestor effekt på alla tillgångspriser eftersom priserna på både aktier och fastigheter har blåsts upp så mycket under den här långa tiden med expansiv penningpolitik.”

Källa: Compricer

Inför morgondagens Riksbanksbesked tycker Louis Landeman att det även här i Sverige gäller att fundera över vad Stefan Ingves kommer att säga om just obligationsköpen. För närvarande är köpen neutrala, alltså att de bara köper i den mån som obligationerna faller ut.

”Vad Riksbanken säger om stödköpen framöver är det som jag själv tycker är intressantast att hålla koll på. Det kan få stor påverkan på räntemarknaden här i Sverige.”

Riksbanken sitter nämligen på halva stocken av statsobligationer och cirka 20 procent av alla bostadsobligationer. Ett resultat av att Riksbanken fokuserat för mycket på att bekämpa inflationen och för lite på den finansiella stabiliteten, enligt Louis Landeman.

”Jag anser att Riksbankens agerande snarare har lett till att pressa upp tillgångspriser och inte inflationen, som det var tänkt.”

Här kan du läsa min artikel om säkerställda obligationer och hur marknaden för fungerar.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud