Pausen från amorteringskravet var tänkt att hjälpa hushållen när coronakrisen slog till. Siffror från Finansinspektionen visar att 270 000 befintliga samt en av tio nya bolånetagare valde att utnyttja amorteringsfriheten.

Placera skrev i samband med att amorteringskravet sattes på paus hur man kunde gå till väga för att smartast nyttja amorteringsfriheten. I första hand gällde det att amorteringen inte skulle gå till onödig konsumtion och att hushåll med hög belåningsgrad skulle fortsätta amortera. Undantaget var ifall man inte hade en buffert, då skulle amorteringspengarna gå dit.

De med bil- privat- eller konsumtionslån skulle i första hand betala av dessa, givetvis för att det är lån med högre ränta än bolånet. Det var helt enkelt ett gyllene tillfälle att minska sina månadskostnader framöver.

Den med låg belåningsgrad och marginal i sin ekonomi fick rådet att investera sina amorteringsslantar på börsen. Nu, när vi vet hur det gick så här i efterhand, kan vi konstatera att det var ett gott råd. Sedan amorteringskravet infördes på bred front i mitten av april i fjol har börsen stigit med över 4 procent i månaden i snitt.

I ett något förenklat räkneexempel och ett antagande om en linjär utveckling på börsen (vilket inte är så långt från verkligheten som du ser på grafen nedan) har den som i stället för att amortera 5 000 kronor i månaden sparade samma summa i en bred Sverigefond fått ihop 118 500 kronor tack vare den gynnsamma utvecklingen på börsen.

Sedan amorteringsfriheten infördes har börsen stigit med över 70 procent.

Kort sagt: 17 månader av pausade amorteringsinbetalningar som i stället sparades på börsen resulterade i nästan två år av amorteringar framöver, varav sju månadsinbetalningar i som man fått i ren avkastning.

Den högre räntan (som ju blir eftersom att lånesumman inte minskar på grund av uteblivna amorteringar) är i jämförelsen snudd på försumbar på dagens nivåer. Men om en utebliven minskad räntekostnad ändå stör löser en större engångsamortering det problemet.

För den som amorterar mer än den måste, kan det vara värt att tänka på att det den senaste tiden varit mer fördelaktigt att investera pengarna på börsen för att sedan amortera i en klumpsumma, till exempel om räntan går upp.

Det beror såklart på att räntan varit så låg och bygger på antagandet att börsen även framöver stiger över tid (nära tio procent i snitt per år historiskt). Självklart gäller det att sprida sina risker i en bred Sverige- eller globalfond alternativt en väldiversifierad aktieportfölj.

En ”amorteringsportfölj” kan även bli en extra krockkudde i din ekonomi, eftersom ett högt värde i din bostad förmodligen inte hjälper så mycket om du får problem i din ekonomi, till exempel vid sjukdom eller arbetslöshet.

Fakta: Amorteringskravet och amorteringsfriheten

- Kraven innebär att hushåll som tar nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amortera två procent av lånet varje år medan hushåll med belåningsgrader mellan 50 och 70 procent ska amortera en procent. Hushåll som har bolån som är mer än 4,5 gånger större än deras samlade inkomst före skatt behöver amortera en procent till varje år.

- Bankerna har i sin kreditprövning under hela perioden med amorteringsfrihet fortsatt att räkna med att hushållen, oavsett om de använt undantaget eller inte, ska klara av att amortera enligt kraven.

- Finansinspektionens analyser visar dock att undantaget inneburit att nya bolånetagare lånat något mer och köpt marginellt dyrare bostäder än de annars skulle ha gjort. Bland nya bolånetagare är det främst de med stora lån och de med både höga belåningsgrader och skuldkvoter som har använt undantaget.

- Amorteringskravet återinförs den 1 september.

Källa: Finansinspektionen