Fredag em EST
Skanska bygger om den gamla postbyggnaden Farley Building som ligger vägg i vägg med Penn Station. En ny tåghall – the Moynihan Train Hall etableras, samtidigt det skapas nya kontor, butiksytor och restauranger.
Byggnaden är en enda stor byggarbetsplats och före det blir platsbesök är det en genomgång av Skanskas amerikanska verksamhet.
Skanska USA utgörs av fyra affärsenheter: Skanska USA Building - specialiserat inom husbyggnad för företag, Skanska USA Civil - inriktat på infrastrukturbyggande. Skanska Infrastructure Development - utvecklar projekt inom offentlig-privat-samverkan. Och Skanska USA Commercial Development som utvecklar kommersiella fastigheter i utvalda städer. Skanska USA är baserat i New York och har totalt mer än 10 000 medarbetare. Skanska är verksamt i princip över hela USA med störst fokus längs kusterna.
Det är tydligt att Skanskas amerikanska verksamhet är väletablerad. De är en stor spelare och man är rankas kontinuerligt bland de tio största byggbolagen inom de fyra områden man är verksamt i.
Utöver Farley Building/Penn Station-projektet är Skanska verksamma i ett annat prestigeprojekt i New York. De bygger om och till terminal B vid LaGuardia-flygplatsen. Det är Skanskas största projekt någonsin.
Skanska är starka inom hållbart byggande. Och just ombyggnaden av Farley Building/Penn Station kommer att minska energiåtgången med runt 25 procent, vilket ger ett minskat koldioxidavtryck. Det är i linje med New York Citys mål att reducera utsläppen av koldioxid från fastigheter i staden.
Efter genomgången av Skanskas amerikanska verksamhet är det säkerhetsgenomgång och efter det ombyte av kläder. Nu gäller kängor med stålhetta, hjälm, skyddshandskar och arbetsväst för att man ska få komma in på byggarbetsplatsen.
Först går vi upp på taket för att få en överblick på tåghallen the Moynihan Train Hall som har ett helt nytt glastak som släpper i mycket ljus.
Efter det går turen vidare för att se på tåghallen inifrån. Skanska har tagit bort ett våningsplan och öppnat upp en helt ny tåghall. Under tåghallen finns det 14 spår som man även renoverar och skapar nya rulltrappor, in- och utgångar till spåren.
I och med dagens sista aktivitet knyts hållbarhetssäcken ihop. Mötena i New York har verkligen varit från ax till limpa. Och Skanskas Farley Building/Penn Station-projektet är tydligt hur limpan kommer till.
Det jag tar med mig från mina dagar i New York är att hållbarhet och miljöfrågor är viktiga i USA. Betydligt viktigare än vad jag hade insikt om. Och inte minst så är det tydligt att kraften kommer från gräsrotsnivå, stad- och delstatsnivå och inte från den amerikanska staten.
Fredag em EST
Nästa möte är bara en kort promenad bort från ISS ESG. Jag ska till världens största investerare Blackrock som har sitt kontor på 40 East 52nd Street. Det blir makro med en genomgång av de viktigaste megatrenderna.
Elizabeth Grenfell inleder. Hon är medlem i Blackrocks amerikanska team för ETF-investeringsstrategi. Hon konstaterar att under 2019 har både aktier och ränteinvesteringar stigit i värde, trots att marknaden har rör sig helt olika under vissa perioder under året - mycket beroende på den information som kommunicerats från handelsförhandlingarna mellan USA och Kina.
De senaste månaderna har den geopolitiska risken i världen minskat. En stor faktor är sannolikheten för att ett undertecknande av Fas 1-avtal mellan USA och Kina står för dörren. Det har gynnat värdepapper med högre risk och drivit börserna till nya rekordnoteringar.
Det är tydligt när man ser på Tokyobörsens utveckling som varit stark de senaste månaderna. Hela en tredjedel av japans export går till Kina.
Sannolikheten för en hård Brexit har minskat, vilket gör att mer kapital letar sig till Europa än tidigare. Blackrock konstaterar att det varit ett stort nettoinflöde till amerikanska aktier i år. Och att investerarna föredragit kvalitetsbolag.
Största delen av aktiernas avkastning under året kommer från multipelexpansion. Det innebär att investerarna värderar förtagens vinster allt högre, vilket fått aktiernas p/e-tal att stiga när aktierna stigit i pris och vinsterna inte stigit i samma takt.
Blackrock konstaterar att ränteinvesteringarnas avkastning i år skiljer sig från sitt historiska mönster. Normalt kommer 80 procent av avkastningen från räntebetalningar och 20 procent från ökat pris på obligationen. I år är avkastningen det motsatta och obligationerna har stigit i pris när räntorna sjunkit, viket motsvara 80 procent av året totalavkastning.
Blackrock ser tre intressanta investeringsteman för 2020.
Först är det skydd av portföljen. Det drivs av ett fortsatt handelskrig mellan USA och Kina. Samtidigt är Nordkorea hotet ständigt närvarande. Blackrock tror att det kommer att fortsätta.
Det andra är att placera i det som gynnas av en förlängd ekonomisk cykel, som stöds av allt duvaktigare centralbanker. Bascase för nästa år är att Fed inte gör några ränteförändringar under 2020. Konsumenterna som är viktiga för USA:s BNP mår bra då arbetslösheten är rekordlåg. och de kommer att fortsätta konsumera, vilket hjälper till att hålla upp USA:s tillväxt. Ser vi på vinstutvecklingen 2020 så ser den bäst ut på tillväxtmarknaderna. Något som kan göra att de kan få en bra utveckling nästa år.
Det tredje är att förbereda portföljen för och göra den motståndskraftig mot en nedgång. Det kan man göra genom att investera i kvalitetsbolag med lägre risk. Även hälsovårdsbolag ser intressanta ut inför 2020.
Titiania Hanrahan avslutar med att berätta om de absolut intressantaste långsiktiga trenderna de ser.
Blackrock har hittat fem så kallade megatrender. Det är långsiktiga trender som påverkar och förändrar många olika sektorer. Och inte minst påverkar det hur vi tänker kring investeringar. Samhället har oftast underskattat effekten av nya förändringar.
Det är globala trender som spänner över många sektorer och de har en mycket stark strukturell tillväxt. Blackrock letar efter de bolag som driver utvecklingen starkast. Fördelen med strukturell tillväxt är att det växer snabbare än BNP, det växer oavsett om det är låg- eller högkonjunktur.
Blackrocks fem megatrender är:
Klimatförändringar och ändliga resurser: Om inget gör så kommer jordens genomsnittstemperatur att ha stigit med 5,8 grader sedan slutet på 1800-talet. En förändring som driver på efterfrågan på elektrifierade transporter, förnybar energi som ersättning till fossila bränslen. Det största skiftet har solpaneler gjort som är billigare än någonsin att installera. Vi kan behöva ändra vår diet och kosthållning.
Ekonomiskt ledarskap: Skifte från USA till Kina som världen största ekonomi spås ske runt år 2030. En effekt kan bli att stora företag kan bli viktigare och ha mer makt än många länder.
Demografi och sociala förändringar: Vi kan bli en miljard fler människor år 2030 samtidigt som vi bir allt äldre. Förändrar efterfrågan på arbetskraft, ökat behov för hälsovård. Kan även leda till att man behöver ta större ansvar för sin pension och privatsparande.
Snabb urbaniseringstrend: Två tredjedelar av världens befolkning uppskattas bo i storstäder 2050. År 1950 bodde runt 30 procent av världens befolkning i storstäder. Det kommer att behövas bättre infrastruktur i städer för vatten, avfallshantering, sjukhus och bättre lokaltrafik som kan ersätta bilåkande.
Teknologiska förändringar: Det driver utveckling framåt och kan leda till mer automatiserad tillverkning och genom Artificiell Intelligens så lär sig maskiner snabbare än människor. Ökad produktivitet kan hjälpa oss att hitta smarta lösningar på klimatproblematiken och ökad återvinning.
Blackrock tror att Megatrenderna kommer att skapa många nya bolag, man lyfter fram Tesla som ett exempel. Ett bolag som förändrar hela biltillverkningsbranschen.
Vi kommer att få se flera intressanta börsintroduktioner de närmaste åren. Bolag som kommer att förändra förutsättningar för många sektorer då de drivs av megatrender. Och inte minst så är klimatförändringar en av de stora megatrenderna.
Fredag fm EST
Från klimatdebatten till nästa möte med ISS ESG, en världsledande dataleverantör av hållbarhetsdata till finansmarknadens aktörer. Nu är det fokus på hur klimatförändringar påverkar finansiella portföljer.
ISS ESG håller koll på börsnoterade bolag och följer deras framsteg inom ESG.frågor som klimat, socialt ansvar och ägarstyrning. De ser på transparensen i den finansiella rapporteringen.
Det är tydligt att det finns att göra. Idag är det runt 42 procent av MSCI All Countries World Index som inte rapporterar något kring bolagens utsläpp. Det skiljer mycket mellan olika länder som bolagen hör hemma i. Exempelvis ligger svenska och franska börsbolag långt fram när det gäller rapportering kring miljö, utsläpp och miljöpåverkan.
Yovanka Bylander på ISS ESG
Investerarna är mer medvetna om miljöpåverkan och de utmaningar som det skapar idag. Det finns fysiska risker som bränder, regn och översvämningar. Det påverkar helt klart bolagens värdering i en portfölj. Andra risker är kroniska risker, vilket har att göra med förändringar i klimatet som gör att man måste förebygga och anpassa portföljen.
Investerare kan välja att ha ett riskperspektiv och ett impact perspektiv, får vi höra.
Har du ett riskperspektiv i portföljen handlar det om att investera i bolag som gör världen bättre och påverkar klimatet så lite som möjligt, exempelvis genom att investera i bolag inom förnybar energi.
Vill man istället investera efter impact investting, kan man även investera i bolag inom olika industrier som tydligt kan förbättra och reducera sina utsläpp vilket får en stor direkt påverkan på miljön. Och man påverkar bolagen att förändras genom att engagera sig i bolaget och rösta för vissa frågor på bolagstämmor.
Enligt ISS ESG är det tydligt att insikten hos investerarna om ESG-frågor ökar betydligt.
Men det är fortfarande stora skillnader mellan investerarna. De tre största investerarna i världen röstar tyvärr ofta igenom frågor på bolagstämmor som inte är bra för miljön. På andra sidan finns det en stor grupp investerare som kallar sig Climate Action 100. Idag är består gruppen av drygt 300 globala investerare som totalt förvaltar 32 000 miljarder dollar.
Climate Action 100 verkar för att bolagen ska jobba med klimatförbättringar. De har engagerade samtal kring miljöförbättringar med de största bolagen i världen.
Utöver det finns det en ännu mer hardcoregrupp av investerare som startade i september i år. Den heter Net zero asset owners alliance, den är mindre och investerarna bakom gruppen förvaltar totalt 3,2 miljarder dollar. Gruppen har bestämt sig för portföljer med noll utsläppspåverkan.
Det är uppenbart att det är samarbete som gäller inom miljöpåverkan hos investerarkollektivet. Och att det händer väldigt mycket. Precis som i Silicon Valley.
Fredag fm EST
Vi startar dagen med att lyssna på en paneldebatt om ekonomiska risker och möjligheter i ett förändrat klimat. Harriet Shugerman, grundare av miljöorganisationen Climate Mama, är moderator. Övriga i panelen är Amy Larkin, entreprenör och miljöaktivst, och Dan Zarrilli, ansvarig för New York Citys OneNYC2050 – ett projekt för att hitta lösningar på miljökrisen.
Den första frågeställningen är: Måste vi ändra oss?
Extremt väder på många olika platser i världen med onormalt höga temperaturer både på land och inte minst i haven, kan ge stora problem på sikt. Och det är allt vanligare med tydliga väderväxlingar, stormar, stora mängder regn och bränder.
Klimatet påverkar nu ekonomin och BNP, det visar inte minst översvämningarna i Venedig. Vi måste hitta lösningar på klimatproblemet, fortsätter vi som vanligt kommer vi att förstöra jorden. Det krävs sannolikt att vi måste ändra oss, enligt panelen
Kan vi förändra oss? Det är den andra frågeställningen?
Vi måste sannolikt förändra hur vi ser på företagens vinster. Här kan man se på olika sätt men utan någon natur finns det inga företag. Nya lösningar vore att införa avgifter och kostnader på de företag som har utsläpp och förorenar vilket i princip är alla företag. Man kan även tänka sig mer statliga regleringar.
Det handlar om att tänka nytt och transformera hela kedjan av tillverkning, transporter, förpackningar med mera.
Investerarna har kapitalet och pengarna och kan se till att förändringar genomförs bäst av alla. Kapital behövs för nya miljövänliga investeringar Och skapa nya företag för att lösa miljöproblem.
Det jag tar med mig från miljö och klimatdebatten är att vi måste samarbeta precis så som de tänker i Silicon Valley.
Torsdag em EST
Efter en genomgång av amerikansk politik och ekonomi har de resterande mötena ett tydligt hållbarhetsfokus. Nästa möte är i den kända skyskrapan Woolworth Building som ligger på den södra delen av Manhattan.
Capalino+Company är ett av de ledande konsultföretagen inom offentliga affärer. De driver frågor kring långsiktigt hållbar tillväxt för både privata företag, ideella organisationer och kommuner.
Rich Kassel berättar om ett samarbete med staden New York där Capalino är involverade. Staden New York har uttalat tydligt att man vill vara ett föredöme inom hållbarhet och göra staden grönare.
Samarbetet handlar om att reducera utsläppen av koldioxid från fastigheterna i New York. Beslutet kommer från kommunfullmäktige och är ett tydligt exempel på när städer tar tag i miljöfrågor och besluten inte kommer från staten.
Koldioxidprojektet i New York syftar till att skapa effektivare och mer innovativa byggnader. Målet att minska fastigheternas koldioxidavtryck och minska utsläppen med bättre och effektivare uppvärmning, effektivare avfalls- och vattenhantering, hissar och isolering.
Det är tydligt att det händer mycket inom miljö och hållbarhetsområdet i USA på lokal nivå.
Just gräsrotsnivåns dynamik är tydlig på dagens sista möte.
Där träffar jag Robert Hammond som är en eldskäl, medgrundare och chef för Friends of High Line som är en icke-vinstdrivande organisation med ansvar för driften av parken High Line i New York.
High Line är en upphöjd järnväg som är ombyggd till en nära 2,4 kilometer lång, smal allmän park som rör sig genom fram på den västra sidan av Manhattan. Den upphöjda järnvägen kom till i början på 1930-talet och användes fram till 1980. Efter det låg den i träda fram till fram till milleniesskiftet då staden New York med dåvarande borgmästare Rudy Giuliani i spetsen beslutade att den skulle rivas.
På ett informationsmöte som kommunen höll i området inför rivningen träffade Robert Hammond Joshua David. De skapade tillsammans organisationen Friends of High Line. I samband med det, var det också borgmästarbyte i New York och Michael Bloomberg tog då över ledarskapet. Han gillade idéen med att bevara High Line.
Under tiden projektet utvecklades blev allmänheten allt mer aktiv och engagerad. Det växte fram en idé om en öppen park. Det tog tio år tills parken skapades och High Line invigdes den 9 juni 2009.
Idag är det ett tydligt exempel på en framgångsrik dynamik från gräsrötter i ett lokalt område. De boende är nöjda att järnvägen är bevarad, de har fått en ny levande park samtidigt som turisterna har tagit High Line till sina hjärtan. Det är idag en av New Yorks absolut största turistattraktioner.
Torsdag fm EST (forts)
Sedan bär det iväg till Broadway för att träffa Pimco som är en av världens största ränteförvaltare. Här blir det fokus på det politiska och ekonomiska läget i USA.
Libby Cantrell som är chef över Public Policy och har ett förflutet från Washington och maktens korridorer, börjar med att berätta om Pimcos tankar kring det politiska läget i USA.
Libby Cantrell
Hon konstaterar att President Trump för ett handelskrig på tre fronter och det finns risker med alla tre. Det första är handelskriget mot Kina. Nu ser det ut som det kommer ett första fas 1-avtal. Något som hon tycket att marknaden är väldigt upphetsad över och kanske helt enkelt för överoptimistisk.
Libby Cantrell tror att det finns flera områden som Kina inte kommer att gå med på att öppna, bland annat för ett ökat utländskt ägande inom flera viktiga sektorer och frågor kring intellektuellt ägande.
Ett annat handelskrig är det med Nafta. Avtalet är klart men det finns en risk här, då kongressen ännu inte har godkänt och ratifierat avtalet.
Den tredje och sista handelskonflikten är med Europa och främst bilimporten till USA. Det var deadline förra veckan och det blir nu en fördröjning på sex månader. Hon tror att efter det blir det ytterligare sex månaders fördröjning. Men om President Trump blir återvald tror hon att det kan bli tullar på 25 procent.
Nästa år är det valår i USA och Libby Cantrell tycker att demokraternas nomineringsprocess allt mer ser ut som i filmen Hunger Games. En efter en av demokraternas kandidater försvinner samtidigt som det tillkommer några nya. Libby Cantrell påpekar också att det finns en paradox. De kandidater som kan vinna demokraternas nominering som presidentkandidat är sannolikt är för långt till vänster för att vinna det amerikanska presidentvalet 2020.
President Trump har flera trumf på hand. USA:s ekonomi är mycket stark och arbetslösheten rekordlåg. Och inte minst så har Trump en rejäl fördel i ett ovanligt stort kampanjkapital. Det överstiger vida de demokratiska kandidaternas och fortsätter att växa.
Men oavsett vem som blir nästa president så är det också val till kongressen. Även om demokraterna vinner presidentvalet, så är det inte klart att de tar makten i Senaten. Och om de gör det blir det sannolikt med en liten majoritet. Demokraterna kommer sannolikt att fortsätta att ha makten i representanthuset.
Efter Libby Cantrells politiska insikter ger Tony Crescenzi, som är medlem av Pimcos investeringskommitté, sin syn på finansmarknaden.
Tony Crescenzi
Han inleder med att tala om ESG som en riskfaktor som på sikt påverkar avkastningen. Han noterar att förra veckan hade Fed sitt första möte som handlade om ESG och klimatproblem.
Mötet hölls av Federal Reserve i San Fransisco och det handlade om klimatproblemet och om Stranded Assets. Det är tydligt att klimatfrågan skapar en tydlig riskfaktor vid investeringar inom energisektorn. Inte bara för Stranded assets. Bränderna i Kalifornien skulle kunna påverka betalningssystem och annan vital digital infrastruktur.
En annan risk han belyser är de så kallade Millenials. De bryr sig mycket mer om miljön än den stora generationen Babyboomers. På sikt kan det ändra investeringsflöden till helt nya typer av tillgångar när de förfogar över stora delar av det investeringsbara kapitalet.
Efter den inledningen får vi höra Pimcos syn på ränteläget och de risker de ser där. Pimco tror inte de ledande centralbankerna kommer att höja räntan på minst två år. Och det tar minst fem år före det blir positiva räntor. Det skapar stora risker och utmaningar när man investerar i räntepapper idag.
Och det är många faktorer att ta hänsyn till vid ränteinvesteringar. Tony Crescenzi nämner demografiproblemet som en riskfaktor då babyboomers-generationen som blir allt äldre drar ner den globala tillväxten.
Andra risker är den höga skuldsättningen. I USA är vissa städer för högt skuldsatta vilket påverkar produktiviteten och effektiviteten. Han berättar om ett tunnelprojekt i New Jersey som behöver genomföras men det saknas kapital, ett tydligt exempel där tunnelprojektet skulle minska resetider och öka effektiviteten i ekonomin på längre sikt.
Samtidigt tycker Pimco att EU har möjlighet till statliga investeringar inom infrastruktur. I och med att Christine Lagarde är ny chef för ECB och att EU har finansiellt utrymme, så finns det bra förutsättningar för investeringar. Det skulle öka produktiviteten i Europa.
I en miljö med fortsatt låga räntor globalt gynnas riskkapitalinvesteringar, aktier och fastigheter och kapitalet flockas. Det skapar risker då instabiliteten ökar.
Tony Crescenzi tycker att den nuvarande amerikanska dollarstyrkan och sjunkande räntor ger investeringsmöjligheter. Pimco investerar i en korg av tillväxtmarknadsvalutor som bland annat rysk rubel och brasilianska real. Han säger att de inte tror på någon hård brexit, och säljer både euro och dollar för att köpa tillväxtmarknadsvalutor.
Avslutningsvis säger Tony Crescenzi att Pimco tror på ett fortsatt handelskrig mellan USA och Kina. Trots det bör man fortsätta ta risk. Han drar en parallell med det kalla kriget mellan väst och öst som varade i 40 år. Om man höll sig borta från risk under den perioden, förlorade man mycket alternativ avkastning.
Torsdag fm EST
Efter en flygresa på närmare 400 mil och tre tidzoner, väntar några intensiva dagar i New York med fokus på amerikansk ekonomi, politik och inte minst på hållbarhet.
Den första dagen inleds med en genomgång av läget på finansmarknaden av Olav Chen, allokeringschef på Storebrand.
Olav Chen
Storebrand har en defensiv och försiktig hållning till aktier. De har en liten undervikt till aktier och det är främst i Norge, Sverige och på tillväxtmarknaderna. Samtidigt har de en normal aktievikt till globala aktier där USA väger runt 60 procent. För obligationer och företagskrediter har de en neutralvikt. Marknadssynen är på de kommande tre till tolv månaderna.
Den defensiva inställningen bygger på att den globala tillväxten saktat in. Handelskriget har förvärrat utvecklingen. Makrostatistiken har nått sin topp och kommit in allt sämre den senaste tiden, samtidigt som börserna har fortsatt att stiga. Under året har makroekonomin och börserna utvecklats åt helt olika håll. Olav Chen tror att centralbankernas agerande är en stor anledning att börserna har fortsatt att stiga i år.
Han konstaterar att marknaden fortsätter att revidera sin syn på den globala tillväxten inför 2020, och nu även har nedjusterat USA ekonomi på grund av handelskriget.
I USA har den viktiga industribarometern ISM sjunkit under 50 till den lägsta nivån sedan finanskrisen 2007/2008. Samtidigt konstaterar Olav Chen att servicesektorn håller sig på bra nivåer i USA. Servicedelen den klart största andelen av USA:s ekonomi.
Olav Chen konstaterar att europeisk industriproduktion har minskat mer än i USA beroende på handelskriget. Hela 70 procent av all PMI-statistik i Europa är under 50, (under 50 indikerar en minskad aktivitet). Precis som i USA är serviceindustrin i betydligt bättre form.
I världens näst största ekonomi Kina är makrotalen fortsatta svaga. Handelskriget påverkar både USA och Kina. USA har nu tullar på över 50 procent av alla kinesiska varor och tullarna skulle höjas, men i och med avsikten att skriva ett första Fas 1- avtal som indikerar att man inte höjer tullarna och till och med sänker vissa tullar, har marknaden blivit betydligt mer positiv.
Olav Chen tror att det kan bli ett ganska bra avtal som President Trump kommer att sälja in som ett väldigt bra avtal. Men att vi på längre sikt kommer att få se ett fortsatt ekonomiskt krig mellan länderna som även kommer att sprida sig till flera områden då det på längre sikt handlar om ett teknikkrig. Och den som vinner teknikkriget vinner även det ekonomiska kriget.
Sedan bär det iväg till Broadway för att träffa Pimco som är en av världens största ränteförvaltare.
Tisdag fm/em PST
Första stoppet för dagen är Volvo Group. De har ett Innovation Lab i Silicon Valley och Jenny Elfsberg tar emot oss. Det hela är lokaliserat i en låg ganska oansenlig byggnad mitt inne i Silicon Valley. Det sitter tjugo anställda forskare som jobbar med att skapa framtiden. Uppdraget är att genom samarbeten och nätverk att säkra hela Volvo Groups innovationskraft.
Jenny Elfsberg
De jobbar med att förstå hur framtiden kommer att se ut inom områden som AI, automation, elektrifiering och digitalisering. Det gör att Volvo väljer att skapa partners och samarbeten.
Företaget investerar också i vissa nystartade bolag men kan också erbjuda samarbeten och tillgång till en medlemshub. Nystartade bolag har möjlighet att sitta i Volvos lokaler. Medlemshubben har döpts till Innovation 335 hosted by Volvo. Sifferkombinationen kommer från adressen och Volvos namn tonas ned,
Jenny berättar de exempelvis investerar i bolag för att komma åt kompetens. Men det är i huvudsak samarbeten och partnerskap med andra ledande aktörer i Silicon Valley, som är viktigast för att få tillgång till innovation då teknikutvecklingen nu sker så snabbt. Det amerikanska grafikkorts- och halvledarbolaget Nvida är ett typiskt bolag som man har samarbeten med. I Nvidiafallet jobbar man i team med personal från båda bolagen då det finns ett avgränsat och tydligt uppdrag att utveckla en viss specifik teknik åt Volvogruppen.
Det är intressant att notera att Silicon Valley de senaste åren har blivit ett kluster för fordonsindustrin. Mycket är det nog tack vare Teslas framgångar.
Det finns en entreprenörskultur som bygger på samarbeten och en vilja att hjälpa varandra för att alla ska lyckas och ta tekniken framåt. Genom att så många har närvaro i Silicon Valley, hittar man lätt de företag och nystartade bolag som ligger i framkant av teknikutvecklingen. Det är helt enkelt ett i många fall unikt ekosystem för teknisk utveckling som nu påverkar alla typer av företag och sektorer.
In i bussen för att åka vidare till halvledarjätten Intel för dagens andra möte. Kontrasten mot Volvos lugna miljö är slående. Vi hamnar i ett stort kontorsområde där Intel huserar.
Där träffar vi Intel Capital som är en riskkapitalverksamhet inom Intel. Trina Van Pelt och Andy Fliger berättar att deras verksamhet har 30 år på nacken. Verksamhetens ledord är ”The Power of Sensing Trends ”, vilket innebär att de letar efter framtidens teknik så att Intel kan fortsätta leda utvecklingen och inte bli i frånsprungna.
Genom åren har man blivit en av de största teknikinvesterarna i världen och en storspelare i Silicon Valleys riskkapitalvärld. Intel Capital har totalt genomfört 1 500 bolagsinvesteringar i 57 länder. Och investerat totalt drygt 12 miljarder dollar. 660 av bolagen har efter investeringar sålts vidare eller börsintroducerats. Bland de svenska investeringarna man har gjort finns betalningsbolaget iZettle och ögonigenkänningsbolaget Tobii.
Trina Van Pelt
Under 2018 investerade man totalt 390 miljoner dollar i ett 30-tal bolag. Ett normalt år investerar de mellan 350 till 400 miljoner dollar.
Tekniska fokusområden för stora delar av investeringarna sker inom Artificiell Industri, automatisering, datacenters och molntjänster. Här tycks man se de viktigaste trenderna i teknikindustrin idag. Målet är att hitta nya trender tidigt. Man får genom investeringen också tillgång till ny teknik. Och oftast öppnar man upp Intel så att det investerade bolaget kommer åt Intels teknik och kan utveckla sina produkter och tjänster mot den tekniken.
En normal investering i ett bolag innebär att man äger mellan 15 till 20 procent. Det innebär att man oftast gör investeringen med andra riskkapitalbolag. Det kan röra sig om rena riskkapitalbolag som sitter på berömda Sand Hill Road i Palo Alto, eller andra teknikbolag som har riskkapitalavdelningar. Här är man tydlig med att det är en kombination av konkurrens mellan riskkapitalet men samtidigt ett samarbete. Intel Capital kallar det för ”Co-ompertion”. För i slutändan vill man åt ny teknik och samtidigt få en bra och hög avkastning på investeringarna.
Efter mötet ser vi på Intels museum som är en historia över bolagets ledande roll som ledande utvecklare av minne och processorer.
In i bussen som tar oss till Clara Valley där Ericsson har sin labverksamhet som de döpt till D-15, som ska symbolisera platsen där Ericsson skapades 1876. Vilket var i ett kök på Drottninggatan 15 i Stockholm.
Vi får lyssna på Jan Söderström som är chef för Ericsson i Silicon Valley och globalt för forskningen inom Internet och nätverk. De har verksamhet på flera platser i världen och det är totalt runt 100 personer i verksamheten.
Jan Söderström
Martin Zander, som är chef för stategiska sammabeten och ekosystem som har fokus på 5G, molntjänstter och internet of things (IoT), delar också med sig av sina tankar.
D-15 fokuserar på samarbeten och utbyten med andra företag. I grunden har man ett forskningssamarbete med tre ledande universitet, Stanford, Berkeley och Carnegie Mellon.
Man har regelbundna Meetups då man bjuder in andra företag i Silicon Valley för att samverka i en 5G-miljö. Intresset brukar vara stort och det kommer mellan 150 och 200 personer.
Det är kreativa möten där man gemensamt försöker hitta lösningar för att få IoT att fungera så bra som möjligt när 5G lanseras. Olika aktörer har olika behov. Industrin har sina behov av IoT för att i realtid ha kontroll av en automatiserad och robotiserad produktionsprocess. Google och Tesla har helt andra problemställningar och frågor kring IoT. I Teslas fall handlar det i stora delar om självkörande bilar som kommer att kräva mycket snabb respons på information och data mellan bilarnas olikas sensorer och andra datorer. Information som kommer att förflyttas snabbt med stort behov av 5G-teknologin.
Det var dagens sista möte. Imorgon flyger jag vidare till östkusten och New York för att ta tempen på Wall Street. Men först ska jag se ishockeymatchen mellan San Jose Shark och Edmonton Oilers i SAP Arena i San Jose.
Måndag fm/em PST
Nästa möte är med Jonathan Curtis förvaltare av Franklin Technology Fund som tror mycket på digitaliseringstrenden.
Digitalisering och disruptors ändrar hela industrier. Alibaba som är e-handlare har inga egna lager och de är idag bland de största bolagen i världen på betalningar. Ett annat exempel är Facebook. Det är värdens största sociala nätverk och det unika är att de inte skapar något eget innehåll utan det gör användare/kunder.
Jonathan poängterar att av världens tio största bolag idag är hela åtta teknikrelaterade. Och det är ett ständigt nytt flöde av nya bolag. Han lyfter fram att Apple var den första disruptorn inom musikindustrin. De gjorde det möjligt att köpa och ladda ned enskilda låtar. De fick senare konkurrens av svenska Spotify, ett bolag som ju som bekant ändrade affärsmodellen då de började med månadsbetalningar och att man streamade musiken. Apple blev helt enkelt utkonkurrerad av Spotify. Fonden är investerade i Spotify.
Efter Jonathan Curtis lyssnade jag på en paneldiskussion om Silicon Valleys miljö för start ups och riskkapital. Det är tydligt att det finns mycket kapital som letar efter investeringar i onoterade bolag. En av de främsta anledningarna för att investera tidigt i bolagen när de är onoterade är att de har stor möjlighet till en stark tillväxt. Det är inte lika lätt att hitta den typen av tillväxt bland de noterade bolagen. De senaste åren har det tillkommit flera aktörer som pensionsfonder. De letar numera efter nystartade bolag att investera i.
Det blir en snabb lunch innan vi åker vidare till centrala San Francisco och Oracle Park. Där huserar stadens baseball-lag San Francisco Giants. Och vi får en genomgång av VD Larry Bear som var med och köpte bolaget 1993. Själva laget är grundat 1883 i New York och flyttade till San Francisco 1956. År 2000 flyttade man in på nuvarande arena.
Larry Bear säger att man är ett media/underhållningsbolag. San Francisco Giants har varit väldigt framgångsrika på 2010-talet med tre vinster i World Series. Det är ett populärt lag och man drar i princip fulla hus, vilket är 41 000 platser. Hela 31 000 är sålda som säsongbiljetter, vilket ger en bra bas av intäkter. Runt 50 procent av intäkterna är från biljetter och mat och dryck på arena. Resterande del är olika typer av mediaavtal och reklamintäkter.
Basebollen är som många äldre sporter utsatta för ny konkurrens. De jobbar hårt för att få barn intresserade, men det är tuff konkurrens bland annat med e-sport och gaming. Man jobbar mycket på kundservice så att det ska bli en social tillställning som kan locka en ny publik. De letar ständigt nya intäkter och man försöker hyra ut arena så mycket man kan till olika evenemang som konserter och andra aktiviter. En annan ambition man har är att bredda baseballen till andra länder utanför USA.
Larry Bear säger att man har köpt mark nära arenan som man ska förädla till bostäder och kontor. En intressant investering som breddar San Francisco Giants till ett litet fastighetsbolag. Man gör även lite riskkapitalinvesteringar i bolag med en anknytning till baseball som man tror kan förbättra för olika delar av verksamheten. Som exempel har de köpt in sig i ett bolag som gör automatiska grindar till flygplatser. Man hoppas den tekniken ska kunna användas på arenan för att underlätta vid inpassering av fans när det är match.
Larry Bear avslutar med att vi kom på fel årstid för säsongen börjar först i april och slutar i september och innehåller hela 162 matcher.
Efter mötet med San Francisco Giants är det en rask promenad till dagen sista träff som är med den Svensk-Amerikanska handelskammaren i San Francisco. En organisation som inte är vinstdriven och inte får några skattemedel utan drivs av medlemsbolag.
Verksamheten har funnit i San Francisco sedan 1948, några år före Silicon Valley fanns som begrepp. Den jobbar för ett ökat utbyte mellan svenska och amerikanska bolag i norra Kalifornien. Man skapar olika typer av aktiviteter för bolag som inte har någon verksamhet i San Francisco-regionen. Handelskammaren har ett brett fokus. Det kan vara allt från att hjälpa till med att rekrytera personal till att dela med sig av erfarenheter och nätverk när bolag vill etablera sig.
De berättar att idag kommer det inte så mycket nystartade bolag hit från Sverige för etablering, utan det är i huvudsak traditionella etablerade svenska bolag som letar sig hit. Nyligen har man hjälpt Seco Tools och även Volvo som nyss etablerat ett innovationslabb i Silicon Valley.
Efter det var det nära till tågstationen och ta tåget tillbaka till Palo Alto. Imorgon ska jag besöka Volvo Innovation Lab, Intel och Ericsson för att se på deras Internet of Things-studio och höra mer om 5G.
Måndag fm PST
Efter en kort bussfärd hamnar jag på Franklin Templetons huvudkontor. Först en genomgång från Franklin Templetons USA-förvaltare Grant Bowers på US Opportunities Fund.
Grant Bowers förklarar hur de ser på den amerikanska aktiemarknaden och vilka investeringsteman de tror på. Han säger att vi är inne i en av de längsta aktieuppgångarna någonsin. Den började 2009 men har drivits av en av de lägsta BNP-uppgångarna. Uppgången har drivits av en medioker ekonomisk tillväxt samtidigt som inflationen är rekordlåg.
Inför 2020 ser han inga riktiga moln på himlen. Grant Bowers konstaterar att det är sent i cykeln men att den amerikanska ekonomin fortfarande växer 2020, och det finns inga riktiga bubblor i sikte. Det gör att han inte tycker man ska lämna aktiemarknaden.
Det finns flera starka drivkrafter och en av de viktigaste är den amerikanska konsumenten. Privatkonsumtionen står idag för ungefär 60 procent av BNP. Och den ser ut att fortsätta då lönerna fortsätter att ökar och arbetslösheten är rekordlåg. Den privata skuldsättningen fortsätter också att minska, vilket är en viktig faktor.
Grant Bowers säger att millenialsgenerationen har ett annat köpmönster än tidigare generationer. De gifter sig senare, konsumerar mindre och lägger mer på upplevelser och kan vara en av orsakerna till lägre skuldsättning. Men han tror att de har ett uppdämt köpbehov av allt från bostäder till kapitalvaror.
Andra faktorer som talar för en fortsatt börsuppgång är att bolagens vinstökningar fortsätter med en robust utveckling. Grant Bowers tror att bolagens vinster fortsätter att öka under 2020. Det drivs av en ökad efterfrågan hos både privatpersoner och företagsinvesteringar. Alla stora och viktiga sektorer i det stora S&P 500 index har omsättningstillväxt under nästa år. Andra viktiga delar för en börsuppgång är att utdelningar och aktieåterköp fortsätter att öka. Han räknar med att de ger runt 5 procent och skapar ett bra kassaflöde till marknaden och investerarna.
Grant Bowers ser även en ökad uppköpsaktivitet över kontinenterna - så kallade Crossborders M&A - nästa år. Det beror på en låg global tillväxt, och amerikanska bolag kommer att driva det då man har en hög värdering och en stark dollar, vilket gynnar dem att göra uppköp.
Värderingen på det viktiga S&P 500 för nästa års vinster ligger på snittet för de senaste 20 åren på motsvarande p/e-tal 16,8. Han konstaterar att det varken är dyrt eller billigt utan en ganska rimlig värdering med tanke på globala oroligheter som handelskriget och Brexit samt att man är sent i cykeln. De flesta värderingsvariabler handlas på sina historiska snitt. Det som avviker är räntorna som är på historiskt låga nivåer, konstaterar Grant Bowers.
Han säger att USA-börserna är högre värderad än de europeiska. Det finns flera anledningar till det. Vinstmarginalerna är högre för amerikanska bolag, vilket är en viktig faktor som gör att amerikanska bolag handlas högre än europeiska. USA-börserna drivs mer av tillväxtbolag, något som skapar en starkare och högre tillväxt. Samtidigt som Europa har mer av den traditionella basindustrin och banker, som växer långsammare, vilket gör att de ska ha en lägre värdering.
Grant Bowers ser flera intressanta möjligheter inom digitaliseringstemat, ett övergripande tema som växer mer än BNP.
Digitala betalningslösningar är ett område med stark tillväxt. Det påverkar många marknader som e-handel. Här investerar fonden i Visa och Mastercard. Bolagen har en har en unik ställning och det finns en stark efterfrågan på flera betalkort och mer digitala betalningar.
Hälsovård är en annan sektor som gynnas av digitaliseringstemat som han lyfter fram. Den drivs av flera trender, vi har en allt äldre befolkning och en ökadande medelklass i många länder som får det lättare att få vård. Grant Bowers tror att det kommer att bli mycket innovation där teknik och hälsovård möts. Viktiga underområden är bland annat genterapi och robotkirurgi, områden som har en ljus framtid med långsiktiga tillväxtmöjligheter de närmaste 5 till 10 år. Några bolag fonden är investerad i är Edwards Lifesciences och Intuitiv Surgical, bolag som har innovativa produkter som skapar efterfrågan på nya marknader.
Söndag PST
Det är nästan på dagen två år sedan jag var här senast. Det blir några välfyllda dagar med många möten på agendan. Men idag är det fokus på att få ordning på jetlaggen. Receptet är ett löppass samt ett besök på California Academy of Sciences.
Vi rivstartar morgondagen med att träffa flera fondförvaltare hos Franklin Templeton. En av få fondförvaltare som sitter strategiskt mitt i Silicon Valley. Det blir intervju med förvaltare av US Opportunities fund. Vi ska få höra vad det tror om de amerikanska börserna inför 2020 och vilka sektorer som är hetast och om det finns några bolag som man tror sticker ut.
En av världens största teknikfonder är Franklin Technololgy Fund. Här vill jag veta mer om vilka trender som är hetast inom techsektorn. Hur man letar framtida aktievinnare och om vilka bolag som är nästa generations FAANG-bolag. Fonden har även möjlighet att investera viss del av kapitalet i onoterade bolag och agera lite som en riskkapitalist.
Fondbolaget har även en egen fintech-hub bredvid huvudkontoret. Där försöker man hjälpa intressanta fintech-bolag att växa fram. Så jag ska också få lära mig mer om hur miljön för riskkapitalinvesteringar fungerar i Silicon Valley.
Vid Palo Alto ligger det världberömda Stanford-universitet. I utkanten av universitetsområdet finns deras forskningspark och där ligger en av VC-industrins mest kända gator: Sand Hill Road. Här trängs de kända VC-firmorna som varit med och finansierat teknikbolag från Intel, Apple till dagens ännu inte börsnoterade framtidsbolag.
Det kommer att bli flera företagsbesök på plats, bland annat vårt svenska infrastrukturbolag Ericsson som ska berätta om nästa generations nätverk 5G, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna få se självkörande bilar och för att internet of things ska bil verkligt.
Vi ska också besöka Volvos innovationslabb, lägligt placerat i Silicon Valley. Där ska vi även få träffa flera samarbetspartners. Intel – bolaget som skapade microprocessorn och lade grunden till persondatorn starka tillväxt – står också på schemat.
Vad passar bättre än ett avslutande besök på självaste NASA före resan styr vidare mot öst och New York?
.png)
