Företagens it-strukturer har förändrats från grunden i och med programvaruleverantörernas flytt till molnet. Bakom omställningen står bolag som Microsoft (Office 365), Salesforce, Workday, Servicenow, Amazon Web Services och Googles Azure. Skiftet till molnet sker i alla branscher.

Listan med lyckade programvarubolag som satsat på en abonnemangsmodell (SaaS) kan göras lång. Och mjukvarubolagen har varit mycket bra investeringar de senaste åren.

I nästa varv bör det var cybersäkerhetsbolagen som står inför motsvarande skördetid. Men än så länge är molnbaserad cybersäkerhet en investering i sin linda. Marknaden är kraftigt fragmenterad, många av bolagen är unga och växer kraftigt. Men färre bolag är lönsamma och de faktiska vinnarna på lång sikt är långt ifrån självklara.

Det vi vet är att efterfrågan på molnbaserade cybersäkerhetslösningar växer snabbt. De senaste fem åren har tillväxten årligen legat över 30 procent i snitt, enligt Gartner. Men trots tillväxten har investeringarna i molnbaserade lösningar varit relativt små.

Den främsta anledningen till att säkerhetsarbetet släpar efter är att omställningen till molnbaserade programvara, nya arbetssätt och allt vad det innebär, har gått väldigt snabbt. Nu för tiden går det heller inte en vecka utan nya rubriker om it-skandaler och dataintrång.

Arbetslivet ser inte ut som det gjort tidigare. Distansarbete är mycket mer vanligt. Både konsulter och egen personal behöver åtkomst till program och information från andra platser än huvudkontoret och då ökar riskerna om ändnoderna inte är skyddade.

Traditionellt bygger it-säkerhet på att skydda den lokala infrastrukturen (huvudkontoret). Sedan har all trafik dirigerats genom de egna nätverken för att öka säkerheten. Detta har skapat en getingmidja i trafikflödet och enorma resurser har lagt på att öka kapaciteten för att hantera detta.

Nu är it-miljöerna betydligt mer komplexa. En mängd olika programvaror från olika leverantörer har flätats samman och det har helt enkelt blivit för mycket att hålla koll på. Alla som prövat en föråldrad VPN-anslutning för att styra en arbetsdator på distans vet att det varit långt ifrån en dans på rosor.

När programvarorna flyttat ut i molnet har också ett skugg-system vuxit fram. Inte alltid, men ibland har användarna kunnat logga in direkt i de webb- och molnbaserade programmen utan först skydda sin egen uppkoppling. Det har lämnat feta hål i it-säkerheten som helt fokuserats på att skydda de egna nätverken, men glömt programmen i molnet.

Cybersäkerhetsindustrin har försökt förklara detta med en liknelse. Om företagets digitala tillgångar och huvudkontor är ett slott, så har skyddet bestått av höga murar och djupa vallgravar runt detta. När de känsliga tillgångarna inte längre förvaras på borggården utan ryms i molnet är det ett dåligt sätt att hålla fienderna borta.

Murarna måste rivas och istället bör trafiken skyddas av ett nät mellan användarna och de digitala tillgångarna, oavsett anslutningspunkt. Man kan beskriva det som att det egna nätverket måste definierats om till att gälla hela internet.

Zscalers lösning för uppkopplingar mot molntjänster och andra externa tillgångar på nätet kallas ZIA, eller Zscaler Internet Access. Det är en säkerhetsplattform som fungerar som både nyckel och filter mellan användaren och de externa funktioner som används, tillexempel CRM-system eller andra molntjänster.

Zscaler Private Access fungerar likadant men läggs mellan användaren och de interna funktionerna, som till exempel interna HR-tjänster och liknande.

Poängen är att oavsett var personalen befinner sig fysiskt, är trafiken skyddad och går direkt till källan istället för genom egna servrar först.

Enligt Gartner är det Zscaler och konkurrenten Symantec som ligger längst fram när det kommer till den nya typen av molnbaserad cybersäkerhet.

Och precis som molnprogramen som används dagligen hos företagen köper kunderna säkerheten som en tjänst på abonnemang. Lösningen från Zscaler kallas därför för en PaaS-tjänst, eller Platform as a Service.

Väl på plats blir en sådan lösning en vital del av infrastrukturen. Och kostnaden för att byta leverantör får då anses vara hög, vilket om kunderna är nöjda talar för en låg churn i kundbasen.

Morningstar som analyserat Zscaler menar att merparten av försäljningen sker genom partners och inte genom återförsäljare och distributörer, vilket ofta varit fallet för traditionell it-säkerhet, och att detta talar för en djupare integration av plattformen.

Drygt ett år har gått sedan noteringen och Zscaler har givit mer än fyra gånger pengarna till tidiga IPO-investerare. Men trots detta är bolaget bara värderat till 8,65 miljarder dollar, i relation till it-giganter som Cisco är detta väldigt lite. Insiderägandet är även efter börsnoteringen högt (Vid noteringstillfället ägde insiders hela 60 procent av de utestående aktierna).

En styrka är att Zscaler tidigt varit en internationell spelare med över 50 procent av sin försäljning utanför USA. Analytikerna som följer bolaget och rapporterar till Factset är positiva. I det senaste räkenskapsåret, som avslutades i juli 2018 omsatte bolaget 190 miljoner dollar. Fram till juli 2019 förväntas omsättningen ha vuxit till 291,3 miljoner dollar, vilket motsvarar en tillväxt på 53 procent.

Orderboken sväller snabbare och var vid fjolårets utgång hela 245,4 miljoner dollar. I slutet på innevarande räkenskapsår bedöms detta ökat till 368 miljoner dollar.

Bruttomarginalen ligger i prognosen stadigt i prognosen kring 80 procent under kommande år.

Justerat för diverse väntas Zscaler göra vinst redan i år. Men regelrätta plussiffror ser vi inte förrän 2021, enligt GAAP-redovisningen. Det fria kassaflödet är i dagsläget lågt. Positivt är också att bolaget är skuldfritt.

Zscaler är trots höga förväntningar ingen självklar investering. Det går inte att tala om en rimlig värdering i konventionella mått.

Men trender som driver utvecklingen i deras marknad är mycket starka, bolaget är erkänt duktiga på sin sak och trenden är stigande i aktien.

Zscaler finns ännu inte med i särskilt många teknikfonder. Men BGF Next Generation Technology och en av världens bästa teknikfonder, Franklin Technology, har snappat upp aktien, om än den bara står för en mycket liten del av portföljen.

Som en del i en bredare satsning på cybersäkerhet kan jag tänka mig att lägga en del av potten i bolaget.