Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 6 den 4 februari. Gå in på Börsveckan.se för att starta din prenumeration och ta del av alla Börsveckans artiklar.
Risk och nytänkande har präglat Kinneviks historia, liksom att utmana etablerade strukturer. Men vad finns kvar att utmana i ett Sverige som privatiserat allt som går att privatisera och lite till?
I det perspektivet ter det sig naturligt, om än sorgligt, att familjen Stenbeck tar ett kliv tillbaka från sitt Kinnevik. I och med att Cristina Stenbeck lämnar sin plats i Kinneviks styrelse. Kalla mig sentimental, men det känns som att lite av bolagets själ följer med Cristina ut ur styrelserummet.
Familjen Stenbeck är så intimt förknippad med Kinnevik att det är svårt att se bolaget utan åtminstone någon familjemedlem i ledningen. Samtidigt kanske det är ett naturligt steg för denna utmanare som i någon bemärkelse saknar utmaningar.
Kinnevik föddes ur Kreugerkraschen då Hugo Stenbeck var med i avvecklingen av Kreugerkoncernen och blev en av medgrundarna till Kinnevik 1936. Genom att belåna sitt innehav kunde Hugo Stenbeck gradvis öka sitt inflytande och detta risktagande skulle bli något av ett adelsmärke även för nästa generation – Jan Stenbeck.
Ivar Kreuger.
Utmanare och entreprenör Någon beskrev Jan Stenbeck som det perfekta exemplet på ”creative destruction”, ett koncept som myntades av den österrikiska nationalekonomen Joseph Schumpeter. Det betyder lite förenklat att innovation förstör befintliga strukturer för att bana väg för nya.
Och ser man till Jan Stenbecks strategier och vägval verkar der onekligen vara precis vad han ville. Med faiblesse för att utmana framför allt monopol var han nytänkande inom framför allt media och telekom. Dessa branscher var fortfarande hårt reglerade i Sverige på 70- och 80-talet med Televerket och public service (SVT) som dominanter. Men tidsandan höll på att förändras och Jan Stenbeck blev en uttolkare av de nya vindarna. Med mediekoncernen MTG slogs han mot etablerade media inom såväl radio, tryckt media och tv.
Med Comviq utmanade han Televerket och lyckades finna ett par kryphål som gjorde att bolaget kunde konkurrera. Med 90-talet kom de första privatiseringarna, posten skulle bolagiseras och mycket annat. Då hade Kinnevikbolagen redan en stark position att kapitalisera på och koncernbolagen hade även bidragit till den nya tidsandan, inte bara seglat med den.
Så det är svårt att överskatta Jan Stenbecks bidrag till att lyfta Sverige ur DDR-mörkret in i en tid när pluralism sågs som någonting bra. Visst går det att ifrågasätta en del av Kinnevikbolagen. Kanske var Metro en redaktionellt svag tidning med korta artiklar och en lite publikfriande stil.
Men de tvingade om inte annat det befintliga tidningsoligopolet till nytänkande. Samma sak med Comviq, Millicom och Tele2 inom telekomsegmentet. Så inte nog med att Kinnevik faktiskt skapade stora värden för sina aktieägare, det skapade också stora värden för samhället i och med att det bröt upp gamla, lätt dysfunktionella monopol.
Även Cristina Stenbeck imponerade, med att snabbt axla stort ansvar efter Jan stenbecks hastiga frånfälle och under hennes tid så försköts fokus än en gång. Med tidiga investeringar i internetsektorn togs ett nytt kliv framåt och Kinnevik var åter en ledande aktör i en bransch som stöpte om befintliga strukturer.
Christina Stenbeck.
Alla generationer bidrog Samma entreprenörsanda och mod som utmärkte Jan Stenbeck finns uppenbarligen kvar även i generationen efter och istället för den klassiska cykeln av att ”bygga upp, förvalta och fördärva” så har Kinnevik utvecklats framåt i varje steg. Men som Oscar Wilde en gång skrev: ”det finns två tragedier i livet, den ena är att inte få vad man vill ha och den andra är att få det”.
Så har världen förändrats och det finns inte några monopol kvar att utmana, åtminstone inte i Sverige. Så kanske är det naturligt att ta ett steg bort från Kinnevik? Oavsett vilket så är det synd att det inte finns någon Stenbeck kvar i styrelsen, men vem vet. Kanske kommer det nya Stenbeckbolag till börsen i framtiden?
PS. Den 19 februari anordnar Börsveckan, tillsammans med Financial Hearings, en småbolagsdag med fokus på biotech-sektorn. Anmäl dig via financialhearings.com och kom och träffa oss i redaktionen. En rad spännande bolag utlovas! DS.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 6 den 4 februari. Gå in på Börsveckan.se för att starta din prenumeration och ta del av alla Börsveckans artiklar.
