Första stoppet på resan är Seoul i Sydkorea. Här ska jag ska tillbringa några intensiva dagar med mycket möten. Jag har aldrig varit i landet tidigare och inser att jag inte kan särskilt mycket om Sydkorea. Förutom då att Korea är uppdelat i Nord- och Sydkorea sedan 50-talet och har ett antal stora internationella företag som Samsung.

Det visar sig att Sydkorea sedan krigsslutet 1953 förvandlats från ett fattigt jordbruksland till ett av världens rikaste länder. Det har skett en enorm ekonomisk utveckling på kort tid. Sydkorea är världens tolfte största ekonomi.

Den snabba utvecklingen skedde under en enpartistat med en tydlig utvecklingsplan likt femårsplaner, en strikt men effektiv industrialiseringspolitik. USA hjälpte till med kapital efter kriget. Det blev fokus på export och tung industri. Exportinriktade bolag fick stora subventioner, billiga lån och andra privilegier mot att man följde statens utvecklingsplan till punkt och pricka. En symbios mellan företag och staten som lade grunden till de enorma konglomerat som på koreanska heter ”Chaebol”, vilket betyder ”rik klan”.

Det är ett passande namn då de drivs av förmögna familjer som än idag har stor kontroll över verksamheterna. De största konglomeraten idag är Samsung, LG, Lotte, Hanjin och Hyundai. Konglomerat med närmast monopolställning.

Sydkorea hade en BNP-tillväxt under lång period på drygt 10 procent per år. Idag har den lugnat ner sig då ekonomin är mer mogen, ifjol landade den på 2,6 procent. Ungefär som i Sverige. Vilket är normalt då landet inte är tillväxtmarknadsland utan nu ett utvecklat land som hör till OECD-länderna.

Landets befolkning är drygt 51 miljoner och runt 20 miljoner sydkoreaner lever i och kring huvudstaden Seoul. Parallellt med industripolitiken har man haft en tydlig utbildningspolitik, med erkänt bra grundskola och högre utbildning.

Först 1987 blev landet en demokrati med fria val. Den snabba ekonomiska utvecklingen i landet har skapat många dominerande industriföretag och flera högteknologiska giganter. Flera bolag är idag både större och lönsammare än bolag från storebror Japan. Sydkoreanska bolag har just många japanska konkurrenter inom teknologi, konsumentelektronik, biltillverkning och internet.

Största bolag är teknikjätten Samsung Electronics, som är världsledande inom halvledare, smarta telefoner, olika typer av skärmar som exempelvis OLED och inte minst hemelektronik.

Samsungs börsvärde är idag drygt 2 000 miljarder kronor. Det placerar bolaget som ett av Asiens absolut största bolag. Det utgör hela 25 procent av Seoulbörsens värde. Halvledartillverkaren SK Hynix är näst störst och väger runt 5 procent av totala börsvärdet.

Seoulbörsen är idag en av Asiens största börser mätt i börsvärde. Och runt 2 200 bolag är noterade. Största sektor är teknikbolag som dominerar på drygt 40 procent. Det är sedan ett stort hopp ner till finanssektorn som väger 12,5 procent, följt av konsumentbolag. Industribolagen kommer först på fjärdeplats på 9 procent.

Trots att Seoulbörsen startade så sent som 1956, har indexutvecklingen imponerat. De senaste tio åren har MSCI Korea index haft en årlig avkastning på 8,3 procent, väl i nivå med övriga asiatiska börser. Men klart högre avkastning än det breda tillväxtmarknadsindexet MSCI Emerging Markets som avkastat i genomsnitt 5,8 procent de senaste tio åren.

Intressant att notera är att Seoulbörsen är Asiens billigaste börs och värderas till ett lågt p/e-tal på 9, jämfört med snittet för övriga asiatiskabörser på p/e-tal 13. Rabatten beror till stor del konglomeratstrukturen ”Chaebol”, som ger dålig insikt i bolagen och svagt skydd för minoritetsägare.

Imorgon tas pulsen på flera företag, ett industribolag, en hotellkedja och kosmetikbolag samt möte med Carnegies erfarne Asienfondförvaltare Gunnar Påhlson.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.