Marknadens utbud av fonder kan tyckas oändligt. Fonder kan investera i olika regioner, olika länder och olika branscher och inte minst i olika typer av värdepapper. Den första grova indelningen av traditionella fonder görs mellan aktiefonder och räntefonder. Blandfonder kallas de som både investerar i aktier och räntor.

Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper. Man skiljer på olika typer av räntefonder beroende på vilken återstående löptid fonden får ha på sina innehav.

Korträntefonder eller likviditetsfonder kallas de räntefonder som innehar värdepapper med korta löptider. Räntefonder som placerar i värdepapper med längre löptider än ett år benämns långa räntefonder, och består oftast av olika typer av obligationer.

Företagsobligationsfonder investerar, som namnet antyder, i företagsobligationer. De kan ha olika löptider.

Här kan du läsa Placeras guide till räntefonder.

Blandfonder är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen av aktier respektive räntepapper skiljer sig åt mellan blandfonderna och deras placeringar styrs av fondens strategival. Ju större andel aktier desto större möjligheter till bra avkastning på sikt.

En aktivt förvaltad blandfond omfördelar kapitalet i räntepapper och aktier utifrån vad förvaltaren tror kommer avkasta mest framöver. Placeringarna görs med god riskspridning såväl geografiskt som branschmässigt.

Blandfonder riktar sig till dig som inte själv vill placera om sina pengar mellan aktier och räntor beroende på marknadsläget. Det finns blandfonder som bara investerar i Sverige, önskar man ha mindre risk kan man satsa på en blandfond med inriktning på flera geografiska marknader.

Det finns också hedgefonder, som har som mål att ge avkastning oavsett om börsen går upp eller ned. De kallas också för alternativa fonder eller specialfonder och förvaltaren har stora friheter att använda olika typer av finansiella instrument i sin förvaltning, vilket gör att de inte behöver följa marknadens upp- och nedgångar.

En aktiefond måste till 85 procent bestå av aktier eller aktierelaterade värdepapper, och det måste vara minst 16 olika aktier. Vanligt är att aktiefonderna investerar i börsnoterade bolag, men det finns även de fonder som placerar i onoterade aktier, vilket oftast innebär en högre risk i fonden.

En typ av aktiefond är så kallade indexfonder, vilka ofta maskinellt investerar längs ett specifikt börsindex. Dessa fonder förses ofta med en lägre förvaltningsavgift och kan därför vara ett billigt sätt att få exponering mot olika börser.

Många förvaltare vill försöka lyckas bättre än fondens jämförelseindex, och försöker aktivt hitta börsens guldkorn oberoende av index.  Aktiva fonder kan mycket väl lyckas slå index, men å andra sidan förses de oftast också med en högre förvaltningsavgift.

Vanliga fondtyper är land- eller regionfonder, där du som sparare får exponering mot en specifik geografisk marknad. Dessa kan investera i olika sorters värdepapper men de flesta är geografiska aktiefonder som alltså köper aktier i regionens börsbolag.

Den som önskar en lägre risk för sitt fondsparande satsar med fördel på en bred regionfond, kanske en globalfond. Där letar förvaltaren efter de mest attraktiva aktierna på alla världens börser.

Den som är beredd att ta en högre risk med en del av sitt kapital, men i gengäld få chans till högre avkastning, satsar på en smalare fond.

Tror du att en specifik sektor kommer att gå bra framöver är det kanske läge att satsa på en branschfond. Det är en aktiefond som till minst 80 procent investerar i företag som verkar inom en viss bransch, ofta på global basis. Bolag från världens alla hörn finns alltså ofta representerade i fondportföljen, vilket minskar den bolagsspecifika risken.

Förvaltarens investeringsunivers kan ändå vara relativt smalt. Därför är svängningarna ofta högre i branschfonder, än i till exempel en globalfond. Branschfonder har inte sällan en högre avgift än till exempel regionfonder.

De olika region- och branschfonderna kan ytterligare smalna av och nischa sitt investeringsuniversum genom att välja att investera i små, mellanstora eller stora bolag inom den valda sektorn eller regionen.

Små bolag är generellt mer volatila, det vill säga de har större kurssvängningar, än stora företag. Därför är småbolagsfonder vanligtvis förenat med en högre risk än de fonder som investerar i större bolag. En svensk småbolagsfond har högre risk, men kanske större chans till högre avkastning, än en nordamerikansk fond som investerar i amerikanska börsjättar.

Hos till exempel nätmäklarna Avanza och Nordnet samt på Morningstar.se kan du enkelt hitta de flesta fonder på den svenska marknaden inom respektive fondkategori, och jämföra dem med varandra. Du bör jämföra historisk avkastning och avgift, men också fondernas volatilitet och innehav.

Det är viktigt att du delar upp ditt kapital på flera olika fonder med varierande risk och olika exponering. Att grunda med en bred globalfond kan vara en idé, för att sedan krydda med en tillväxtmarknadsfond, en småbolagsfond och en branschfond. Låt de olika fondkategorierna komplettera varandra.