Inget varar för evigt, konstaterar Skandias sparekonom Maria Landeborn i bankens marknadsrapport för maj.

Världens börser har stigit med i snitt 17 procent om året, räknat i svenska kronor, sedan 2009 och Stockholmsbörsen har stigit med otroliga 240 procent. En normal årsavkastning på börsen ligger omkring 10 procent.

Det är alltså många sparare som har kunnat se sina pengar växa ordentligt de senaste åren. Men efter den extremt starka utvecklingen – där Stockholms OMXS30-index exempelvis steg nästan 17,5 procent från årsskiftet och fram till toppen den 27 april – kan det nu vara dags att ta hem en del av vinsterna.

"Oavsett hur börsen utvecklas framöver, så är det här ett bra tillfälle att tillåta sig själv att vara nöjd. Våga avstå från att försöka vara med på hela uppgången in i det sista, och välj placeringar med omsorg", säger Maria Landeborn i rapporten.

Börsnedgångarna är svåra att förutse – och brukar ske ännu snabbare än uppgångarna. Och eftersom börsrallyt fått många att utöka aktiedelen i portföljen kan smällen, om den väl kommer, bli stenhård.

Det behöver dock inte innebära att man helt måste överge aktiemarknaden. På längre sikt är det fortfarande aktier som erbjuder bäst potential, enligt Maria Landeborn.

"Vi tror dock att den potentialen nu skiljer sig åt mycket mellan olika regioner i världen".

Bäst utsikter finns enligt Skandiabanken i Japan och Stillahavsområdet. I synnerhet den japanska ekonomin gynnas av stimulanser från centralbanken och företagen har god tillväxt.

Även övriga Asien ser ut att erbjuda bra avkastning. Och i valet mellan USA och Europa är USA det säkrare kortet, eftersom risken för stora ekonomiska bakslag bedöms som mindre. Samtidigt är potentialen i Europa högre om återhämtningen tar fart.

Bolagen på Stockholmsbörsen anses generellt vara väl högt värderade just nu, även om tillväxten fortfarande ser bra ut och Riksbanken fortsätter att pressa ner räntan.

För att börsuppgången ska bli mer uthållig krävs att marknadens optimism grundas på bättre konjunktur snarare än på de massiva stimulanserna från världens centralbanker.

RICKARD FREDÉN