Ett populärt sätt att skydda aktieportföljen mot plötsliga kursfall är automatiska säljorder, så kallad stop loss. Den enkla definitionen av en stop loss är en förutbestämd säljorder som triggas av ett specifikt pris på aktien.

Stop loss fyller en viktig funktion som skydd mot kursras när du inte kan övervaka dina positioner, men kan vara förödande att använda som permanent säkerhetsmekanism.

Antag att en investerare har bestämt sig för att sälja en aktie om priset sjunker under en viss nivå. Investeraren sätter då en triggerkurs strax över det pris där han eller hon vill sälja. Sjunker aktien till triggerkursen så slår en automatisk säljorder till direkt.

Stop loss-order kan med fördel användas vid tillfällen då investeraren helt saknar kontakt med marknaden. Till exempel under den årliga partajveckan på Ibiza.

Automatiserad orderläggning minimerar den känslomässiga spärren att acceptera förluster innan de vuxit sig allt för stora. Den blir en försäkring mot kursras.

Men som för de flesta försäkringar betalar man en premie och med en stop loss-order riskerar man att förlora mer än nödvändigt på tillfällig volatilitet i aktien eller i marknaden generellt. 

Under normala marknadsförhållanden fungerar stop loss-order generellt bra, men i aktier med låg omsättning eller när marknadsvolatileten är hög kan kraftiga kursrörelser och prisgap innebära att försäljningspriset blir betydligt sämre än vad man på förhand tänkt sig, eller borde sålt för. Den faktiska försäljningskursen kan bli mycket lägre än vad du ursprungligen hade tänkt dig.

Detta är något man kanske kan acceptera under semesterveckan eller liknande frånvaro från marknaden men som långsiktig strategi kan det återkommande spillet växa sig stort med den klumpiga automatiserade orderläggningen.

Dessutom riskerar man bli offer för robotarna på världens börser som är programmerade att trigga stoppar och provocera fram kursrörelser.

Att kliva ur ett värdepapper är ett lika aktivt placeringsbeslut som ett köp och bör bara i undantagsfall automatiseras, framför allt inte i en passiv och långsiktig investeringsmodell. Antagligen inte i någon investeringsmodell, om den inte handlas av en superdator.

Sporadisk börsövervakning och automatiska säljorder kan resultera i riktigt olyckliga situationer. Det skulle kunna ta en vecka innan en försäljning uppmärksammas av portföljinnehavaren då kan den sålda aktien redan ha återhämtat sig. Det medan investeraren stått utanför marknaden och dessutom kanske sålt aktien till sämsta möjliga pris.  

Att tänka stop loss däremot kan vara oerhört värdefullt och med viss handpåläggning kan strategin med en förutbestämd säljkurs vara riktigt klok. Lyckosam aktieplacering handlar trots allt också om att minimera sina förluster.

Men istället för att använda automatiska säljfunktioner och riskera katastrofal exekvering, kan du istället använda nätmäklarnas kurslarmsfunktionalitet. Ett sms eller mail skickas då till dig vid en specifik kursnivå och sedan kan man i lugn och ro fatta ett eget beslut om positionen ska säljas och till vilket pris. 

En långsiktig placerings öde avgörs heller inte på några minuter. Att inte agera blixtsnabbt på oväntade nyheter kan till och med vara positivt för värdeutvecklingen i portföljen. Genom att inte sälja automatiskt när alla andra gör ökar chanserna för att slippa sälja på dagslägsta nivåer.

Självklart finns det funktioner som verkar åt andra hållet, som du kan ställa in så att du automatiskt köper en aktie om en viss triggerkurs har passerats. Men även här har du problemet med att datorn inte gör några kvalitativa bedömningar av marknadsläget, likviditeten eller uppenbara felprissättningar.

Den följer bara den order du lagt, en order som bara baseras på den marknadssyn du hade vid det tillfället.

Som grundregel tycker vi att kurslarm är att föredra när man ska övervaka sin portfölj och att automatisk stop loss har sin främsta funktion när man inte har möjlighet att följa aktiemarknaden.