Det var tveklöst en av årets mest emotsedda statistikpubliceringar när de amerikanska sysselsättningssiffrorna för oktober publicerades. Huvudorsaken är att siffran väntas få stor betydelse för den amerikanska centralbankens framtida beslut kring när det är dags att börja skruva åt penningkranarna och dra ner på de månatliga obligationsköpen.

Den mycket expansiva penningpolitik som Federal Reserve bedrivit får väl hävdas varit en starkt bidragande faktor såväl till den amerikanska konjunkturåterhämtningen som till att många börser, och då inte bara amerikanska, gått lysande under det här året. Osäkerheten kring vilka effekter en stramare amerikansk penningpolitik förmodas få har fått många på finansmarknaden att bli lite försiktigare i sitt risktagande under senare tid.

Så den stora frågan var inte bara var själva sysselsättningssiffran skulle hamna utan också vilka effekter vi skulle få se på finansmarknaderna när siffran väl publicerats?

Nu blev sysselsättningsökningen i oktober betydligt större än väntat. Antalet sysselsatta steg i oktober med 204 000 personer jämfört med en väntad ökning med 120 000 personer. Dessutom justerades sysselsättningsökningarna för de två föregående månaderna upp.

Någon noterbar negativ effekt på sysselsättningen av den nedstängning av amerikanska myndigheter som skedde under oktober kunde inte påvisas i resultaten från den företagsundersökning som ligger till grund för sysselsättningssiffran.

Att arbetslösheten i oktober steg till 7,3 procent från 7,2 procent i september kan däremot förklaras av att det skedde en ökning av antalet personer som var temporärt arbetslösa steg med närmare en halv miljon personer i oktober. Den här förklaras av att arbetslöshetssiffrorna kommer från en hushållsundersökning där de statligt anställda som inte hade något jobb att gå i under delar av mätperioden betraktas som arbetslösa.

Så när det gäller den amerikanska konjunkturutvecklingen måste dagens sysselsättningssiffror betraktas som ett hyggligt styrkebesked som väcker förhoppningar om att den stigande tillväxt som noterades för tredje kvartalet kan fortsätta även under slutdelen av det här året.

På finansmarknaderna har reaktionerna varit blandade.

Att dollarn stärks på sysselsättningssiffran är väntat liksom att marknadsräntorna tagit ett rejält skutt uppåt. Den amerikanska tioårsräntan har stigit från 2,60 till 2,73 procent kort efter statistikpubliceringen. Dess svenska motsvarighet har stigit från 2,33 till 2,37 procent.

Börserna världen över har reagerat med lite tveksamhet efter den starka sysselsättningssiffran. I Sverige hade börsen redan tappat en del innan siffran publicerades, och förutom en liten dipp just i samband med att siffran släpptes, så ligger börsen en stund efter publiceringen kvar på ungefär samma nivå som innan.

Det här är i sin tur tydliga indikationer på att marknadsaktörerna nu justerar upp sannolikheten för att den amerikanska centralbanken ska genomföra en penningpolitisk åtstramning och att det möjligtvis kan ske så tidigt som i december. För ett sådant scenario talar dessutom den överraskande starka BNP-siffran på 2,8 procents tillväxt under årets tredje kvartal.

På lite längre sikt är det givetvis positivt att den amerikanska konjunkturåterhämtningen fortsätter, men på kort sikt kan det mycket väl bli lite stökigt på finansmarknaderna innan vi får mer klara besked kring hur den amerikanska centralbanksledningen resonerar, och hur de i så fall avser att undvika en kraftig ränteuppgång i samband med att en nedtrappning av obligationsköpen aviseras.

När det började viskas om en nedtrappning av obligationsköpen i början av sommaren bidrog det till en kraftig ränteuppgång och ett därpå följande kraftigt börsfall. Det här bidrog i sin tur till att den amerikanska centralbanken drog öronen åt sig, något som talar för att banken inte vill upprepa samma misstag den här gången. Därför finns det också hopp om att den negativa reaktionen på finansmarknaderna blir mindre den här gången.