I samband med presentationen av vårbudgeten målade finansministern upp en bild av ett starkt Sverige i ett krisdrabbat Europa. Han såg inget direkt slut på osäkerheten kring Italien, Spanien, Grekland och Cypern , snarare tvärtom. Riskerna finns på nedsidan. Även Tyskland dras med hög skuldsättning, cirka 80 procent av BNP.

Situationen i omvärlden förklarar de dämpade tillväxtutsikterna för Sverige, och även varför den svenska arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Ändå har Sverige högre tillväxt än andra länder, stigande reallöner , relativt låg skuld (40 procent av BNP) och ett finansiellt och strukturellt sparande som är betydligt högre än i andra länder.

"Och hela 18 länder har haft högre arbetslöshet än Sverige. Det betyder att svensk arbetsmarknad står sig mot andra länder, även mot Tyskland vad gäller vuxnas arbetslöshet. Däremot har Sverige högre ungdomsarbetslöshet än Tyskland", sade Anders Borg.

Det stora finansiella och strukturella sparandet skapar en åtstramning i svensk ekonomi som inte är motiverad. Den svenska skulden minskar kraftigt framöver, vilket Anders Borg ser som ofördelaktigt i rådande ekonomiska läge.

Därför planerar han att lägga en expansiv budget valåret 2014. Genom att dra ner sparandet skapas ett reformutrymme som behöver utnyttjas så snart som möjligt.

"Vi bör använda reformutrymmet redan nu, för att ha en mer försiktig inriktning när krisen är över", sade han.

Det strukturella och finansiella sparandet bör gradvis återgå till att ligga på 1 procent 2017.

"Överskottsmålet behöver inte nås varje år. Tvärtom ¿ man ska ha underskott svaga år och lite högre överskott senare", sade Anders Borg.

Som tidigare aviserat satsar regeringen  på 25 miljarder bland annat på utbildning och aktivitetsstöd riktade till arbetslösa, på drift och underhåll av järnvägar, på regional tillväxt och bättre tillgång till bostäder under 2013. En lika stor satsning kommer att föreslås för 2014.