Många pensionssparare väljer att vara så kallade semi-väljare. Man väljer lite halvt, en gång, och sedan faller portföljen i glömska. Sådant kan vara förödande för den framtida pensionen. Det är dags att antingen bli en aktiv pensionssparare, eller en helt passiv - och inte något mitt emellan.

Den statliga inkomstpensionen kommer sannolikt att minska som andel av din totala framtida pension. Om man idag kan räkna med en inkomstpension på 50 procent av slutlönen, så kan den i framtiden komma att utgöra 40 procent av slutlönen. Det är en stor skillnad, och gör tjänstepension och premiepension desto viktigare.

Därmed ser vi ett skifte. Ansvaret flyttas från stat till individ. Den dag vi får fri flytträtt flyttas ansvaret för tjänstepensionen till fullo även från arbetsgivarna till individen, vilket är sunt. Det är inte rimligt att en före detta arbetsgivare avgör var din individuella tjänstepension ska placeras.

Allt detta betyder ökat inflytande och ökad valfrihet för dig som pensionssparare. Det är ju pengar du själv har jobbat ihop under ett helt arbetsliv, och dessa bör du själv få bestämma över.

Men vad betyder ökat självbestämmande om detta inflytande inte tas tillvara?

När premiepensionssystemet sjösattes år 2000 gjorde närmare 70 procent av de som fick välja egna fonder i systemet ett aktivt val. Detta efter att en massiv informationskampanj om PPM-valet uppmanat svenskarna att välja i det nya systemet. Många tittade på vilka fonder som gått bra det senaste året och valde dessa, och vid den här tiden stod it-fonderna på sin topp.

Sedan vet vi alla vad som hände. It-kraschen blev ett bakslag för de tidigare så heta it-fonderna, som sedan dess varit iskalla. Ändå ligger en stor del av svenskarnas premiepensionskapital kvar i dessa fonder.

Varför? För att man inte orkat gå ur dem, och välja om. Man betraktas i systemet som en aktiv sparare, eftersom man gjort detta enda val, trots att man varit passiv de senaste tio åren.

Premiepensionssystemet är uppbyggt så att man antar att människan är rationell och aktiv. Det vill säga om en fond går dåligt, så går man ur den fonden. Vem vill att 2,5 procent av ens lön avsätts till en fond som går dåligt i 10 år?

Men en stor del av svenska premiepensionssparare gör inte på det sättet. Det visar det faktum att it-fonden Robur Contura fortfarande, år 2011, är en av de absolut största i premiepensionssystemet.

Problemet finns även inom tjänstepensionen. Närmare 80 procent av de som väljer en fondförsäkring, och hamnar i pensionsbolagets så kallade entrélösning, tar sig aldrig vidare därifrån och väljer egna fonder. Därmed missar de möjligheten att själva placera sina egna pengar i fonder som passar deras egen individuella situation och tro på marknaden.

Med andra ord har man valt en lösning där man får bestämma själv, men sedan struntat i att bestämma själv. Det är synd.

Den som inte vet vad man placerar i vet förmodligen inte heller hur hög avkastningen eller avgifterna är. Höga avgifter kan äta upp en mycket stor del av kapitalet och bara några procentenheters skillnad i avkastning har stor inverkan på din framtida tjänstepensionsutbetalning.

En professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, Magnus Dahlqvist, lade i våras fram ett uppseendeväckande förslag på lösning av problemet med detta semi-väljande, det vill säga att man väljer en gång och sen lämnar placeringen därhän.

Han föreslår att premiepensionsspararna ska tvingas välja om fonder varje år, annars ska spararen hamna i icke-valslaternativet Sjunde AP-fonden.

Magnus Dahlqvist fick mycket kritik för sitt förslag, föga förvånande från fondbranschens egna intresseorganisation Fondbolagens förening. Men förslaget är inte alldeles tokigt.

Ska du vara aktiv sparare, så ska du också vara aktiv på riktigt. Det räcker med att titta till dina fonder några gånger om året, en halvtimme åt gången. Det är inte särskilt mycket tid. Och det kommer du att tjäna på.

Men den sparare som inte är beredd att lägga den lilla tiden på sin framtida pension, ska inte välja ett alternativ som förutsätter ett rationellt agerande. Men andra ord - den som inte orkar bry sig ska välja ett alternativ där det är ok att inte orka bry sig; traditionell livförsäkring för tjänstepensionen eller Såfa (Sjunde AP-fonden) för premiepensionen, som numera är ett valbart alternativ.

Låt oss dock hoppas att fler upptäcker att det lönar sig att själv ta ansvaret - och utnyttja valfriheten.

P.S Följ mig gärna på Twitter @FridaPlacera